Annons

Insider avslöjar: Så plundrades europeiska statskassor

Medan vanligt folk hoppades att deras skatt skulle gå till skolor och sjukhus, uppfann några finansexperter hur de kunde ta deras pengar.

Flera av världens största banker hjälpte dem – och nu utpekas SEB som delaktigt, visar en stor granskning.

I vad som kallas Europas största skattesvindel stals minst 70 miljarder ur statskassorna.

En insider som vill vara anonym, som har smikats till oigenkännlighet, talar ut om svindeln mot de europeiska statskassorna.
En insider som vill vara anonym, som har smikats till oigenkännlighet, talar ut om svindeln mot de europeiska statskassorna.Foto:Ivo Mayr/CORRECTIV/TT

Trots sin storlek är beloppet troligen långt under den sammanlagda plundringen, enligt forskning. Upplägget var systematiskt och flera personer bakom det återkommer i flera fall.

Det visar de så kallade cum-ex-filerna. Det är 180 000 hemliga handlingar som e-post, rättsliga dokument, kontoutdrag och uppgifter från visselblåsare som nu har granskats av 19 medier i 12 länder. Granskningen har samordnats av den tyska redaktionen Correctiv. Från Sverige har TT och SVT deltagit.

Historien börjar i kölvattnet av finanskrisen 2008, den värsta i sitt slag sedan den stora depressionen på 1930-talet.

En grupp bankmän och aktiemäklare i Europas finanscentrum London, som beskrivs som bland de bästa i branschen, står plötsligt utan jobb. Men de har kontakter och kunskaper. Tillsammans med en välrenommerad advokatbyrå i Frankfurt, ledd av Hanno Berger, en av Europas mest ansedda skatterådgivare, lyckas de lansera en sinnrik affärsmodell. Den går ut på att plundra statskassor på miljardbelopp.

"Det är kritstrecksrandig organiserad brottslighet, säger en av advokaterna bakom uppläggen till tyska medier i journalistsamarbetet."

Mannen är en insider som var med och utformade svindlerimodellen. För att slippa fängelse samarbetar han nu med åklagare i Tyskland och är ett av de viktigaste vittnena i den ständigt svällande brottsutredningen där.

Insidern väljer nu att framför kameran gå ut med sin historia – sminkad till oigenkännlighet. Hans mäktiga forna vänner är nu mäktiga fiender, förklarar han för medierna ARD, Die Zeit och Correctiv.

Ett dussintal av männen misstänks nu som huvudpersoner bakom de tyska svindlerierna.

På advokatbyrån i Frankfurt 2009 sonderar man var affärsmodellen kan fungera. TT har tagit del av ett kalkylark från den 2 mars det året. Där kan man läsa: ”Sverige – fungerar (troligen) inte”, ”Spanien – fungerar”, ”Schweiz – fungerar inte längre”, och så vidare om 19 länder. Bedömningarna är inhämtade från kända revisions- och advokatbyråer som ställt upp med råd.

I Tyskland fungerar modellen redan. Nu vill man se om det som insidern kallar ”djävulsmaskinen” fungerar även i andra länder.

Upplägget kallas ”cum-ex”, latin för ”med” och ”utan”. Det är en komplicerad korttidshandel med aktier, som säljare och köpare fysiskt inte äger. Affären görs precis kring dagen för utbetalningen av vinsten – utdelningen – på aktien. Upplägget gör att ägandet blir diffust och systemet luras. Då kan flera parter, om de till exempel kan påstå att de i stället ska skatta utomlands, kräva tillbaka vinstskatt på en och samma aktieutdelning – skatt som dock bara dragits en gång.

Till skillnad från avancerad skatteplanering handlar det alltså inte om att minimera sin skatt, utan att plundra statskassan.

"Regelverken kan variera från land till land. Då kan man justera aktiehandelns struktur, men till syvende och sist är det skattebetalarna i respektive land som står för notan", berättar vår insider.

Men det räcker inte med en plan, några smarta mäklare och advokater. Det behövs också pengar – riktigt mycket pengar – för att göra affärerna.

Och de finns hos bankerna, en bransch där männen hade sin bakgrund eller gamla goda kontakter. I cum-ex-filerna är exemplen många på affärer där stora banker står för finansieringen, mot att få en del av kakan. Som i fallet SEB.

"Enbart en transaktion kan bestå av aktier värda mer än 1 miljard euro eller så, och de pengarna måste garanteras av banker för att affären ska kunna äga rum. Därför behövdes banker, som SEB, Deutsche Bank, Barclays och BNP Paribas", säger skatterättsprofessor Christoph Spengel, som forskat om fenomenet, till TT.

Flera tiotals banker kan nämnas, några är bland världens största: JP Morgan Chase, Morgan Stanley, Merrill Lynch, Société Générale, Commerzbank, Macquarie, Hypovereinsbank (HVB), Credit Suisse, med flera.

Insidern pekar särskilt ut stora investeringsbanker med kontor i London.

"Ta vilken som helst. Jag känner knappt till någon som inte var med."

Att vara bank i samband med finanskrisen är inte roligt. Men här dyker det alltså upp ett nytt, lukrativt sätt att göra snabba, stora pengar.

Och många banker visste vad de medverkade till, säger Spengel, som sett stora delar av cum-ex-filerna.

"De var medvetna. Det handlade om miljardbelopp som man investerade under en väldigt kort period och man måste vara expert för att utforma en sådan affär."

I cum-ex-filerna finns också e-post som tyder på en medvetenhet. I exempelvis ett mejl mellan medarbetare i den australiska storbanken Macquarie varnas för ”en risk att anklagas för brottslig verksamhet”. Men mångmiljardaffärerna godkänns och mejl om dem når ända upp till vd Nicholas Moore.

Enbart i Tyskland utreder myndigheterna bedrägerier för över 50 miljarder kronor. Men det är knappast allt. Spengel har i sin forskning som lägst beräknat värdet till över 70 miljarder kronor åren 2005–2011, innan kryphålet täpptes till 2012.

"Det är verkligen ett stort svart hål vi har", säger Spengel, som tror att det blir svårt att få tillbaka pengarna.

När bedrägeriet uppdagas 2011 i Tyskland, varnas dock inte andra europeiska länder för de misstänkta svindlarna. Så det fortsätter i exempelvis Danmark. Där blir skattebetalarna bestulna på motsvarande omkring 18 miljarder svenska kronor 2012–2015.

Den månad när det svindlas som mest, i maj 2015, försvinner det från danska skatteverket i genomsnitt 35 miljoner svenska kronor – per arbetstimme.

Belgien förlorade över 2 miljarder kronor. Norge lurades på 600.000 kronor men stoppade efter tips från Danmark tio försök på totalt 380 miljoner. Även Österrike och Schweiz har drabbats och försök har gjorts mot Finland och Spanien. Där är siffrorna osäkrare.

Svenska Skatteverket har inga uppgifter om att det skulle ha drabbats svindleri i form av cum-ex-affärer.

Ingen vet exakt hur mycket pengar som försvunnit ur Europas statskassor. Men källor säger att varianter av spekulationen fortsätter i fler länder än i dag.

Flera storbanker har betalat höga böter till tyska myndigheter och bland annat Macquarie utreds för bedrägeri.

Inga bankanställda har ännu dömts för sina handlingar men hundratals rapporteras misstänkta enbart i den tyska utredningen.

Flera av huvudmännen, som vår insider, har erkänt. Men den ansedde skatterådgivaren Hanno Berger, som efter en räd flyttat från Tyskland till Schweiz, och andra utpekade hävdar att de bara hittade ett hål i lagen.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från RiksbyggenAnnons

Så kan din bostadsrättsförening spara pengar på solceller

På husen i Hisings Kärra växer en av landets största solcellsanläggningar på en bostadsrättsförening fram. Föreningens fastigheter har 13 500 kvadratmeter takyta som till stor del får solpaneler vilket kommer ge en framtida besparing i både pengar och miljö.

 

– Vi kommer kunna producera 30 procent av vår totala energiförbrukning och vi är en stor förening som förbrukar mycket. Det kommer att bli ekonomiska fördelar för föreningen på sikt, säger Mikael Johansson, ordförande i Brf Göteborgshus 38.

Så jobbar Riksbyggen med fastighetsförvaltning 

Bostadsrättsföreningen i norra Göteborg består av 431 hushåll i 16 huskroppar. När de började diskutera åtgärder för att kunna minska sin miljöpåverkan och satsa på förnybar energi funderade de först på vindkraft. Men så snart de insåg de gynnsamma förutsättningarna för solenergi blev det ett självklart val och tillsammans med Riksbyggen inleddes projektet.

Stort engagemang 

Husen, som är byggda i mitten av 70-talet, behövde dessutom nya tak och i samband med renoveringen ska 2600 solcellspaneler installeras. 

– Medlemmarna är väldigt positiva och vi har varit väldigt noga med att informera om vad de kommer att få ut av det. Det är viktigt för att de ska känna sig delaktiga. Vi har inte haft någon stämma tidigare som har varit så enhällig. Det var ett rungande ja i lokalen. Det känns väldigt positivt och roligt, berättar Mikael Johansson.

Byggnationen påbörjades i januari och till sommaren 2021 beräknas hela installationen kunna vara i drift. Totalt ska anläggningen kunna producera 700 000 kWh vilket är ungefär en tredjedel av deras totala förbrukning på 2,2 miljoner kWh per år. Elen som produceras kommer sedan gå direkt in i förbrukningen och överskottet kommer att säljas tillbaka ut på nätet. 

– Eftersom batterier fortfarande är ganska dyra i dagsläget är rekommendationen att dimensionera anläggningen så att man inte har så mycket överskott sommartid då elproduktionen är som högst. Då får man bäst ekonomi i investeringen, säger Mari-Louise Persson, energistrateg på Riksbyggen.

Mari-Louise Persson, energistrateg på Riksbyggen.
Mari-Louise Persson, energistrateg på Riksbyggen.

Stora vinster

För Riksbyggen är det ett viktigt uppdrag att hjälpa bostadsrättsföreningarna att underhålla och utveckla sina fastigheter och samtidigt bli mer hållbara. Att satsa på solenergi är en viktig del i det arbetet och paneler finns med i planeringen av all nyproduktion där förutsättningarna tillåter. Att installera solcellsanläggningar i befintliga fastigheter, som i det här fallet, har också ökat de senaste åren. Även om du bor i en mindre förening finns det bra ekonomi i en investering.

– Det finns två argument som väger olika tungt för olika människor. Många gör det av miljöskäl. Man vill bidra och göra något konkret. Sedan är det många som gör det av ekonomiska skäl. Det är win-win när vi kan göra saker för miljön som också är ekonomiskt fördelaktiga, säger Mari-Louise Persson.

Utvecklingen av tekniken går snabbt framåt och samtidigt går priset på solceller ner. Intresset är rekordstort och många tror att det kommer bli ännu billigare i framtiden. 

– Man brukar räkna med en avkastning på cirka sex procent för solceller. Och det är en ganska bra investering. Särskilt om man redan har pengarna på banken och inte behöver ta ett lån. Då är det kanske till och med bättre att satsa på solcellerna än att låta pengarna sitta på banken.

Brf Göteborgshus 38 fick dessutom ett investeringsstöd på 30 procent av kostnaderna från Länsstyrelsen.

I samband med solcellsanläggningen finns redan planer för nya hållbarhetsprojekt. 

– Vi kommer att utveckla våra laddplatser för elbilar. Efterfrågan på det ökar och det passar perfekt eftersom vi kommer kunna erbjuda nya möjligheter i och med solcellerna, säger Mikael Johansson.

Så arbetar Riksbyggen med kostnadseffektiva och hållbara renoveringar 

Energistrategens bästa tips – det här ska du tänka på om du vill installera solceller på din Brf

# Slå ihop installationen med en renovering 

Du ska aldrig sätta solceller på ett tak som ska renoveras inom de närmsta åren. Men att genomföra en solcellsinstallation samtidigt som du ska renovera taken är smart. Då har du redan byggställningar på plats och det blir enklare att driva ett projekt än två. Har du redan ett bra tak kan du bara sätta på solceller.

# Anpassa storleken efter föreningen

Tekniken går snabbt framåt, men än så länge är batterier som lagrar energi dyra. Därför är rekommendationen att dimensionera anläggningen så att du inte har så mycket överskott sommartid då produktionen är som störst. Då får du bäst ekonomi i anläggningen. I snitt använder en lägenhet cirka 2000 kWh per år.

# Sätt en tidsplan 

Det som tar längst tid när det kommer till solcellsinstallationer är ofta att komma fram till beslutet. Därför är det viktigt att räkna in tid för förstudier och stämma i planeringen. 

Var också noga med att informera medlemmarna i föreningen så att alla vet vad det innebär. 

Att lägga på själva solcellerna går egentligen ganska snabbt. 

# Energioptimera dina byggnader

Gör man det här av hållbarhetsskäl är det klokt att göra en helhetskoll på sina byggnader och sammanställa en övergripande energiplan. Om du lägger in energiåtgärder i underhållsplanen ser du på nödvändiga renoveringar ur ett energiperspektiv. När du optimerar byggnaden så kommer elförbrukningen i slutändan bli mindre och du kommer också kunna använda en större del av den el som du producerar. 

# Smarta system gör dig energieffektiv och medveten

Med ett smart system kan du hålla koll på när och hur mycket el du producerar. Ökad medvetenhet kan också göra att du använder elen effektivare. Vet du hur mycket du producerar på dagen så kanske du vill anpassa dig och använda elen smartare. Du kör kanske diskmaskinen när solen skiner i stället för på kvällen.

 

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?