Annons

Så ska börsjättarna fixa nya tuffa EU-lagen

I våras fattade EU-kommissionen ett viktigt beslut som väntas leda till stora förändringar, inte minst för affärsjuristerna. ”Det är dags att se över kompetensen”, menar människorättsjuristen Parul Sharma.  

Och på de stora börsbolagen har anpassningarna redan börjat.

En pojke arbetar på en tegelstensfabrik i Afghanistan.
En pojke arbetar på en tegelstensfabrik i Afghanistan.Foto:TT

Med 504 röster för och 79 mot röstade EU-kommissionen i mars i år igenom beslutet att införa ett lagstadgat krav på genomlysning, due diligence, av riskerna vad gäller såväl mänskliga rättigheter som miljön i företagens leverantörskedja. Ett lagförslag från EU-kommissionen ska läggas fram under innevarande år och kommer att omfatta europeiska företag, men även icke europeiska företag som verkar inom EU.

”Beslutet som kräver att företagen respekterar mänskliga rättigheter och miljön kommer att öka konkurrenskraften på riktigt inom hållbarhetsfrågor”, säger Parul Sharma, människorättsjurist med fokus på hållbarhetsfrågor och vd för The Academy for Human Rights in Business, som under lång tid efterfrågat lagstiftning på området. 

”Gränsöverskridande tvingande bestämmelser som reglerar företagens verksamhet även utanför våra svenska gränser gör att hållbarhetsfrågorna snart lämnar enstaka insatser som bygger på frivillighet.”

För att undvika en alltför drastisk förändring i företagens arbetsprocesser råder Parul Sharma företagen att redan nu se över den interna kompetensen kring mänskliga rättigheter och miljöansvar i företagens operativa verksamhet, såväl i Sverige som i högriskländer. I dag lägger svenska storföretag mer pengar på sin hållbarhetskommunikation än på att stärka hållbarhetsarbetet på sina inköpsavdelningar, enligt stickprov under åren 2014 till 2019 som The Academy for Human Rights in Business gjort. 

”Det är inte helhetsgreppet som är svårt utan den i princip obefintliga uppföljningen av de så kallade kraven som ställs genom breda uppförandekoder. Nio av tio inköpare vet inte hur de ska verifiera att en leverantör i exempelvis Kambodja efterlever det svenska företagets hållbarhetskrav.”

Därför måste kompetensen hos nyckelpersoner inom inköpsavdelningar, strategiska köpare, säljare och mellanchefer stärkas menar Parul Sharma.

”Frågan måste ägas internt på företaget. Alla företag har inte en juristavdelning men då måste den byrå man använder ha kompetens kring mänskliga rättigheter och högriskländer. Det är dock viktigt att företaget besitter kunskap och kompetens nog för att få en god förståelse för sina utmaningar, direkta och indirekta. Annars kommer hållbarhetsplanet aldrig att lyfta.”

Affärsjuristerna måste också börja titta på företagets leverantörskontrakt med nya glasögon. 

”De kontraktsmässiga kraven måste stärkas för att skapa transparens i redovisningen, vilket i sin tur förenklar insyn och uppföljning. Det är också viktigt att leverantörerna visar förmåga att implementera nya processer och rutiner.”

Andra råd från Parul Sharma till företagen är att vid behov tillhandahålla utbildning och praktisk vägledning för att öka kunskapen och kapaciteten hos leverantörerna, utveckla innovativa lösningar för uppföljning i samarbete med leverantörerna och de ideella organisationer som finns på plats och som har specialkunskaper inom exempelvis barnens rättigheter eller vatten- och markfrågor. 

”En stor andel av de varor och produkter som konsumeras i Sverige produceras i andra länder som har lägre eller inga hållbarhetskrav. Hållbar konsumtion och produktion, det vill säga mål 12 inom Agenda 2030, har av OECD identifierats som det mål där Sverige har störst miljömässiga och människorättsliga utmaningar”, säger Parul Sharma och menar att lagstiftning kommer att stärka svenska företags möjligheter att bidra till att uppnå målen i Agenda 2030, såväl regionalt, nationellt som globalt. 

Parul Sharma.
Parul Sharma.Foto:Adam Karls Johansson

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera