1515

Så blir trähusen klimatpositiva

LULEÅ.

Det är fullt möjligt att bygga helt klimatneutrala flerfamiljshus redan i dag, enligt en ny rapport. Med materialbyten kan husen till och med bli klimatpositiva.

Planerad trähusbebyggelse i Malmö.
Planerad trähusbebyggelse i Malmö.

Trä har under sommaren hamnat i fokus för debatten om bostadsbyggande. När Cementa i somras nekades fortsatt tillstånd att bryta kalk i Slite gick stora delar av näringslivet i taket. 

Det skulle bli tvärstopp för stora byggprojekt om inte beslutet ändrades. 

Bostadsminister Märta Stenevi (MP) gav i mitten av augusti svar på tal i en intervju med Dagens industri. Hon menar att byggbranschen måste bort från sitt cementberoende och förordade i stället ökat byggande i trä. 

”Syftet är att komma till en punkt där man prioriterar de byggmaterial som har lägst avtryck, man kan till exempel börja bygga med trästommar. Det handlar om att man hittar innovationer inom andra byggmaterial som får ned utsläppen”, sa Märta Stenevi. 

En rapport som teknikkonsulten Tyréns gjort på uppdrag av Träcentrum Norr, en centrumbildning inom LTU, ger ministern visst stöd för att det skulle gå att minska byggbranschens klimatavtryck rejält. 

”Räknar du in kolinlagringen i träbyggnaden, sett över tid, går det att komma till nära nollutsläpp redan i dag. Det förutsätter dock att ny skog planteras”, säger Anna Pantze, miljöspecialist på Tyréns. 

I rapporten har industriellt producerade flerbostadshus i trä, tillverkade av Lindbäcks bygg och Derome, analyserats. Kolinnehållet i de undersökta fastigheterna motsvarar 75-86 procent av dess klimatpåverkan. 

Det saknas dock inte utmaningar. Även när man bygger i trä går det inte helt att undvika material som ger klimatutsläpp. Grundsättningen, som ofta är i betong eller cement, är ett sådant moment. 

Gipsväggar och badrum är ett annat område som ger trähus tydliga klimatavtryck. 

”Svårast är sammansatta material där man inte kan använda andra material på grund av funktionen. Vi behöver tätskikt och fogmassor som gör att vi klarar alla krav som ställs på en byggnad. Det upplever jag är svårast att byta ut”, säger Helena Lidelöw, teknisk chef på Lindbäcks bygg. 

Rapporten visar dock att det går att minska klimatpåverkan ytterligare med rätt val av leverantörer och material. Anders Carlson, teknikchef på Derome, anser att mycket finns att göra när det gäller grunden. Han påpekar att grunden i ett trähus inte behöver bära upp samma vikt som ett hus i stål eller betong.

”Den går att slanka ner rejält. Det vi springer efter mest internt är grundläggningen, att göra klokare val där”, säger han. 

Med andra materialval är det rentav möjligt att bygga klimatpositiva hus, som binder mer kol än vad som används under bygget. 

Annica Lindbäck, hållbarhetschef på Lindbäcks bygg.
Annica Lindbäck, hållbarhetschef på Lindbäcks bygg.

”Vi har tittat på att byta bort en del av gipset mot KL-trä, så vi tror att det går att få bort en del av gipset också”, säger Annica Lindbäck, hållbarhetschef på Lindbäcks bygg. 

Just nu finns ett stort intresse för träbyggande i Sverige. Det handlar dels om prestigbyggen som det nya kulturhuset i Skellefteå, dels om vanliga flerfamiljshus. 

Byggföretagen som är specialiserade på trä tror, föga förvånande, att den trenden kommer att fortsätta. Men den största skillnaden, och de största vinsterna klimatmässigt, finns snarare hos de traditionella byggföretagen. 

”Jag tror att de som bygger mycket i stål och betong kommer byta ut delar av systemet med träkonstruktioner. På så vi kan de reducera sina avtryck rejält, uppåt 40 procent, med ganska små förändringar”, säger Anders Carlsson. 

Skogen är också en fråga som är varit omdebatterad på senare tid. EU vill skydda mer skogsmark av klimatskäl samtidigt som skogsindustrin upplever stor efterfrågan av trävaror. Så frågan är om det finns tillräckligt med skog för att täcka behoven om fler vill bygga i trä. Ja, menar träbyggarna. Men kanske måste uttaget av skogen prioriteras hårdare i framtiden. 

”Vi tycker det är klokt använda trä till byggnader som står länge än till andra produkter med kortare livscykel”, säger Anders Carlsson. 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?