1515
Annons

Så har de fått eleverna att gilla skolmaten

En varuhuschef på Åhléns i Gävle och en regionchef på Preem slog sina påsar ihop och köpte Mitt gastronomi i Sundsvall. Fem år senare har de trefaldigat omsättningen och sjösatt en app som ska få skoleleverna att äta upp maten.

Åsa Ingemarsson står mitt i smeten – den dagliga driften av restauratörverksamheten.
Åsa Ingemarsson står mitt i smeten – den dagliga driften av restauratörverksamheten.Foto:Håkan Wike

Åsa Ingemarsson och Sofia Nordell jobbade under början av 2000-talet ihop med Åhléns varuhus på olika platser i Sverige och de kände tidigt att de nog ville göra något eget tillsammans, någon gång.

”Vi tog sedan olika vägar ett tag, jag hamnade på Preem, men 2012 ringde jag Åsa och sa att ’det är ute med guldklocka – jag har något’.”

De tog över företaget Mitt Gastronomi i Sundsvall, en ort ingen av dem egentligen hade någon relation till men det avskräckte inte.

”Vi hade ju drivit verksamhet och affärer åt andra företag, service kunde vi, men nu var det läge att göra det åt oss själva”, säger Sofia Nordell.

Företaget de köpte hade en bas av kunder men behövde växa. Med nätverkande och hårt praktiskt jobb i stan lyfte Åsa Ingemarsson och Sofia Nordell medvetenheten kring företaget. De vann allt fler upphandlingar på skolorna. Företagen i Sundsvall hängde på. Catering växte och en liten lunchrestaurang med matlådor mitt i city blev ett ansikte utåt.

”Vi ställer alltid upp oavsett vad, var och hur – och det har gett resultat”, säger Åsa Ingemarsson.

På Engelska skolan i Sundsvall lagas frukost, mellanmål och luncher till eleverna, men köket används också för de lunchlådor de säljer till företag och lunchrestaurangen i stan.

”Jag har mitt mobila kontor här”, säger Åsa Ingemarsson.

”Samtidigt kan jag ta hand om vår största skolkund och finns till hands för de som jobbar med våra övriga beställningar.”

Ordet ”förtjusa” är en ledstjärna i företaget. Oavsett om det är en elev, ett bröllopspar eller catering till en fotbollscup ska mottagaren vara mer än nöjd.

”Därför är våra kockar och de som levererar ut maten otroligt viktiga, utan dem hade vi aldrig lyckats”, menar Åsa Ingemarsson.

Allt handlar inte om att servera mat. Sedan 2015 har Sofia Nordell jobbat med appen Mitt Käk, en utvecklad digital tjänst som nu fått lite luft under vingarna. Det är ett parallellt spår till restauratörsverksamheten i Mitt Gastronomi och de båda har levt i symbios i snart tre år. Den dagliga verksamheten har varit en testbana för appen och appen har varit ett hjälpmedel för att nå nya affärer. Utvecklingen har skett i eget bolag, Såni Innovation, men i praktiken jobbar Mitt Gastronomi och appen Mitt käk ihop.

”När vi började med skolmat var vi så förvånade över hur mycket som kastades och att få elever åt skolmat överhuvudtaget”, berättar Sofia Nordell.

Kraven på valfrihet, variation och vällagade rätter blev grunden till Mitt Käk. Eleverna får ett antal rätter att välja på i appen och de lägger in sin ”beställning” för kommande vecka. Restauratören vet på så vis hur många som vill äta vad och beställningar av råvaror blir effektivare, svinnet minskar och eleverna äter mer av den mat de själva har valt.

”Det är vinst för alla”, säger Sofia Nordell.

”Det slängs mat för 500 miljoner per år i Sverige, det är helt galet. Attityden att ’barn ska äta vad som bjuds’ innebär bara att de inte äter, eller köper något annat på stan i stället.”

Eftersom barnen i dag oftast har sina mobiler till hands var det också helt rätt teknik att nå dem. Arbetet med appen har tagit många tusen timmar och därtill ekonomiska investeringar i teknikutveckling. Sofia Nordell har ”lycktas prata till sig” utvecklingsbidrag för sin start up-app och resultatet har genererat flera företagarutmärkelser under det senaste året. Men roligare ändå är att appen minskat matsvinnet med närmare 80 procent på testskolorna, enligt Sofia Nordell.

”Mitt Gastronomis verksamhet i Sundsvall har vuxit tack vare appen, men vi vill kunna erbjuda enbart appen till företag i andra städer också”, säger Sofia Nordell.

Det blir nu två allt tydligare spår för duon. Verksamheter som utvecklas parallellt.

Omsättningsprognosen för Mitt Gastronomi 2018 är 17 miljoner kronor, varav 14 Mkr är måltider till skolor och företagsrestauranger, resterande omsättning är på catering.

De har själva fått 1.300 nya elever att servera varje dag sedan appen lanserades för ett halvår sedan och möjligheten för andra restauratörer bör vara densamma.

Appen har än så länge inte börjat generera pengar via extern försäljning av tjänsten och affärslösningen om hur man ska sälja den till externa företag är inte helt klar. Men, det är nu dags att satsa vidare, anställa säljare för att få ut appen till branschen.

”Det blir nästa utmaning, att våga växla upp och anställa för att få ut appen”, säger Sofia Nordell.

”Det är den utvecklingen jag brinner för nu – appen är verkligen min baby.”


Innehåll från HandelsrådetAnnons

Så kan hållbarhet bli en konkurrensfördel för svenska handelsföretag

Mats Bergman, professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola, och Sara Rosengren, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, är båda ledamöter i Handelns ekonomiska råd.
Mats Bergman, professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola, och Sara Rosengren, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, är båda ledamöter i Handelns ekonomiska råd.Foto:Janne Lundberg, FotoForm.

Nya regelverk inom EU gör att handelns aktörer kommer att få en större påverkan på den globala klimatomställningen. 

– Klimatbelastningen från vår konsumtion kommer att hamna allt mer i fokus. Företag som tar in produkter till EU men som är producerade någon annanstans kommer att få ett större ansvar, säger Mats Bergman, ordförande i Handelns ekonomiska råd, som nyligen släppte rapporten ”Hållbar hela vägen – handelns roll i klimatomställningen”. 

Den Europeiska Gröna Given är ett initiativ från Europeiska kommissionen för att göra Europeiska unionen klimatneutral till 2050. Här finns bland annat ny lagstiftning som tar sikte på en mer hållbar konsumtion, med mindre klimatbelastning längs hela produktens livscykel, främst vid tillverkning och användning.

Det kommer att innebära ökade krav på handeln att fungera som en kravställare gentemot leverantörer, där handeln förväntas hjälpa konsumenterna att göra hållbara val.

– Det handlar om att åstadkomma förbättringar inom hållbarhet i andra länder utifrån det som vi konsumerar inom EU. Det här är väldigt viktigt, säger Mats Bergman, till vardags professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola.

Skapa gemensamma spelregler

EU kommer också att etablera eller skärpa produktstandarder vilket förutom att gynna miljön och klimatet även motverkar att oseriösa aktörer får en konkurrensfördel gentemot seriösa och ansvarstagande tillverkare och handelsföretag.

– Det är angeläget med likvärdiga förutsättningar mellan exempelvis handelsföretag baserade i Sverige och i andra länder, säger Mats Bergman.

En effekt av de nya regelverken är att dokumentationskraven och därmed arbetsbördan för handelns aktörer kommer att öka. Enligt rapporten måste därför de nya kraven vara byråkratiskt hanterbara. 

– Det kan handla om att skruva upp trycket gradvis och med förnuft, och att försöka hitta smarta lösningar så att det fungerar i praktiken, säger han.

Sara Rosengren är professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan Stockholm och medförfattare till rapporten. Hennes fokus är hur handelns aktörer ställer sig till denna förändring.

– Många företag jag pratat med ser detta som något som vi måste göra. Regleringar är viktiga för att höja nivån och att skapa en jämn spelplan där alla konkurrerar på lika villkor, säger hon.

Handelns ekonomiska råd: Sverige kan bli en vinnare

Företag kommer bland annat att behöva utbilda sin personal för att säkerställa att de produkter som köps in från länder utanför EU håller vad de lovar och uppfyller minimikraven kring hållbarhet.

– Det finns många utmaningar här och handeln kommer att behöva tänka annorlunda kring frågor som rör inköp, men flera företag inom handeln, särskilt i Sverige, har redan börjat med den här typen av anpassningar, säger hon. 

Men speciellt för mindre aktörer kan omställningen bli tuff. Det kan därför finnas skäl till branschgemensamma initiativ. 

– För att hållbarhetsarbetet ska kunna göras systematiskt kommer handeln exempelvis behöva utveckla kompetens inom livscykelanalys och hållbarhetsberäkningar. Detta är resurskrävande och den information som krävs är svår att ta fram på egen hand. Därför blir det viktigt med gemensamma satsningar, särskilt för mindre och medelstora företag, säger Sara Rosengren.

En av rapportens slutsatser är att Sverige har goda förutsättningar att bli ett framgångsland inom hållbar konsumtion, på samma sätt som landet redan är det inom hållbar produktion. Det kommer dock att krävas samordning mellan beslutsfattare och bransch, där också investerare, ägare, styrelser och medarbetare kommer att spela viktiga roller.

Om Handelsrådet 

Handelsrådet är samarbetsplattformen för arbetsgivarorganisationer och fackförbund på handelns

område. Uppdraget är att utveckla handelsnäringen, dess företag och anställda.

Inom ramen för samarbetet bildades 2016 Handelns ekonomiska råd, som presenterar årlig rapport och är partsoberoende i sina slutsatser.

Läs mer på: www.handelsradet.se

Läs mer om Handelns ekonomiska råd

Tryck här för att ladda ner rapporten ”Hållbar hela vägen – handelns roll i klimatomställningen” 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Handelsrådet och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?