1515
Annons

Så går det för bankernas mest förmögna kunder

Bankernas mest förmögna kundgrupp inom så kallad private banking får tillång till personliga rågivare och det senaste analysmaterialet. Men har servicen hjälpt de välbärgade investerarna i årets turbulenta marknad?

Di har ställt frågor till åtta profilerade aktörer i den svenska private banking-världen.

För att få tillgång till private banking krävs ofta ett investerbart kapital på 3 till 5 miljoner.
För att få tillgång till private banking krävs ofta ett investerbart kapital på 3 till 5 miljoner.Foto:Khakimullin Aleksandr

Läs Di Digitalt i 3 månader för endast 197 kr

ord. pris 429kr/mån

spara
1090 kr

Få tillgång till allt digitalt innehåll i 3 månader för 197 kr. Därefter tillsvidare med 25% rabatt, endast 322 kr/mån i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.

Visa allt som ingår

Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

Tillgång till över 1 100 aktiekurser i realtid

Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev


Betala som

Betalsätt

Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag Dagens industri AB:s prenumerationsvillkor och bekräftar att jag tagit del av Dagens industris AB:s personuppgiftspolicy.

Usel jakt på brottsvinster – polisen kan ha hjälpt de kriminella

Polisen är hopplöst på efterkälken i jakten på de kriminellas tillgångar. Trots stora resurstillskott och vässade lagar har ledningen fortfarande inte fått fart på säkrandet av svarta pengar. Det visar en rapport från myndighetens egna revisorer, som varnar för att polisen av okunskap kan ha hjälpt de kriminella att tvätta brottsvinster.

Anders Thornberg, rikspolischef.
Anders Thornberg, rikspolischef.Foto:Jesper Frisk/Fredrik Sandberg/TT

Gängbrottslighet och annan organiserad brottslighet beräknas omsätta miljardbelopp. Att försöka komma åt vinsterna anses från politiskt håll minst lika effektivt som att försöka sätta kriminella i fängelse. Därför har lagstiftningen skärpts och myndigheterna fått tydliga direktiv om att ”gå efter pengarna.”

”Det biter på de här grupperingarna, de vill gärna ”show off” och visa sina tillgångar”, sa till exempel den tidigare inrikesministern Mikael Damberg när han för två år sedan presenterade nya åtgärder i SVT:s Agenda.

”Det ska vara besvärligt och olönsamt att vara gängkriminell så att ingen lockas att välja en sådan livsstil”, försäkrade Moderaterna inför valet och utlovade mer av samma vara.

Men frågan är vad löftena är värda. Nu framkommer nämligen att den viktigaste aktören i sammanhanget – det vill säga polisen – år efter år misslyckats leverera. I en intern revisorsrapport döms myndighetens arbete ut som undermåligt, vilket Nyhetsbyrån Siren var först att berätta.

”Internrevisionen bedömer att det i nuläget saknas förutsättningar för ett effektivt arbete med återtagande av brottsvinster. Det är enligt internrevisionen inte tillräckligt tydligt för medarbetare på olika nivåer hur de rent praktiskt ska arbeta”, lyder ett av flera skarpa omdömen.

På fem punkter anses bristerna vara ”mycket väsentliga”. Bland annat saknar ledningen förmåga att styra arbetet samtidigt som kunskaperna är för dåliga hos såväl poliser i yttre tjänst som förundersökningsledare och finansiella utredare.

Ett konkret exempel är, enligt revisorerna, att poliser på fältet på grund av okunskap kontaktar Kronofogdemyndigheten och överlämnar pengar och föremål som beslagtagits från skuldsatta personer.

”Att polisen medverkar till att reglera skulder via misstänkta brottsvinster riskerar att leda till att myndigheten indirekt bidrar till penningtvätt av kriminellas tillgångar”, skriver revisorerna och understryker vikten av att personalen följer brottsbalkens regler om hur ett förverkande ska gå till.

Detta är inte första gången som polisens arbete döms ut. Redan 2008 konstaterade Brottsförebyggande rådet, Brå, att polisen var för dålig på att jaga brottsvinster, vilket då ansågs bero på bland annat resursbrist. Men trots att budgeten fördubblats sedan dess, från cirka 17 till 34 miljarder, tycks de kriminella i hög grad alltjämt ha ett försprång.

Om ingen uppryckning sker befarar revisorerna att de kriminellas vinster kommer att fortsätta öka.

”Även brottsbekämpningen i ett större perspektiv riskerar att bli ineffektiv på grund av att polisen inte arbetar tillräckligt uthålligt mot incitamenten till brottslighet”, skriver de och avslutar med en rad rekommendationer.

Rekommendationerna är i samtliga fall riktade till Johan Olsson, chef för Nationella operativa avdelningen. Senast den 31 december i år måste han ha leverat en rad förbättringar:

* Tillräcklig resursfördelning.

* Tydligare inriktning.

* Kompetensutveckling.

* Systematisk uppföljning.

Di söker Noa:s chef Johan Olsson och rikspolischef Anders Thornberg.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera