S-planen stoppar skolvinster

Socialdemokraternas besked att partiet går till val på att kraftigt begränsa skolors möjlighet att göra vinst utgör ett historiskt skifte. 

För första gången sedan den stora friskolereformen på 1990-talet vill nu partiet – helt utan påtryckningar från V – återreglera skolmarknaden.

VILL BEGRÄNSA VINSTERNA. Gymnasieminister Anna Ekström och civilminister Ardalan Shekarabi presenterade Socialdemokraternas nya vallöfte på onsdagen.
VILL BEGRÄNSA VINSTERNA. Gymnasieminister Anna Ekström och civilminister Ardalan Shekarabi presenterade Socialdemokraternas nya vallöfte på onsdagen.Foto:Henrik Montgomery/TT

Det var på en pressträff på onsdagen som Socialdemokraterna meddelade att de går till val på att kraftigt begränsa vinsterna i friskolesektorn, och införa ett omedelbart stopp för all nyetablering av vinstdrivande skolor.

Beskedet kom mindre än två veckor efter att Reepalu-utredningens förslag på ett vinsttak röstades ned i riksdagen – men nu gör Socialdemokraterna frågan till ett av sina huvudnummer i valet. 

”Vi socialdemokrater ger nu beskedet att vi står fast vid att vinstjakten i välfärden ska stoppas. För oss är valet 2018 en folkomröstning om svensk välfärd. Vi vill att medborgarnas pengar ska användas till det de är avsedda för och det är inte till stora vinster”, säger civilminister Ardalan Shekarabi.

Retoriken känns igen från de senaste årens alltmer infekterade debatt, men att S går till val på att kraftigt begränsa skolföretagens möjlighet att göra vinst utgör ett epokskifte. 

Efter den stora friskolereformen som genomfördes av regeringen Bildt 1992 har Socialdemokraterna aldrig vågat äventyra valfriheten och bryta upp den friskolemarknad som vuxit sig allt större. 

Under alla åren med regeringen Persson, då det var rödgrön majoritet, lät man friskolemarknaden växa, och i dag går 15 procent av landets grundskolebarn i en fristående skola och 25 procent av gymnasieeleverna. I flera av landets större kommuner svarar friskolorna för hälften av platserna på gymnasienivå.

Efter att friskolekoncernen JB gick i konkurs 2013 och Pisamätningen samma år visade på kraftigt sjunkande resultat i den svenska skolan, har temperaturen i vinstfrågan höjts avsevärt. 

Men trots dessa uppmärksammade händelser och en starkt vinstkritisk opinion har S vacklat i frågan, och partiet valde att inte gå till val på någon vinstbegränsning 2014. 

”Det låter sig inte göras”, sa Stefan Löfven då.

Att Socialdemokraterna strax efter maktskiftet slöt en långtgående uppgörelse med Vänsterpartiet om att begränsa vinsterna upprörde därför många i näringslivet – men det tolkades främst som en dyrköpt eftergift till Vänsterpartiet. 

Förhoppningen var att S, när väl omröstningen var genomförd, skulle återgå till sin gamla position. Men det gör man alltså inte.

”När vi släppte in de privata aktörerna i början av 1990-talet var tanken att kvaliteten i verksamheten skulle öka, att det skulle leda till större kostnadseffektivitet, och att personalens villkor och löner skulle förbättras”, säger Ardalan Shekarabi och fortsätter:

”Nu när det gått ett par decennier är det dags att stanna upp och ställa frågan: Blev det som det var tänkt?”

Socialdemokraternas eget svar på den frågan är att det mesta har blivit sämre. Enligt gymnasieminister Anna Ekström har Sveriges liberaliseringar på skolområdet blivit ett avskräckande exempel i omvärlden. 

”Kunskapsresultatet i den svenska skolan har sjunkit snabbare än i något annat land och likvärdigheten har försämrats dramatiskt”, säger hon. 

Exakt vad S besked om att ”kraftigt begränsa vinsterna och vinstincitamenten” innebär återstår att se. Reepalu-utredningens förslag om ett vinsttak känner sig S inte längre bundna av, utan man säger sig vara öppna för olika lösningar så länge ”vinstjakten” upphör.

Vid sidan av att alla nyetableringar av friskolor ska stoppas (med undantag för de ideella) går S också till val på att friskolorna inte längre ska få administrera sin egen kö, utan att det ska vara en gemensam antagning till både kommunala och fristående skolor. 

Kötiden ska heller inte få avgöra vem som får skolplatsen, eftersom det anses missgynna svagare grupper. Även reklam för skolor vill partiet förbjuda och krafttag mot betygsinflationen utlovas.

På Socialdemokraternas pressträff pekade de två ministrarna på vad som enligt dem är det senaste exemplet på marknadsstyrningens konsekvenser inom skolan. 

Det handlar om ett besked från Skolinspektionen på tisdagen om att en friskola på Östermalm i Stockholm stängs ned med omedelbar verkan.

Gymnasieskolan Thorén Innovation School Stockholm, som ägs av skolentreprenören Raja Thorén, hade under en längre tid uppvisat sådana allvarliga brister att eleverna inte har fått den utbildning som de har rätt till.

Men Moderaterna är trots det kallsinniga till S besked i vinstfrågan. 

”Vart femte elev klarar inte grundskolan. I det läget väljer partiet att komma med ett förslag som är ett hårt slag i luften, som inte löser något problem som skolan har”, säger Moderaternas skolpolitiske talesperson Erik Bengtzboe.

Partiet öppnar samtidigt upp för att komma överens med S i frågan om hur elever antas till skolan. 

Men Moderaternas och alliansens linje är att öka kvalitetskraven så att skolan blir bättre. Några svar på vilka nya krav det skulle vara ger dock inte moderaten. 

”Vi vill ställa krav på skolresultat, trygghet, studiero och behörighet. Vi vill stärka upp med centrala prov som är centralt rättade”, säger Erik Bengtzboe.


Innehåll från ISS Facility ServicesAnnons

Så bidrar ISS till att hålla kollektivtrafiken igång

Under den pågående globala pandemin, har stora delar av samhället tvingats till omfattande förändringar. En av de branscher som drabbats särskilt hårt är transportsektorn, som har fått se andelen resenärer sjunka kraftigt, samtidigt som kraven på att upprätthålla en säker, hygienisk och trängselfri verksamhet ökat.

ISS medarbetare inom transportsegmentet har under hela Coronautbrottet arbetat hårt med att hålla tågen hygieniskt rena, motverka oro och skapa trygghet hos resenärer genom att bland annat utföra trängselrapporter och samtidigt arbeta med att säkra biljettintäkter – allt med målet att kunna hålla kollektivtrafiken igång på ett säkert sätt, för de som behöver resa. 

Efter vårens virusutbrott och de restriktioner kring arbete och resor som infördes över hela landet, rasade antalet resenärer i både kollektiv- och fjärrtågstrafiken. I vissa områden blev bortfallet så stort som 90 %. Restriktioner och minskat resande gjorde det väldigt svårt för både tågföretag och myndigheter att förutse hur trängsel och resandemönster skulle se ut, men rekommendationen blev ändå att upprätthålla ordinarie trafik i möjligaste mån. 

Som ett led i arbetet med att minska smittspridning och trängsel, slopades temporärt biljettkontrollerna i kollektivtrafiken, vilket fick till följd att fuskandet och antalet resande utan giltig biljett ökade lavinartat. 

För att förstå konsekvenserna för kollektivtrafiken har vi stämt träff med Elin Kämpe, affärsområdeschef för Transport på ISS som bland annat sköter biljettkontrollen åt SL i Stockholm.

– Kollektivtrafiken i Sverige kostar omkring en miljard kronor i månaden att hålla igång och cirka hälften finansieras genom biljettförsäljningen. När vi får ett minskat antal resande minskar även biljettintäkterna men, något vi sett under pandemin, är att utöver minskat resande, så minskade även betalningsviljan hos dem som faktiskt använde kollektivtrafiken. Det vi då riskerar på längre sikt, är att modellen för biljetter och finansiering behöver ändras, alternativt så behöver kollektivtrafikens kostnader minska och därmed sannolikt även utbudet. Den samlade kollektivtrafiken förväntas lida en förlust på omkring 7,5 miljarder bara i år, och om vi ska åtnjuta samma standard som vi är vana vid är det ett måste att säkra finansieringen, även om det blir under andra förutsättningar och med andra biljettmodeller. 

Viktigt att säkra intäkterna och skapa trygghet

– Våra uniformerade medarbetare som rör sig i kollektivtrafiken bidrar till att skapa trygghet för resenärerna, något som fortsatt under Coronapandemin, dock med ett ökat fokus på att undvika och rapportera trängsel. Nu har vi successivt påbörjat biljettkontrollerna i Stockholm igen i linje med SLs riktlinjer, fortsätter Elin. 

På frågan varför kontrollerna alls behövs i nuläget förtydligar Elin att SL uppskattar att fusket under pandemin gått upp från tre till 15 procent, vilket motsvarar intäkter på cirka 1 350 miljoner kronor. För att vi ska kunna fortsätta att resa på ett tryggt, säkert och hållbart sätt med kollektivtrafik så behöver intäkterna säkras.

Det finns även en koppling mellan ekonomisk tillväxt och en väl utbyggd kollektivtrafik, framförallt i storstadsregioner. Stockholm utnämndes i oktober i en rapport gjord av Institute of Transportation Studies vid University of California till världens tredje bästa stad för sin kollektivtrafik samtidigt som hela Sverige hyllades för sitt järnvägsnät. 

– Jag har en förhoppning om att vi ska kunna fortsätta på den inslagna vägen och ytterligare förbättra mobiliteten för att kunna hantera folktätheten som kontinuerligt ökar i våra storstadsregioner. Då är satsningar på kollektivtrafiken och ny forskning ett måste, betonar Elin.

Trygg miljö på tågen

UITP, Union Internationale des Transports Publics, släppte i oktober en rapport som visar att risken för att smittas i kollektivtrafiken är ytterst liten om rätt åtgärder vidtas. Några nyckelfaktorer, vid resor, är god ventilation, desinfektion av beröringsytor, kort restid, minimala samtal samt social distans.. Många länder har även munskydd som krav för att åka kollektivtrafik. Studier har gjorts i ett flertal länder i världen och rapporten visar att även om risken inte helt går att eliminera, är kollektivtrafiken fortsatt det säkraste sättet att förflytta sig i städer. Detta samtidigt som storstadsregionerna fortsätter att fungera för dem som behöver resa.

Det område där ISS kanske har gjort störst skillnad för kollektivtrafiken under Corona är inom hygien och städning. Leif Persson är produkt och utvecklingsansvarig för städtjänster på ISS. 

– Vi har alltid arbetat extremt noggrant och har mycket god insikt i vikten av en hygienisk miljö för hälsan. I och med pandemin har resenärerna också fått upp ögonen för det jobb vi faktiskt gör, och vet att de kan känna sig trygga med att tågen, och beröringsytor i synnerhet, är rena.

Leif poängterar att myndigheternas rekommendationer under pandemin är något man bör ha med sig även under mer normala förutsättningar. 

– Därför är jag övertygad om att detta i slutänden kommer att leda till förändrade sätt att både resa och leva, med fortsatt fokus på renlighet. För oss som tjänsteleverantör innebär detta att vi regelbundet ser över vilka städsystem och produkter vi använder, såväl som att vi i vissa fall också ökar städfrekvensen, säger Leif.

Mätbar renhet med miljön i fokus

ISS städprocesser och -verktyg är redan idag oerhört utförliga. Cleaning Excellence är ett internationellt koncept inom ISS som kombinerar de bästa processerna, metoderna, redskapen och produkterna. Tillsammans med leverantörer av rengöringsprodukter och städmaskiner utvecklar vi också hela tiden metoderna samtidigt som miljöbelastningen minskar, 

– Ett exempel är att vi snabbt efter Coronautbrottet började utföra desinfektion för att besegra virus, bakterier och andra mikroorganismer med miljövänliga verktyg och miljövänligt ozonvatten. Ozonvattnet är starkare än klorin, men lika skonsamt som vanligt kranvatten så att vi på ett enkelt, tryggt och kostnadseffektivt sätt kan desinficera alla typer av ytor och föremål, helt utan miljöfarliga kemikalier, berättar Leif. 

Testresultat visar att förekomsten av bakterier och virus minskar med cirka 99 % inom 5 minuter efter utförd städning. På många kontor har ISS dessutom börjat mäta koncentrationen av mikroorganismer, och därmed hygiennivån på ytorna på kontoren. Genom detta kan de som arbetar på kontoren känna sig trygga i att hygien och smittorisk alltid är under kontroll. 

– Just nu tittar vi på hur vi på ett effektivt sätt ska kunna göra liknande mätningar ombord på fordon så att resenärerna ska känna en större trygghet på resan, säger Leif. 

– Vår fordonsstädning är utformad för att minska risken för smittspridning och utförs av certifierade ISS-medarbetare. Genom att mäta renheten får vi veta om städfrekvenser eller metoder behöver justeras. Det kan tyckas överdrivet, men till syvende och sist handlar det om att våra servicemedarbetare skapar en trygg miljö för alla som behöver vistas där, avslutar Elin. 

FAKTA OM ISS

ISS är ett ledande företag inom facility management och workplace experience. Vi skapar platser och miljöer som bidrar till bättre prestationer och en enklare, mer effektiv och trivsam tillvaro - levererade med omtanke och hög kvalitet av engagerade medarbetare. ISS har över 400 000 medarbetare globalt och närvaro i fler än 70 länder. I Sverige har ISS cirka 6 000 medarbetare rikstäckande. 

Läs mer om ISS 

Mer från ISS Facility Services

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ISS Facility Services och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?