Rysslands ambassadör i Ankara, Andrej Karlov, har skjutits till döds. Även angriparen blev dödad. ”Det kommer att starta en massa konspirationsteorier om vad som hänt”, säger Johan Wiktorin, säkerhetspolitisk expert.
David Levin
Ambassadör Andrej Karlov höll tal vid konstutställningens invigning innan han sköts till döds på platsen.Bild:AP
Vid 17-tiden på måndagen avlossade en angripare flera skott på en konstutställning i Ankara.
Den ryske ambassadören, som var på plats för att tala vid utställningens invigning, träffades och avled kort senare av sina skador. Ytterligare tre personer skadades i attacken.
Vittnen har berättat att angriparen skrek ”Aleppo” och ”hämnd” i samband med dådet, rapporterar nyhetsbyrån AFP. Efter attentatet omringade säkerhetsstyrkor byggnaden och gärningsmannen dödades. Enligt ryska säkerhetskällor var mannen en polis som arbetade i Ankara, det uppger nyhetsbyrån Reuters.
Den senaste veckan har stora folkmassor i Turkiet demonstrerat utanför Rysslands ambassad i Ankara – i protest mot Rysslands inblandning i kriget i Syrien och i synnerhet bombningarna av staden Aleppo.
Mordet på ambassadören sätter Turkiets ledning i en mycket svår sits, menar Johan Wiktorin, säkerhetspolitisk expert och skribent i Di.
”Turkiet skulle garantera ambassadörens säkerhet. Det gör att Erdogan måste komma med en förklaring på hur det här kunde gå till, och då kan det bli aktuellt med konspirationsteorier. Det finns risk att Turkiet lägger skulden på USA, Israel och/eller Europa”, säger Johan Wiktorin.
På tisdagen äger ett stort möte i Moskva – då Ryssland, Iran och Turkiet ska diskutera situationen i Syrien.
”Varken västmakterna eller FN är inbjudna och det kommer att bli väldigt spänt. Det är ett väldigt brandfarligt läge i hela regionen”, säger Johan Wiktorin.
Relationerna mellan Ryssland och Turkiet har varit mycket spända det senaste året, sedan Turkiet i november 2015 sköt ner ett ryskt stridsflygplan som inkräktade på landets luftrum.
Turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan har haft telefonkontakt med sin ryske kollega Vladimir Putin, uppger källor inom presidentens stab för nyhetsbyrån AFP.
David Levin
Innehåll från RiksbyggenAnnons
Vinsten med att energioptimera fastigheter med AI
Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.
Cirka 50 procent. Så mycket värmeenergi har Riksbyggen kunnat spara i ett pilotprojekt under en månad genom att använda artificiell intelligens för att optimera uppvärmningen. Och det i en relativt ny, energieffektiv fastighet. Nu tas projektet vidare för att kunna minska den energiåtgång, och inte minst miljöpåverkan, som fastigheter står för.
Det började med ett problem, men också med en lösning.
Problemet heter driftoptimering, och handlar om att försöka hålla inomhustemperaturen i en byggnad på en jämn temperatur, året om, dygnet om.
– Ett modernt värmesystem bygger på att du har givare som mäter utetemperaturen, plus att du har regulatorer som kan öka och minska temperaturen på elementen, förklarar Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.
Tanken är att om temperaturen ute går under en viss nivå ska värmen inomhus höjas automatiskt, så att innetemperaturen alltid är behaglig. Problemet är bara att systemet har svårt att planera framåt och ta hänsyn till att uppvärmning och nedkylning är en process som tar tid.
– Säg att det är en solig sommardag och huset är varmt, men på natten går temperaturen ner under tio grader en stund. Då vill systemet höja värmen trots att de som bor där inne bara vill få lite svalka.
Problemet skulle kunna lösas om en ingenjör flera gånger per dag gick in och optimerade systemet för de yttre förutsättningar som gäller just då, men det skulle vara extremt kostsamt och tidskrävande. Och det var när Jonas Holmberg funderade på hur det här i stället kunde automatiseras som lösningen dök upp.
– Vi deltog som partner i ett hackaton oktober 2020 där programmerare skulle optimera en fiktiv stad och dess byggnader, och då slog det mig att det egentligen inte borde vara så svårt att göra det på riktigt med hjälp av AI.
Långsiktig värmereglering
Anledningen är att moderna byggnader har sensorer som generar data dygnet runt. Den informationen, i kombination med en tiodygnsprognos från SMHI, gör att AI kan räkna ut hur varmt eller kallt det kommer att vara i byggnaden om tio timmar. Utifrån det kan värmen regleras mer långsiktigt, något som kan skapa en jämnare temperatur där man slipper toppar och dalar, samtidigt som det minskar energiförbrukningen.
– Vi startade piloten i slutet av mars 2020, och under april och maj sparade vi totalt 15 500 kilowattimmar, vilket är en besparing på femtio procent av värmeanvändningen. Och det i ett nyproducerat hus som hade klarat miljöbyggnad silver och var manuellt energioptimerad av oss i förväg.
Totalt räknar Jonas Holmberg att tekniken skulle kunna spara cirka 20 procent av värme användningen utslaget över ett år, bara på uppvärmningssidan.
– Fastigheter står för 40 procent av Sveriges energiåtgång, så det här skulle innebära en stor besparing på miljön. Dessutom blir det roligare som energiingenjör att jobba med ny teknik, och eftersom Riksbyggen redan i dag har en proaktiv it-avdelning och en ledning som lyssnar och inte är rädda för att testa ny teknik kan det här ge stora effekter.
Ska fortsätta utvecklingen
Planen nu är att utveckla fler funktioner samt att träna AI på flera olika typer av fastigheter, men också att fortsätta att utveckla fler tjänster där AI kan hjälpa till att optimera driften.
– Första delen av digitaliseringen var att samla in data, nu är det dags att använda informationen för att agera och göra förändringar, något som ger både bättre miljö och roligare arbetsplats.
