1515
Annons

Så förverkligar du drömmen om Rivieran

En lägenhet på Franska rivieran kanske lockar. Men sega försäljningar och omfattande byråkrati kan göra affären till en utmaning. 

Här är experternas tips för att lyckas med bostadsköpet. 

PÅ GRÄNSEN. Charmiga Menton, ett stenkast från Italien, är en riktig semesterpärla och har lämpligt nog smeknamnet Perle de la France, Frankrikes pärla.
PÅ GRÄNSEN. Charmiga Menton, ett stenkast från Italien, är en riktig semesterpärla och har lämpligt nog smeknamnet Perle de la France, Frankrikes pärla.Foto:Mostphotos

Villor och stora våningar är inte längre hett bland svenska bostadsspekulanter i Frankrike. På önskelistan står mindre lägenheter, helst i Nice dit det går direktflyg från Sverige varje dag.

”Köper du i Cannes får du betala mer för taxin dit än för flygbiljetten”, säger Carl Florman, om varit mäklare på Frranska Rivieran i 30 år.

I dag åker den som har en bostad ner till Rivieran 10-15 gånger per år och stannar några dagar åt gången, i stället för 2-3 längre vistelser per år som förr, fortsätter han. 

"Då är förbindelserna viktiga."

Siffror från franska mäklare pekar på att 2017 var ett rekordår sett till antalet bostadsaffärer i Frankrike. Enligt Carl Florman ökade optimismen om ekonomin efter presidentvalet i fjol. Priserna i hela landet ökade med i snitt cirka 3-5 procent beroende på bostadstyp, visar preliminära siffror från landets notarier, som inte har några officiella uppgifter för just Rivieran. 

Den största skillnaden mellan bostadsmarknaden i Frankrike och Sverige är pristransparensen, säger Harald Starke, mäklare på Bjurfors och bosatt i Frankrike.

”Det är sällan man har information om andra sålda bostäder i samma område. Uppgifterna finns, men är svåra att få fram”, säger han.

Som köpare är man alltså väldigt utlämnad till mäklaren.

Enligt Harald Starke får man räkna med mellan 400.000 och 600.000 euro, motsvarande 4,1 till 6,2 miljoner kronor, för en lägenhet med tre rum i ett attraktivt bostadsområde.

"Varje kvarter har sin prisbild. Strandpromenaderna är dyrare", säger han. 

I Frankrike har man precis som i andra länder i södra Europa så kallade ägarlägenheter. Bostadsrättsföreningar existerar inte. Det betyder att du kan göra vad du vill i bostaden utan att det ska godkännas och många svenskar hyr ut uppemot 20 veckor per år.

Men även om trycket har ökat på bostadsmarknaden gäller det inte alla objekt. Alla säljare har inte heller velat anpassa sig till att marknaden varit dämpad åren efter finanskrisen, enligt Carl Florman.

”Säljarna vill ha lika mycket som när det stod på toppen. En del objekt har varit ute på marknaden i två-tre år”.

På grund av trögheten ska man vara medveten om att det är en marknad där man inte kan köpa vad som helst och känna sig för något år.

”För det första är det höga mäklararvoden, 5 procent plus moms. Bara för att få tillbaka de pengarna måste du ha en prisstegring. Och sedan är det inte säkert att du får sålt”, säger Carl Florman.

 


Hygienjätten varnar: Risk för toapappersbrist – på riktigt

I början av pandemin tömde svenskarna butikshyllorna på toalettpapper – utan egentligen anledning. Men nu, om tillgången till rysk gas försvinner, hotar det att bli brist på toalettpapper på riktigt. 

”Situationen är väldigt osäker”, säger Jani Sillanpää, Sverigechef på Metsä Tissue.

Med varumärken som Lambi, Serla och Katrin är Metsä Tissue en av Europas största hygienpapperstillverkare. Bolaget tillhör finska skogsindustrikoncernen Metsä Group. 

I Sverige har Metsä Tissue tre produktionsenheter – Katrinefors bruk i Mariestad, Pauliström- och Nyboholms bruk i Småland. 

Mariestad, Metsä Tissue.
Mariestad, Metsä Tissue.Foto:Peter Svenson

Skandinavien importerar närmare 40 procent av sitt mjukpapper och fortsätter situationen att utvecklas åt fel håll kan toalettpapper och andra hygienprodukter ta slut i butikerna.

”Vi producerar lokalt, men en stor andel av mjukpapper i Skandinavien importeras från Central- och Österuropa. Där är mjukpappersproduktionen starkt beroende av rysk gas. Om den ryska gasen stryps påverkas produktionen och då minskar importen hit”, säger Jani Sillanpää, vice vd för Metsä Tissue Norden och vd i Sverige och fortsätter:

”Då kommer det att bli brister. För vår del klarar vi inte av att täcka den skandinaviska marknaden i dagsläget utan den importen. Situationen är väldigt osäker och vi följer det här på dagsnivå.”

Jani Sillanpää, vice vd för Metsä Tissue Norden och vd i Sverige.
Jani Sillanpää, vice vd för Metsä Tissue Norden och vd i Sverige.Foto:Marica Rosengard

I början av pandemin blev det rusning efter toalettpapper och hyllorna gapade tomma i butikerna. En obefogad oro menar Jani Sillanpää, då deras produktion pågick som vanligt. Mjukpapperstillverkarna menar att tiden för oro snarare är nu och att en ”perfekt storm” är på väg att blåsa upp. Det pågående kriget i Ukraina, energikrisen och brist på råvaror riskerar att få stor inverkan på den europeiska papperstillverkningen. 

”Just nu ser vi ingen ökning i efterfråga på vår sida, men om den ryska gasen stryps finns det en risk att det uppstår brister på butikshyllorna”, säger Jani Sillanpää.

Finns det skäl till oro att toapappret kommer att ta slut?
”Jag ser inte att vi behöver börja hamstra toapapper, risken är att folk sitter hemma med lager istället. Vi vill undvika att det blir som i början av pandemin när efterfrågan steg extremt fort på bara några dagar”, säger han.

Samtidigt ser bolaget stora risker i råvaruförsörjningen och tillgängligheten av mjukpapper. Returfiber står för cirka 35 procent av mjukpappersvolymen i Skandinavien där tillgången och kvaliteten på returfiber minskar hela tiden. Ökad digitalisering och distansarbete under pandemin har gjort att det inte återvinns lika mycket papper som tidigare.

”Just nu är det dels gasen men också råvaruförsörjningen som kan skapa problem. Vi har tidigare importerat träråmaterial till massaproduktion från Ryssland, vilket är strypt nu sedan Rysslands invasion av Ukraina. I och med det är situationen tajt”, säger Jani Sillanpää.

Hur möter ni de här utmaningarna?
”Vi är på väg att investera 2,5 miljarder kronor i Sverige och i Mariestad för att täcka det här gapet i Skandinavien för att minska importen. Med det dubblar vi kapaciteten i Mariestad, säkerställer lokal tillgång och minskar importen av mjukpapper från andra länder. Det är i princip luft vi fraktar, det är inte försvarbart att skeppa toapapper runt i Europa.”

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?