1515

Så kom spårvägen till Lund - berättelsen bakom det kontroversiella projektet

Sedan den 20 december 2020 rullar en ny spårväg i Lund. Det är den första nya spårvägen i Sverige på 110 år. Mobilitetsexperten Christer Ljungberg berättar om det omdiskuterade projektets långa resa från idé till genomförande. 

Foto:Christer Ljungberg

I den nordöstra delen av Lund, kallad Brunnshög, med obebyggd mark, finns och byggs två mycket stora europeiska forskningsanläggningar, MAX IV, invigt 2016, och ESS som skall invigas 2023. När det stod klart att dessa skulle hamna i Lund, beslutade man att Brunnshög skulle bli en del av Lunds utbyggnadsområde. Och planen är att på sikt skall här bo och arbeta mellan 30 – 40.000 personer, dvs som ett Trelleborg.

Med så många boende och arbetande, krävs stor kapacitet i kollektivtrafiken. Särskilt eftersom kommunen satt upp ett sk tredjedelsmål för området Brunnshög. Det betyder att en tredjedel av trafiken till och från området skall gå med gång- och cykel, en tredjedel med bil och en tredjedel med kollektivtrafik. 

En stor del av sträckan till Brunnshög, från centralstationen, via universitetssjukhuset, universitetet, LTH och Ideon Science park, har sedan 2003 varit en bussväg kallad Lundalänken. 

När så beslutet kom om att bygga ut området Brunnshög för så många boende och arbetande, visade flera utredningar på att det krävdes spårvagn för att klara kapaciteten. 

Christer Ljungberg är VD för konsultbolaget Trivector. Han har arbetat med strategiska transportfrågor i över 30 år. Åsikterna som uttrycks i artikeln är författarens egna.
Christer Ljungberg är VD för konsultbolaget Trivector. Han har arbetat med strategiska transportfrågor i över 30 år. Åsikterna som uttrycks i artikeln är författarens egna.

Under några år 2010 -2014 hade Malmö, Lund och Helsingborg, och Region Skåne, gemensamt drivit projektet SPIS, Spårvägar i Skåne. Det fanns då ett intresse från alla tre städerna att studera om spårväg kunde passa för stadens utveckling.

Men det blev bara Lund som gick vidare med sina tankar på spårväg. Och då hade ett motstånd mot tankarna på spårväg börjat att gro. År 2013 bildas AFSL, Aktionsgrupp för ett spårvägsfritt Lund. Argumenten var allt ifrån att spårväg är omodernt och dyrt, till att det inte passar i en medeltida stad som Lund. Det handlade helt om fordonsval, och inget om stadsutvecklingsfrågor, som var skälet att satsa på spårvägen. 

Inför valet 2014 ombildas föreningen till ett lokalt parti – FörNya Lund, FNL. Partiet får 6,4 procent av rösterna i valet vilket resulterar i fyra mandat i kommunfullmäktige. Det politiska inflytandet är inte obetydligt men spårvägen har fortsatt ett klart politiskt stöd. Partiet lyckades få igenom att spårvägen skulle granskas en gång till av en expertgrupp. 

I slutet av 2015 beslutar kommunen att ge klartecken till att bygga en spårväg sen staten beviljat pengar via stadsmiljöavtalen. Detta möte har föregåtts av mycket diskussioner i olika partier.

Ett år senare stängs Lundalänken för bussar och FNLs motion om en folkomröstning avslås. Skanska får uppdraget att bygga spårvägen. Region Skåne ska bygga spårvagnsdepån, svara för underhållet och upphandla trafikoperatör samt köp av sju spårvagnar.

Foto:Per Gunnar Andersson

I februari 2017 startar bygget av spårvägen. Bygget sker i beräknad takt, men leveransen av spårvagnarna från spanska CAF, försenas rejält av pandemin. 

Motståndarpartier FNL, finns kvar i kommunfullmäktige även efter valet 2018. Trots att bygget av spårvägen då startat. Och de södra delarna av stadsdelen Brunnshög bebyggs nu i hög takt. 

Och efter mycket möda och stort besvär invigs spårvägen den 20 december 2020.  Men flera av de levererade spårvagnarna, dras med inkörningsproblem. Och ännu idag, i juni 2021, är det tre vagnar som formellt inte övertagits av Skånetrafiken, och därmed inte används. 

Och här innebär faktiskt pandemin en bra sak. Eftersom vi rekommenderas att inte åka kollektivtrafik om vi inte måste, och många arbetar hemifrån, är trycket på kapaciteten inte så stort. Men efter sommaren räknar man med att kunna köra 7,5 min trafik, i stället för som nu 15 minuters trafik.

Historien om processen fram till den färdiga spårvägen är så spännande och intressant att undertecknad, tillsammans med förre tekniske direktören i Lund, Håkan Lockby, håller på att skriva en bok, med arbetstiteln ”Så kom spårvägen till Lund”.  Här har vi gjort mer än 20 intervjuer, med politiker, tjänstemän, fastighetsägare etc, som ger extra krydda åt berättelsen.

Christer Ljungberg är VD för konsultbolaget Trivector. Han har arbetat med strategiska transportfrågor i över 30 år. Åsikterna som uttrycks i artikeln är författarens egna. 


Innehåll från FacebookAnnons

Satsa globalt – här är experternas bästa råd för internationell expansion med e-handel

Business Sweden, Facebook och Smartly är tre aktörer som på olika sätt stöttar svensk export. Så hur gör man som svenskt företag för att lyckas internationellt?

En del av svaret är att utveckla sin e-handel och här är experternas bästa tips.

Så kan Facebook hjälpa dig att expandera verksamheten till nya marknader 

E-handeln har ökat dramatiskt det senaste året och för Sverige har det blivit en betydande exportinkomst. Fördelen med att satsa globalt är uppenbar: kundkretsen mångdubblas, men baksidor finns i form av bland annat ökad konkurrens, höga utvecklingskostnader och större risk för bakslag inom allt från lokala lagar till tull- och logistikproblem. 

Därför har vi ställt frågor till tre personer med över 60 års kombinerad erfarenhet av internationell handel med digital inriktning. Piet-Hein Kerkhof är Vice President på annonseringstjänsten Smartly och har drygt 20 års erfarenhet av internationell e-handel på några av världens största e-handlare. Linda Laszlo Ek hjälper svenska företag som vill ta sin e-handel ut i världen i sin roll som Senior Trade Adviser och expert på internationell e-handel på Business Sweden. Johnas Liljegren är Head of Retail på Facebook där han arbetar tätt ihop med många av Sveriges mest framgångsrika e-handelsexporter.

Om du hade ett råd till ett traditionellt företag inom B2C som vill börja med internationell e-handel, vad skulle det vara?

Linda Laszlo Ek:

– Klivet ut på andra marknader online kan innebära en mångdubblad kundkrets. För att stå sig i en allt tuffare globala konkurrens, där e-handlare slåss om kunderna, blir det allt viktigare att planera och lägga upp en exportstrategi för hur man ska positionera sig och sticka ut bland sina konkurrenter på varje marknad. Att därför förstå och lära känna varje marknad man ska in på och göra sig så relevant som möjligt mot sin målgrupp lokalt blir avgörande för ens framgång. Det handlar om alltifrån att synas i rätt kanaler, förstå kundernas beteendemönster och preferenser och inge ett förtroende som gör att lokala kunder känner sig trygga med att handla dina produkter.

Johnas Liljegren:

– I dag är det viktigt att vara upptäckbar, inte bara sökbar. Den fysiska butiken har historiskt stått för större delen av inspiration till köp, detta har nu flyttat till mobilen. Precis som vi vill få rekommenderat vad vi ska titta på eller lyssna på vill vi bli inspirerade till köp. Precis som underhållningsplattformar jobbar med personalisering genom data gör våra plattformar det också både för organiskt innehåll och för annonser. Att jobba med insikter, automation, kreativitet och produkterbjudande ger plattformar som Instagram eller Facebook möjlighet att inspirera fler att välja annonsörens produkter.

Piet-Hein Kerkhof:

– Gränsen mellan online och offline har suddats ut. Med allt som fladdrar runt i användarnas flöden och skärmar måste innehållet sticka ut och engagera. För att vara relevant måste man som företag anpassa sig. Du lyckas genom att sammanföra annonsköpare, kreatörer och dataanalytiker för att tillsammans skapa annonser som sticker ut, når fram och ger mätbara resultat. Börja med att digitalisera en sak först och gör det bra.

Vilken koll måste man ha på lagar och regler i de länder man säljer till?

Linda Laszlo Ek:

– Det beror på lite olika omständigheter och var i internationaliseringsprocessen du befinner dig samt hur mycket du ska satsa på en specifik marknad. Faktorer som vilka produkter du säljer, vilka marknader du ska in på samt vilka kanaler du ska använda spelar också roll. Men generellt sett kan man säga att ju mer riktad och lokalanpassad e-handel du kör mot en viss marknad, samt om du börjar komma upp i höga försäljningsvolymer, desto större ansvar har du att efterfölja lokala regelverk. Det kan handla om allt från lokala produktkrav, registreringskrav, momsredovisning, marknadsföringsregler till informationskrav på din webbshop för att nämna några exempel. 

– Allt regleras mer på e-handelsområdet än tidigare, så det gäller att se upp vilket ansvar man har på varje marknad. Inom EU pågår det ett stort arbete, där det kommer nya förordningar och direktiv hela tiden. Det är nog få som missat de nya momsreglerna med den nya e-tjänsten OSS, som träder i kraft den 1 juli och som kommer påverka EU:s e-handlare. Till nästa år kommer även nya regler för konsumenträtten inom EU.

Kan man jobba med internationell e-handel inom B2B? Vad är ett bra första steg för att komma igång? 

Johnas Liljegren:

– Minska friktion i alla led. Hur kan ni vara mer tillgängliga, enklare att handla av, bättre på att möta kunden? Ofta har man inom B2B en mindre kundgrupp och inom ett specialiserat område. Jobba smart med insikter och kunskap ni har inom ert produktområde och dela dessa med era kunder. Rollen mässor, event och fysiska möten haft tidigare flyttar allt mer online.

Linda Laszlo Ek:

– Det är klart att det finns en stor potential även för många B2B-företag att satsa på e-handel och digitala kanaler, något som vi ser blir allt vanligare och även nödvändigt för att skapa konkurrensfördelar. En bra fråga att ställa sig om man inte har börjat med e-handel ännu är: ”Kan jag förbättra kundresan genom att erbjuda mina företagskunder e-handel?” Sedan är det, liksom vid e-handel för B2C, viktigt att lägga upp en exportstrategi och göra sig relevant på varje enskild marknad genom att förstå e-handelsmognaden lokalt för branschen, samt preferenser och beteendemönster lokalt. Vad som funkar på en marknad kanske inte funkar på en annan.

Johnas Liljegren:

– Ja, rätt frågor är viktiga att ställa: Behöver du få fler företag att känna till din tjänst eller produkt för att vara valbar eller behöver du vara tillgänglig när kunden överväger olika leverantörer? Beroende på vilken kategori ni arbetar inom kommer e-handeln vara mer eller mindre planerad. Den stora skillnaden mot konsumenthandel är troligen att en större del av köpen är planerade.

Kan man etablera sig i många marknader trots att man inte sitter i dem fysiskt med hjälp av teknik i dag? 

Piet-Hein Kerkhof:

– Absolut. Annonsering i sociala medier är uppbyggd så att du kan skala upp den till nya marknader utan någon större ökning av din marknadsföringsbudget. Genom automatisering kan du enkelt hantera och växla mellan ett stort antal konton och kampanjer från ett och samma ställe. En annan fördel är att du kan hitta kunder som liknar dem som redan köper från dig, oavsett var i världen de befinner sig. Du kan även automatisera flerspråkiga kampanjer för att marknadsföra dina produkter på lokala språk.

Linda Laszlo Ek:

– Ja, det är ju det som är den stora fördelen med e-handel och digitala kanaler. Att man, tack vare teknik och digitala kanaler, i dag kan bli en globalt framgångsrik exportör utan att behöva etablera sig med fysisk verksamhet på varje marknad. Sedan finns det förstås en del fördelar med lokal etablering och registrering efterhand man börjar komma igång med försäljning på en specifik marknad och vill satsa mer ordentligt. Lokal etablering gör det möjligt att spela på lika villkor och till viss del erhålla samma förmåner som sina lokala konkurrenter. Det kan till exempel vara att skaffa ett lokalt varulager för att kunna konkurrera om snabba leveranser, att erbjuda lokala betallösningar eller rekrytera lokal kundtjänst.

Johnas Liljegren:

– Globala plattformar som Facebook och Instagram är bra exempel på hur digitalisering och globalisering suddar ut landsgränser. Man kan som varumärke ha en närvaro i alla länder där de globala plattformarna verkar. Att sälja sina produkter via e-handel har lägre kapitalkostnader än fysisk handel. Försäljare kan via e-handelsplattformar som till exempel Shopify skapa e-handel och betalningslösningar utan stora initiala kostnader och de kan jobba med personalisering och effektiv marknadsföring med verktyg som bland annat Facebook tillhandahåller. Vi ser i dag ofta hur nystartade så kallade ”digital native vertical brands” tänker globalt från start och kan styra det mesta centralt och med små team med hjälp av teknik.

Så kan Facebook hjälpa dig att expandera verksamheten till nya marknader 

 

 

 

Mer från Facebook

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Facebook och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?