1515
Annons

Så kan företag tackla krigseffekterna

Kraftiga prisökningar, råvarubrist och störningar i leveranskedjan. I krigets spår ser problemen ut att hopa sig för många bolag.

”Men man ska komma ihåg att det finns möjligheter i det här svåra läget”, säger Ted Nordquist, vd för inköps- och logistikkonsultföretaget Sourcian Partner. 

Ted Nordquist, vd Sourcian Partner.
Ted Nordquist, vd Sourcian Partner.

Kriget i Ukraina, inflation och pandemin har fått många bolags kostnader att skjuta i höjden, samtidigt som det är svårt att få tag på vissa råvaror och störningar i leveranskedjor har uppstått. 

”Just nu lider många av materialbrist. Man söker desperat efter material och komponenter som man behöver för sin verksamhet. Samtidigt som vissa större företag i kraft av sin storlek har säkrat större volymer för sin produktion, vilket spär på problemen för mindre aktörer”, säger Ted Nordquist, vd och grundare av Sourcian Partner. 

Företaget, som i fjol utsågs till Gasellbolag, är specialiserat på behovsanpassade inköps- och logistiklösningar som hjälper företag att öka sin lönsamhet. Bolaget har de senaste åren hjälpt många företag att hantera tvärniten som uppstod i början av pandemin, samt alla följdverkningar den och kriget i Ukraina har fört med sig. 

”Viktigast är att inte fastna i problemen. Vissa saker går inte att göra något åt. Elpriser kan inte förhandlas ner till exempel, det får man bara acceptera. Men det finns andra möjligheter i det här svåra läget. Man ska inte vara rädd för att göra förändringar. Tvärtom, ställer man om nu kan det göra bolaget ännu bättre”, säger Ted Nordquist och delar med sig av några råd för att ställa om:

1. Riskanalysera bolagets inköp och leveranser
Har man inte dammat av bolagets riskanalys och inköpsstrategi under pandemin är det hög tid att göra det nu, enligt Ted Nordquist. Se över vad som är kostnadsdrivande och vad som är leveranskänsligt och jobba aktivt med inköp och leveranskedjor för att parera de värsta svängningarna. 

”Det här är frågor som är affärskritiska och hör hemma på lednings- och styrelsenivå. Bara om ett år kan läget vara ett helt annat. Därför gäller det att hela tiden ha fokus på vad som är viktigt här och nu för att möta framtiden på bästa sätt.”

2. Prioritera tillgänglighet framför pris
Saknar man material och komponenter kan man inte producera. Den medvetenheten har fått fler företag att prioritera tillgänglighet framför lägsta inköpspris, har Ted Nordquist märkt.

”Kina, som fortfarande lider av pandemin och nedstängningar upplevs till exempel som mer osäkert, och vissa bolag som har tillverkning där tittar nu på om man kan producera någon annanstans. Från ett inköpsperspektiv är det viktigt att ha leverantörer med lokal närvaro och global verksamhet.”

En annan faktor som ökat intresset för lokal produktion är fraktkostnaderna som stigit kraftigt under pandemin, och att kriget gör järnvägstransporter från Asien via Ryssland omöjliga i dagsläget.

”Det ökar trycket på havsbaserad transport, vilket sannolikt kommer att pressa upp pris på frakt och containrar ytterligare. Därför ser man över logistikflödet och överväger att flytta produktionen närmare, om det kan innebära högre tillgänglighet.” 

3. Bygg bort bristerna med produktutveckling
I krigets spår har priset på vissa råvaror skjutit i höjden. Ett exempel är aluminium, som Ryssland är en stor exportör av. En lösning som flera företag tittar på är att bygga bort bristvaran. 

”Om det är svårt att får tag på en viss komponent kan man titta på om den kan designas bort helt, eller omformas för att tillverkas i ett annat, billigare och mer lättillgängligt material. Behöver vi till exempel använda guld eller räcker det med silver om designen är densamma?”, säger Ted Nordquist och fortsätter:

”Det blir ett sätt att minska sin kostnadsmassa i ett läge där man kanske inte kan ta ut alla prisökningar mot kund.”

Bland företagen som väljer att produktutveckla noterar han att man samtidigt passar på att accelerera företagets hållbarhetsarbete. 

”Vilket träd och hur ser värdekedjan ut för att få den här träskålen tillverkad och skickad från Asien till Sverige eller var exakt har riskmetallerna till det här batteriet brutits. Det är frågor som blir allt viktigare att kunna svara på, och där tittar många nu på om det finns miljövänligare material eller sätt att producera på när man ändå produktutvecklar.” 

4. Våga be om hjälp
Ett litet företag saknar ofta renodlade inköpare. Det kan försvåra arbetet när alternativa inköpskanaler ska byggas upp. Samtidigt kan större företag behöva hjälp med spetskompetens för att köpa in bristkomponenter och råmaterial från alternativa leverantörer. 

”Om vi inte kan köpa en viss vara från Ryssland på grund av sanktionerna, var kan vi köpa den då? Att snabbt hitta nya leverantörer, är svårt. Särskilt i ett läge då många jagar samma råvara. Då kan det vara bra att söka råd och hjälp, för de verksamheter som inte har möjlighet att ta in extern hjälp finns det till exempel många kostnadsfria webinarier att ta del av som tar upp de här frågorna”.  

Krisläge för djurbönder – en fjärdedel planerar att dra ned

Höga kostnader på olika insatsvaror fortsatte att slå brutalt mot Sveriges lantbrukare det andra kvartalet. Allra värst är läget för djurbönderna där en fjärdedel nu planerar att dra ned på produktionen.

Foto:Johan Nilsson/TT

Stämningsläget i det svenska lantbruket har varit svagt i över ett år. Höga priser på bland annat foder, gödsel och diesel sänker lönsamheten och synen på framtiden. Den dystra synen har dessutom förstärkts av kriget i Ukraina. 

Ett färskt grönt näringslivsindex, som mäter tillståndet i svenskt skogs- och lantbruk, visar nämligen att alla segment i lantbruket har indexsiffror under 100 vilket innebär en förväntad nedgång av produktionen. Allra värst är läget för animalieproducenterna, alltså djurbönderna, där utvecklingen kan liknas vid fritt fall. Jämfört med föregående kvartal föll indexet från 75 till rekordlåga 66. 

”Framför allt för ägg och grisproducenterna är situationen väldigt allvarlig. De är beroende av foder där kostnaderna stigit kraftigt, samtidigt som priserna på ägg och fläskkött inte alls har stigit i samma takt”, säger Anna Anna-Karin Hatt, vd på LRF som ligger bakom det gröna näringslivsindexet. 

Den färska undersökningen visar också att en fjärdedel av djurbönderna nu avser att dra ned på sin produktion. 

”I grisnäringen ser vi också att seminförsäljningen minskar i år. Det pekar mot att slaktvolymen kommer att falla och att det blir lägre tillgång på svenskt kött redan i början av nästa år.”

För att stötta lantbruket har regeringen lanserat två krispaket under vintern och våren. De har ännu inte kommit lantbrukarna till gagn utan ska klubbas i riksdagen den 21 juni. 

”Det är väldigt viktigt att ett beslut verkligen fattas och att myndigheterna sen agerar snabbt för att få ut pengarna till gårdarna. Likviditeten är extremt ansträngd för många lantbrukare och det stämningsläge som visar sig i indexet understryker att det är bråttom”, säger Anna-Karin Hatt. 

Samtidigt som lantbrukarna går på knäna är optimismen stor bland Sveriges drygt 300.000 skogsägare, som också ingår i det gröna näringslivsindexet. Här steg siffran från 106 det första kvartalet till 115. Skogsbrukarna är inte lika utsatta för höga kostnader på insatsvaror. Samtidigt har kriget i Ukraina fortsatt att driva upp redan höga priser på bland annat timmer och massaved. 

Den goda skogskonjunkturen gynnar även lantbrukarna. Ungefär två tredjedelar av Sveriges lantbruksföretag äger nämligen också skogsmark. Enligt Anna-Karin Hatt finns det skäl att tro att stämningsläget skulle vara ännu sämre om det inte vore för styrkan i skogen. Inte minst eftersom avverkningen, och därmed intäkterna, härifrån kan anpassas efter när de behövs i lantbruksföretaget. 

”Visst, många hade nog suttit ännu sämre till om det inte vore för sin skog. Samtidigt är det ingen lantbrukare som kan eller vill luta sig mot att behöva avverka. Skogen ses ofta som en pensionsförsäkring. I grund och botten måste det finnas god lönsamhet i lantbruket som är kärnverksamheten.”

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera