1515
Annons

Valet 2022

S vill förbjuda friskolornas vinstuttag

VISBY. Socialdemokraterna går till val på att helt förbjuda friskolornas vinster och enligt statsminister Magdalena Andersson är det nu viktigt att ”alla eventuella kryphål täpps igen”.

Skolföretaget Academedias vd Marcus Strömberg slår tillbaka och dömer ut förslaget som orealistiskt.

Foto:Jack Mikrut

Socialdemokraterna var först ut i årets förkortade upplaga av politikerveckan i Almedalen.

Med sig till Visby hade Magdalena Andersson ett nytt utspel om skolan och precis som tidigare är udden riktad mot friskolorna.

”Sverige har som enda land i världen släppt in vinstintresset i den skattefinansierade skolan”, säger hon.

”Elever och föräldrar har reducerats till kunder. Skolor, lärare och rektorer ställs mot varandra i en hetsig konkurrens snarare än att samarbeta för barnens bästa”, fortsätter hon.

Förra mandatperioden tog regeringen fram ett förslag för att begränsa skolföretagens vinster, men det röstades ned av riksdagen.

Beskedet nu inför valet är att Socialdemokraterna vill göra ett nytt försök, och dessutom gå ett steg längre.

”Vi kan inte fortsätta att lappa och laga i ett system som är riggat för segregation, glädjebetyg och stök. Vi behöver gå till roten med de problem som skolan har”, säger Magdalena Andersson.

”Det räcker nu, vi socialdemokrater vill förbjuda vinstuttag i skolan”, fortsätter hon.

Regeringen har nu beslutat att tillsätta en utredning som ska ta fram förslag på hur ett vinstförbud kan utformas. Enligt Magdalena Andersson är det viktigt att förbudet inte går att kringgå.

”Vi vill alltså inte bara förbjuda vinstuttaget utan också se till att alla eventuella kryphål täpps igen”, säger hon.

Skolföretaget Academedias vd Marcus Strömberg är mycket kritisk till S-utspelet och tycker att ”skolorna förtjänar bättre.”

Ett vinstförbud kan vara slutet för svensk friskola, som vi känner den i dag, menar han.

”Att förbjuda vinstuttag, då förbjuder man ju också aktiebolag. Jag tror att i stort sett alla fristående gymnasier och skolor, 90 procent, bedrivs i den formen. Jag bedömer inte förslaget som realistiskt”, säger han.

Samtidigt röstar elever och föräldrar med fötterna, och enligt Marcus Strömberg är det till friskolornas fördel.

”Jag bedömer också att vi går mot en höst när vi har all time high i fristående skolor - igen”, säger han.

Magdalena Andersson uppger dock att Socialdemokraternas mål inte är att stänga några skolor. Utredaren ska därför föreslå en lösning som gör att de friskolor som i dag tar ut vinst ska kunna fortsätta bedriva sin verksamhet.

”Så skolor ska inte behöva stänga, det är själva vinstutdelningen vi riktar in oss på”, säger hon.

Även om Socialdemokraterna nu ytterligare skärper sin kritik mot skolföretagens vinster, finns en klar majoritet i riksdagen som motsätter sig ett vinstförbud.

Magdalena Andersson tar dock fasta på det folkliga stöd som finns för att begränsa vinsterna.

”Vi har en nej-sägar-riksdag som till skillnad från svenska folket vägrar att se vilka problem vi har med den sönderprivatiserade skolan som vi har i Sverige”, säger hon.

”Vi tillsätter nu den här utredningen. Sedan är det ett val i höst. Vill man få slut på marknads- och vinstjakten i svensk skola kan man rösta på Socialdemokraterna.”

Innehåll från AccentureAnnons

Bransch i omvandling: Det här krävs för partnerskap med den nya elkunden

Vinterns elpriser har, minst sagt, fått konsumenterna att lägga märke till sin elräkning. Nu måste elbolagen visa kunderna att de erbjuder något mer än bara en faktura, och det finns framförallt fem områden som krävs för att skapa partnerskap med den nya elkunden.

Läs mer om vad som krävs för att bli framtidens elleverantör 

Det är mycket el på agendan just nu. Efter en vinter med rekordhöga elpriser har Rysslands invasion av Ukraina satt kniven mot strupen på den europeiska energianvändningen, samtidigt som klimatkrisen kräver en omställning från fossila bränslen i varenda bransch, från transport till ståltillverkning.

– Energi är verkligen en bransch under stark omvandling, och det sker brett i hela samhället, konstaterar Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.

– Framförallt ser vi att kunderna, oavsett om det är privatkunder eller företagskunder, i dag ställer helt andra krav på sin elleverantör än vad de har gjort tidigare.

Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.
Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.

Rapporten ”The New Energy Consumer” från Accenture konstaterar att relationen mellan kund och elleverantör tidigare var i princip transaktionsbaserad. El kom ur två hål i väggen, räkningen betalades, ingen tänkte mer på det än så.

– Men både det höga elpris vi ser nu och den höga medvetenhet som finns kring hållbarhet har ändrat det här markant. Slutkunden idag vill vara med och bidra till energi-omställningen genom att köpa grönare el, men de vill också ha hjälp från elbolagen med att effektivisera sin egen elkonsumtion.

Perspektivskifte av stora mått

Och det här ställer elbolagen inför ett perspektivskifte av stora mått. Inte minst kräver det en ny syn på vad som egentligen skapar värde för både dem själva, och för kunden. Enligt rapporten är det framförallt fem områden som elbolagen behöver fundera över för att skapa en känslomässig, snarare än transaktionsbaserad, relation med sina kunder: Syfte, Produkter, Teknikplattformar, Talang och Partnerskap.

– Alla de här fem är lika viktiga, men att ha ett ambitiöst och genuint syfte som fylls med reellt innehåll snarare än floskler är grunden. Syftet skall sedan driva åtgärder, för det är utan tvekan så att kunder och företag vill köpa tjänster och produkter från företag som bidrar till omställningen kring hållbarhet.

Det är med ett tydligt syfte företagen kan hitta riktningen för att utveckla nya produkter och tekniska plattformar, det är med ett tydligt syfte de kan attrahera anställda och kunder, och det är med ett tydligt syfte de hittar de partnerskap som blir avgörande för att kunna bli en viktig spelare, inte bara på elmarknaden, utan i den energiomställning som nu sker inom hela samhället. Och här ser Fredrik Engdar att de svenska bolagen ligger bra till.

– Många svenska elbolag ligger redan långt framme, för de vet vad de vill åstadkomma och de verkar vara genuina i sin önskan att nå dit. Nu gäller det att ta nästa steg och fortsätta driva omvandlingen mot ett hållbart samhälle.

Rapporten visar även att konsumenterna vill ha hjälp att själva ställa om sin energikonsumtion. Dels via råd och tips, dels också via nya produkter och miljövänliga alternativ. 

– De svenska bolagen ligger bra till när det gäller att erbjuda grön el, men sen behöver de hjälpa kunderna i deras omställning och effektivisera elanvändningen. För att åstadkomma detta behövs både större insikt i kunders beteende och behov, samt nya typer av produkter. 

Nya former av partnerskap

En annan viktig aspekt av omställningen är nya former av partnerskap för att i nära samarbete med företagskunder och andra aktörer på marknaden förändra energianvändningen. 

– Partnerskap är en hjärtefråga för mig. Energiomställningen har redan lett till helt nya sorters gränsöverskridande samarbeten mellan branscher som vi inte har sett så ofta tidigare.

Till exempel möbelföretag som säljer solpaneler, snabbmatskedjor som blir laddstationer för elbilar, oljebolag som köper kraftbolag – kombinationerna är många, ibland överraskande och uppstår överallt.

– Det är den ökande kundinsikten, och självinsikten, som ligger bakom. Företagen inser att de inte kan göra allt själv, utan att de måste ingå partnerskap både med aktörer i andra branscher och med snabba, digitala startups som kan hjälpa till att utveckla nya förmågor och snabba på energiomställningen. De här konstellationerna kommer att vara avgörande för att klara av att vara relevant på den nya energimarknaden.

Läs mer om elbranschens omställning 

 

Mer från Accenture

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Accenture och ej en artikel av Dagens industri

Valet 2022

Så blir Sverige en succénation

Sverige har förutsättningar att bli en riktig framgångsnation, ett nordiskt Schweiz eller Singapore. Då måste den framtida regeringen ha en vision. 

Dessvärre handlar valrörelsen om att släcka akuta bränder.

Statsminister Magdalena Andersson (S) och Moderaternas partiledare Ulf Kristersson.
Statsminister Magdalena Andersson (S) och Moderaternas partiledare Ulf Kristersson.Foto:TT

Nu ska det bli mer ordning och reda i det mesta, åtminstone att döma av de politiska partiernas valmanifest. Skiljelinjer finns vad gäller villkoren för företagen i skola och vård, men några radikala förändringar stundar inte. Dessutom är debatten om vinster i välfärden lite skev av två skäl: dels så saknas vinster i välfärden eftersom marginalerna är försvinnande små, dels vet alla att den offentliga sektorn inte kan kompensera för den utbildning och vård/omsorg som de privata aktörerna står för. Ur ett krasst ekonomiskt perspektiv är det alltså en icke-fråga. Däremot kan det finnas ett ideologiskt underhållningsvärde i det hela. 

Värre är det med visioner för den svenska ekonomin. Vi har fina exportbolag som genererar stora skatteintäkter för att finansiera den – ur ett internationellt perspektiv – omfattande offentliga sektorn (Sverige har det femte högsta skattetrycket i hela OECD). Men historiska framgångar är ingen garanti för framtiden. 

Nu köps svenska företag upp på löpande band, en trend som vi bör ta på allvar. För amerikanska fonder och företag är det världens rea på allt svenskt när en krona säljs ut till 0,1 amerikansk dollar. Det är med sorg man ser hur välskötta Swedish Match inom kort tas över av amerikanska Phillip Morris för att våra svenska pensionsfonder är alltför fina för att äga andelar i ett bolag som producerar snus till en miljon svenskar. 

Vi behöver en vision för den svenska ekonomin år 2030.

Häromåret publicerade jag en bok tillsammans med fotografen Malin Lauterbach om sju länder som verkligen vill något och som gör en hel del rätt. Vi åkte runt och dokumenterade. Sverige platsade inte.

Boken handlar till exempel om Georgien, ett fattigt land med en hemsk rysk granne, men som gör sitt yttersta för att bli konkurrenskraftigt. För nu ska det attraheras utländskt kapital och företag. De är på god väg.

Det finns andra framgångshistorier. Tel Aviv i Israel gör allt för att vara nummer ett i it och lyckas alldeles förträffligt med den saken. Med en sådan ambition blir det självklart att acceptera låga skatter för delägare/medarbetare i nya företag som får delar av sin ersättning i optioner. Det är bara för Sverige att kopiera.

Estland är ett annat land på framgångsresa. Med sina platta skatter attraherar de rätt människor och undviker att företag och utbildade personer lämnar landet.

Det finns så mycket att lära av omvärlden, om man bara vill.

Jag drömmer om att Sverige år 2030 blir världens mest framgångsrika kunskapsnation med lönsamma företag som gör befolkningen köpstark. Ekonomer ska vallfärda hit för att studera det goda exemplet – den svenska framgångsresan. 

När vi ger oss ut i världen år 2030 har vi med oss en stark krona – Nordens schweizerfranc. Den sätter press på våra företag att ytterligare vässa sig, vara på tårna och öka sin produktivitet, på samma sätt som Schweiz. För drygt 50 år sedan kostade en schweizerfranc 1 svensk krona. I dag står den i 10,7 och det schweiziska näringslivet blomstrar. 

Visst har det blivit svårare för Schweiz att sälja krimskrams för en spottstyver till omvärlden, men det är heller inte den väg som Schweiz har valt. En stark valuta ska vara ett mål och en ”key performance indicator”, en mätvariabel som kan följas upp i realtid. Och självklart bör riksdagen tydliggöra för Riksbanken att målet om ett fast penningvärde, som Riksbanken definierar som 2 procents inflation, också ska inbegripa en stark och stabil krona. Det betyder alls inte att Riksbanken ska intervenera på valutamarknaden eller införa något kvantitativt mål. Detta är en viljeriktning, en signal, som skickas ut i omvärlden. Det räcker gott.

För att säkerställa att vi är på rätt väg ska vi klättra på olika rankningar. Någon heltäckande bild ger de inte, men Index of Economic Freedom ger en intressant bild av läget, inte minst om den kombineras med andra mätningar, till exempel World Economic Forums ”World Competitiveness Ranking”. Allra senast år 2030 ska vi ha nått medaljplatser. Fram till dess bör alla regeringsbeslut stämmas av mot denna målsättning. Om föreslagna åtgärder riskerar att sänka vår rankning ska de genast avfärdas. Punkt slut.

Medan jag drömmer vidare om år 2030 så tävlar partierna om att lindra den akuta elprischocken genom olika förslag på subventioner. Jag förstår dem. I både slott och koja oroar man sig för vinterns elräkning. Om det ska finnas någon röd tråd i vår resa mot Schweiz eller Singapore så bör den första tanken vara att mildra priserna genom att staten sänker eller tar bort den dubbla beskattningen på just el, i stället för att genast ta till planekonomiska idéer som prisregleringar eller subventioner.

Sedan är det minsann hög tid att sluta vara ett offer för omständigheterna och faktiskt ta ödet i sina egna händer. Framgångsresan kan börja – om vi vill det.

Detta är en artikel från Di:s analysredaktion. Dagens industris journalister måste rapportera privata aktieinköp till ansvarig utgivare, och innehavet får säljas tidigast efter en månad.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera