Digitala verktyg är som vilka verktyg som helst, det är hur och till vad de används som avgör deras klimatpåverkan, enligt Ingemar Jansson, senior rådgivare för digital hållbarhet på it-konsulten Cybercom.
”Precis som en kniv kan digitala verktyg användas till något bra eller något dåligt”, säger han.
Används digitala verktyg för att effektivisera linjära, resursintensiva affärsmodeller skyndar de på en ohållbar utveckling snarare än att bidra till klimatomställningen, enligt Ingemar Jansson.
”E-handel med leveranser direkt till hemmet är ett exempel på hur digitalisering skyndar på en ohållbar konsumtion. Där har vi som it-konsulter ett ansvar att inte bara leverera det våra kunder vill utan hjälpa dem att förstå vad som faktiskt händer när deras värdekedja digitaliseras”, säger han.
Nyligen lämnade ett antal aktörer i it-branschen in en färdplan för ett fossilfritt samhälle till regeringen, som en del i initiativet Fossilfritt Sverige. Där beskriver sektorn tre sätt eller faser på hur digitala verktyg kan bidra till klimatomställningen:
Optimerande
Med digitalisering kan till exempel en produktionslina i industrin eller energiförbrukningen i en fastighet bli avsevärt mycket effektivare. Bara genom att på liknande sätt optimera nuvarande system kan digitalisering minska de globala utsläppen med mellan 10-30 procent, enligt branschens färdplan.
”Risken för inlåsningseffekter är dock stora. I stället för att lösa klimatfrågan cementerar man existerande system och för att nå 1,5-gradersmålet kommer inte det att räcka. Stannar vi där står hoppet till olika tekniker för negativa utsläpp”, säger Ingemar Jansson.
Accelererande
Tekniken kan också innebära att man levererar produkter och tjänster på ett helt nytt sätt vilket accelererar klimatomställningen, så kallad disruptiv teknik. Ett exempel är mobilitetslösningar som fokuserar på människors behov av att transportera sig snarare än att äga ett fordon.
”Egentligen finns det ingen som har behov av en bil. Kan man med digitala verktyg lösa människors behov av transporter utan att alla äger en bil innebär det en stor förändring”, säger Ingemar Jansson.
Transformerande
Full effekt får dock digitala lösningar när de används på ett transformerande sätt.
”Förutom tekniken i sig handlar digital hållbarhet om innovation kring hur vi organiserar oss, beter oss och våra affärsmodeller. Det finns en fantastisk möjlighet för digitala verktyg att skapa cirkulära, resurssnåla affärsmodeller men då måste man kombinera olika nivåer av samhället för att få det att fungera. Lagar, infrastruktur och olika aktörer måste samverka”, säger Ingemar Jansson.
För att öka incitamenten för accelererande och transformerande lösningar vill it-konsultbranschen att näringslivet börjar rapportera undvikna utsläpp, så kallade avoided emissions. Det innebär att man förutom de utsläpp som skapas för att producera och använda en produkt också redovisar de utsläpp som undviks genom att använda produkten.
”Även om företag självklart måste minska sina egna utsläpp är möjligheten att bidra positivt så ofantligt mycket större. Om min produkt eller tjänst är nettopositiv, det vill säga undviker mer utsläpp än den orsakar, är det bästa jag kan göra att sälja och implementera mer av den”, säger Ingemar Jansson och exemplifierar med att det visserligen orsakar utsläpp när ett videokonferenssystem produceras men om det innebär att användaren slutar flyga till möten kan det ändå ha en nettopositiv effekt på klimatet.
Genom fokus på nettopositiva produkter och tjänster blir hållbarhet en drivkraft för innovation i näringslivet, enligt Ingemar Jansson.
”Traditionellt har hållbarhet handlat om kostnader och risker. Genom att i stället fokusera på intäkter och möjligheter hamnar hållbarhetsarbetet inte längre enbart på hållbarhetschefens bord utan framför allt hos affärsutvecklingen, produktutvecklingen och företagsledningen”, säger han.
