1515
Annons

Så kan AI stoppa nästa pandemi – ”alla pusselbitar finns”

Peltarions grundare och vd Luka Crnkovic-Friis, har tunga Wallenberginvesterare som EQT och FAM i ryggen och en kundlista med namn som NASA, Tesla och Harvard. 

Hans ambition med företaget är att bli ett ”Wordpress för AI” syftandes på den busenkla plattformen som gjorde att precis vem som helst kunde skapa sina egna webbsidor.

Foto:Hampus Andersson

”Vår plattform kräver i och för sig lite basic ingenjörskunskap men grundidén är att vi ska ge icke-AI-experter möjligheten att bygga avancerade AI-system och sätta dem i produktion”, förklarar Luka Crnkovic-Friis.

Hur går det då, hur är det med synen på och aktiviteten inom AI ute i de svenska företagen i dag?
”För två tre år sedan var fortfarande inställningen hos många företag mest att AI var en cool, spännande teknik för framtiden. Men under förra årets skiftade det om mot att man mer började fundera på hur man verkligen gör och kan använda AI i praktiken. I och med coronakrisen har det verkligen utkristalliserats och accelererat där företag nu tvingats att väldigt snabbt bli mer digitala med allt vad det innebär.”

Vilka branscher har kommit längst i utnyttjandet av AI?
”AI är ett brett begrepp som innefattar allt från enklare automatisering till den mest avancerade deep learning-tekniken. I den mest avancerade änden av AI så börjar det komma igång nu, men än så länge är det bara de stora techbolagen som gjort imponerande grejer där. Men inom de lite bredare områdena finns en hel del inom tillverkningsindustrin. Fintech är också framåt liksom försäkring och life science.”

Inom vilka branscher eller områden ser du den största potentialen härnäst för AI?
”Ett område där jag tror vi kommer att få se helt otroliga grejer är när genomics och bioinformatik och AI börjar användas ihop, den kombinationen kommer att vara oerhört potent. Där har vi en revolution framför oss.”

Spännande, har du något mer konkret exempel?
”Vi har ett projekt nu med ett amerikanskt institut som håller med autism där vi utifrån DNA ska försöka diagnostisera autism med hjälp av AI. Om det funkar, vilket det finns god anledning att tro att det gör, så är det applicerbart på många andra områden och kan helt förändra hur vi ser på diagnostik.”

Finns det fler områden med riktigt stor AI-potential?
”Alla områden och uppgifter som är repetitiva men som ändå kräver en viss mänsklig intelligens, vilket innefattar all form av administration. Ta sjukvården i Sverige där 50 procent av tiden för läkare och sjuksköterskor går åt till administration. Det skulle kunna reduceras mycket. Samma sak i storbolagen där det är väldigt mycket overhead.”

Om du skulle nämna ett riktigt bra case, ett svenskt företag som använder AI smart?
”Mitt favoritexempel som jag tycker gör något av det häftigaste inom AI i Sverige i dag är Scibase, ett litet medtechföretag. De använder AI tillsammans med en typ av penna som de utvecklat som man sätter mot huden och som kan avgöra om små barn har anlag för atopisk dermatit som ger olika typer av eksem, allergier, astma. Upptäcker man det tidigt kan man sätta in behandling. De hade inte kunnat bygga detta utan vår AI-plattform. Och vi hade såklart inte kommit på det utan deras medicinska kunskap.”

Hur ser utvecklingen ut inom AI-fältet, tekniken, vad är mest spännande där?
”Det senaste året har vi sett stora genombrott inom text-AI. Innan dess var deep learning AI väldigt bra på bilder, video och ljud. Idag kan AI också förstå text på en semantisk nivå. Du kan ha två meningar som säger samma sak men inte ha ett enda ord gemensamt och AI förstår att det är samma sak som menas. Det betyder att det som chatbotarna lovade att göra men som inte fungerade, det börjar faktiskt fungera nu.”

Ett kanadensiskt AI-bolag avslöjade covid-19 nio dagar före WHO. Kommer AI att vara ännu snabbare och bättre nästa gång och helt kunna förhindra nästa pandemi?
”Det är synd att Corona dök upp nu. Om ett eller ett par år hade vi antagligen kunnat utveckla ett vaccin mycket snabbare med kombinationen av just bioinformatik och AI.”

Har du exempel på där AI ändå varit behjälpligt under pandemin? Eller exempel på där AI borde utnyttjas?
”Nej, inte direkt. Det som är lite oturligt i Sverige och i andra europeiska länder är datasituationen. Sydkorea lanserade tidigt en app och har lagt på flera digitala lager för att kontrollera och hantera spridningen, men de hade sin data i ordning. Det är flera företag, inklusive vi, som har erbjudit våra tjänster pro bono men i Sverige har inte regionerna haft någon kompetens för att förbereda data på ett säkert och anonymiserat sätt. Det är synd för mycket hade kunnat göras med hjälp av AI med smittspårning och diagnos.”

Men nästa okända nya virus som sagt, kommer vi att med hjälp av AI kunna undvika att det orsakar en ny pandemi?
”Ja, jag tror att vi kommer att kunna diagnostisera mycket snabbare och få fram tester. Alla pusselbitar finns på plats. Vi har gensaxen Crispr som kan klippa en DNA-sekvens exakt och på AI-sidan har vi analysen av sekvenser. Det handlar bara om att pussla ihop dom bitarna.”

Innehåll från Howwe TechnologiesAnnons

Svensk digital affärsinnovation ökar möjligheten för organisationer att uppnå sina mål

T.v. Jacob Burenstam är Chief Product Officer för den innovativa plattformen Howwe som skapar helt nya förutsättningar för bolag att uppnå sina viktigaste mål.
T.h. På mindre än ett år i Howwe har Caverion tiodubblat avkastningen på sin investering enligt Klas Tocklin, vice president på Caverion Sverige.
T.v. Jacob Burenstam är Chief Product Officer för den innovativa plattformen Howwe som skapar helt nya förutsättningar för bolag att uppnå sina viktigaste mål. T.h. På mindre än ett år i Howwe har Caverion tiodubblat avkastningen på sin investering enligt Klas Tocklin, vice president på Caverion Sverige.

I dagens föränderliga värld blir det allt viktigare för ledningsgrupper att få med hela organisationen i de snabba förändringsprocesser som krävs för att möta marknadens skiftande behov. Samtidigt visar rapporter att majoriteten av företag aldrig når igenom ledningsskiktet med sina prioriterade mål. 

För många mål och brist på förankring inom organisationen är två faktorer som ofta gör att förändringsprocesser misslyckas.

– Man vill ofta mer än man klarar av. Vi ser i vår senaste europeiska undersökning, där vi har intervjuat drygt 100 vd:ar, att 70 procent av de tillfrågade ledarna aldrig når igenom ledningsskiktet med sina prioriterade mål, berättar Jacob Burenstam, Chief Product Officer på Howwe Technologies.

När man tittar på lyckosamma företag är det tydligt att de har varit duktiga på att sätta ett snävare fokus. 

– De lyckas bryta ner sina prioriterade mål och ha fullständig transparens av den faktiska utvecklingen av målen kontra planen. Det är det som möjliggör för företagen att agera när utvecklingen inte går enligt plan, och får förändringsprocesser att ske inom den kortare tidsplan som idag krävs, förklarar Jacob Burenstam.

Svenska Howwe Technologies innovativa plattform med inbyggd AI möjliggör för ledningsgrupper, vd:ar och avdelningschefer att konvertera komplexa och abstrakta mål till rollbaserade mål och nyckelaktiviteter, menar Jacob Burenstam. Plattformen kontrollerar framgången i förändringsprocesserna från start till slut.

– Vår tjänst gör det enkelt för alla berörda att följa best practice. Plattformens datadrivna insikter, som man direkt kan agera på, bygger på den senaste forskningen inom psykologi, ledarskap och målstyrning om hur riktigt framgångsrika team prioriterar och leder utvecklingsarbete. Den gör all data tillgänglig för alla medarbetare, oavsett var de befinner sig, och ger individanpassade råd. Howwe ser till att hela organisationen involveras i processen fullt ut och jobbar mot samma mål. 

En som tydligt fått hjälp av Howwes plattform är Klas Tocklin, vice president på Caverion Sverige. 

– Vi använder idag Howwes plattform inom en regional serviceenhet samt på vår utvecklingsenhet. Den har fått oss att jobba smartare och effektivare, det vi såg att vi ville skulle hända har vi verkligen fått att hända. Det är lätt att ett förändringsarbete över tid leder till ett minskat fokus men med Howwe blir vi mer agila. Vi har nu systemstöd för att orka hålla i och vi ser snabbt när vi behöver sätta in extra stöd längs vägen, säger Klas Tocklin.

Howwe ger fördelar för Klas Tocklin och ledarna inom Caverion, men fördelarna är även stora på medarbetarnivå.

– Våra tekniker tycker att det har lett till att deras arbete, framgångar och även utmaningar blir mer synliga för ledningen, att vi lyssnar på dem. Att hela tiden synliggöra effekterna av det som görs och var man befinner sig i processen har skapat bättre kvalitet i vårt arbete. På mindre än ett år i Howwe har vi tiodubblat avkastningen på vår investering vilket är fantastiskt, avslutar Klas Tocklin. 

Om Howwe 

Den marknadsledande SaaS-mjukvaran Howwe hjälper bolag att accelera sin tillväxt och lönsamhet. Howwe möjliggör ett proaktivt arbetssätt och exekvering av de viktigaste målen. Målen blir tydliga och agerbara i hela bolaget med bevisbara finansiella resultat. 

Kostnadsfri anmälan till CEO Forum - eventet för ledare som vill accelerera tillväxt: 

https://www.howwe.io/ceo-forum-vt22/ 

Läs mer om Howwe 

Howwe Technologies kunder berättar om sina resultat 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Howwe Technologies och ej en artikel av Dagens industri

Kapplöpning om biokol när industrin ställer om

Bureå. Biokol kan vara lösningen som gör stål fossilfritt på riktigt. Nu pågår en kapplöpning mellan flera bolag om att vara redo när de nya stålverken tas i drift. 

Marknaden för biokol i Norden bedöms vara värd fem miljarder kronor.

Det är varmt inne i den röda tegelbyggnaden i Bureå söder om Skellefteå. Förr hade Modo ett träsliperi i lokalerna, i dag finns här, lite tillspetsat, en modern kolmila. 

”Du hettar upp veden, eller pellets i vårt fall, utan att tillföra syre. På det sättet drivs fukt och volatiler, det vill säga lättflyktiga oljor ut. I grunden är det kolmileprincipen, på modernt språk kallas det pyrolys”, säger Lars-Gunnar Almryd, vd på Envigas. 

Anläggningen Bureå producerar 5.000 ton biokol per år. Med den produktionen är Envigas stora i sin nisch. Men det är en bara en procent av det biokol som industrin väntas behöva om några år. Envigas vill i ett första steg vilja bygga en biokolsfabrik som är tio gånger så stor som den i Bureå.

”Vi sitter med den största anläggningen i vår del av världen, men den är ingenting. Om vi ska vara relevanta och möta industrins behov som den spelare vi är behöver vi sätta i gång nu”, säger Lars-Gunnar Almryd.

Som i många andra diskussioner om industri och nya satsningar i norra Sverige kommer snabbt H2 Green Steel och Hybrit på tal. Med vätgas ska Sverige bli världsledande på fossilfri järnsvamp och fossilfritt stål. 

Men helt fossilfritt är inte det nya stålet. Under H2 Green Steels miljöprövning i Boden i början av juni framkom att bolaget kan bli den femte största utsläpparen av koldioxid i Sverige. Orsaken är att det kommer att behövas kolatomer i form av naturgas för att klara vissa delar av tillverkningen. 

Inte heller Hybrit, som drivs gemensamt av LKAB, SSAB och Vattenfall, vågar lova en helt fossilfri produktion. Bolaget är förteget om hur mycket koldioxid bolaget kommer att släppa ut, mängderna lär inte klarna på allvar förrän miljöansökan för Hybrits anläggning i Gällivare lämnas in. 

Det är där biokol kommer in i bilden. Med kol tillverkat av träprodukter skulle mängden koldioxidutsläpp kunna pressas ner ytterligare.

”Har du sagt att det ska vara fossilfritt krävs det något annat än fossilt kol. Även om det bara är tre procent av dagens utsläpp”, konstaterar Lars-Gunnar Almryd. 

Företaget Envigas i Bureå. Lars-Gunnar Almryd, vd.
Företaget Envigas i Bureå. Lars-Gunnar Almryd, vd.Foto:Anders Alm

Envigas är inte ensamt om att ha identifierat den här marknaden. Norska Vow Green Metals har också siktet inställt på metallurgisk industri och samarbetar redan med industrikoncernen Elkem. 

Bakom Envigas finns flera namnkunniga investerare. Joakim Karlsson, tidigare partner på Nordic Capital, är via Imran en av huvudägararna. Storägare är också investmentbolaget Concejo och bland de med en mindre ägarandel finns Karl-Johan Perssons (H&M) riskkapitalbolag Philian. 

Under våren har Envigas fört samtal med fler potentiella investerare. Målet är att få ihop en halv miljard kronor till nästa anläggning. Den nordiska marknaden bedöms vara värd fem miljarder kronor. 

Målet är att vara klar lagom till att de stora nya stålverken tas i drift under andra halvan av 2020-talet. 

”Behoven är så stora och att bygga industri tar tid. Det är så mycket som ska gå snabbt i hela värdekedjan och då måste man börja bygga så snart som möjligt. Vi måste börja nu om det ska bli något sen”, säger Lars-Gunnar Almryd. 

Under året ska bolaget bestämma var biokolsanläggningen ska placeras. Luleå är en het kandidat, men även Bergslagen och Sörmland är tänkbara alternativ. Grunden är att fabriken ska ligga nära stora kunder och att det ska finnas avsättning för den restvärme och energi som uppstår under tillverkningen. 

En annan viktig del är att anläggningen vara nära råvaran. Många branscher vill åt restprodukter från skogsbruket, som ska användas till allt från talldiesel till förpackningar, vilket kommer att bli en utmaning för Envigas och andra intressenter. 

”Man behöver tänka till strukturellt hur råvaran ska användas. Den bör användas till de mest mest förädlade produkterna först och sedan får du ut biprodukter. Är man smart tror jag det kommer finnas tillräckligt med råvara. Däremot kommer det inte att räcka om alla isolerat av varandra säger att vi ska ha si och så mycket”, säger Lars-Gunnar Almryd.

De stora ståltillverkarna är inte de enda som ser biokol som ett alternativ när utsläppen ska pressas. Även för smältverk och mindre gjuterier, som har svårt att gå över till vätgas, är biokol högintressant. Det pågår även försök med inblandningar i plast och gummi, exempelvis i bildäck. 

”Flera biltillverkare pratar inte bara om fossilfritt stål utan om att slutprodukten ska vara fossilfri. Då är det inte bara stål, utan aluminium, plaster och alla möjliga grejer där man vill byta ut kolatomer”, säger Lars-Gunnar Almryd.

 

 

 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera