1515
Annons

Ryssland tampas med urstark rubel

Ryssland överväger att lätta på de strikta kapitalkontrollerna som har införts i kölvattnet på Ukrainakriget och sanktionerna mot landet. Rubeln har blivit så stark att det skapar budgetproblem för ryska staten och slår mot ryska exportföretag.

Centralbanekn i Moskva har lyckats lyfta rubeln så mycket att den nu är ett problem för den ryska ekonomin.
Centralbanekn i Moskva har lyckats lyfta rubeln så mycket att den nu är ett problem för den ryska ekonomin.Foto:Mostphotos, Fredrik Sandberg

Bland annat diskuteras just nu ett förslag att redan denna vecka minska andelen exportintäkter i utländsk valuta som måste växlas in mot rubel till 50 procent, från dagens 80 procent, rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg med hänvisning till två anonyma källor.

Rubeln är den tillväxtvaluta som gått bäst på marknaden i år – trots Ukrainakriget. När ryska styrkor gick till attack den 24 februari och väst svarade med massiva sanktioner rasade först rubeln.

Men efter den första chocken och med hjälp av en kraftig räntehöjning och kapitalkontroller fick centralbanken i Moskva upp värdet på den ryska valutan igen. Och nu har kursen gått upp med 30 procent sedan slutet av februari.

Höga energipriser, västliga sanktioner och ryska restriktioner ligger bakom utvecklingen. Sanktionerna har bland annat slagit hårt mot rysk import samtidigt som kapitalkontroller har tvärnitat efterfrågan på utländska valutor i Ryssland.

Rubeln slog nytt femårshögsta i fredags och fortsatte upp med drygt 4 procent i måndagens handel. Men det är inte marknaden som sätter kursen. Skulle kapitalkontrollerna slopas helt skulle rubeln falla till 70-80 rubel per dollar, enligt Tatiana Orlova, ekonom på Oxford Economics. Det kan jämföras med dagens kurs på knappt 58 rubel per dollar.

För den ryska staten kan den i dagsläget konstlat starka rubeln bli en tung börda, då skatteintäkterna från den stora energiexporten kommer i utländsk valuta medan statens utgifter sedan ska betalas i rubel.

”Ju starkare rubelkurs desto större underskott. Och det gör det svårare för exportörer, drar upp deras kostnader och drar ned intäkterna”, säger Evgeny Kogan, professor vid Handelshögskolan i Moskva, till Bloomberg.

”Om detta håller i sig, i låt oss säga ett halvår, skulle det bli väldigt otrevligt”, tillägger han.

Varken Rysslands finansdepartement eller centralbank vill kommentera Bloombergs uppgifter om uppmjukade kapitalkontroller i Ryssland.


SEB:s vd Johan Torgeby: Här är det mest akuta hotet mot finanssektorn

”Vi sitter i ett extremt förhöjt riskläge för att bli attackerade i någon form av hybridkrigsföring där cyber är den absolut mest sannolika. ”

Det säger SEB:s vd Johan Torgeby i tisdagens Börsmorgon, som sänds från Di i Almedalen.

SEB:s vd Johan Torgeby.
SEB:s vd Johan Torgeby.Foto:Jack Mikrut.

SEB har de senaste fem åren investerat miljardbelopp för att skydda banken mot olika former av dataintrång, cyberattacker och bedrägerier.

”Brottslighet mot banker är inte rån i dag, det är alltid någon form av intrång”, säger vd Johan Torgeby i Börsmorgon, som sänds från Di:s arena i Almedelen. 

Det handlar om allt från enklare brott, som att lura av bankkunder en kod, till länders attacker för att destabilisera banksystemet, säger Johan Torgeby och exemplifierar med den stora cyberattacken 2017 i Ukraina. 

Då slog en serie kraftiga cyberattacker ut banker, departement, medieföretag och även energiföretag framför allt i Ukraina men även ett tiotal andra länder upplevde också olika former av attacker. 

”Det här är det mest akuta hotet mot finanssektorn, till skillnad från recession och traditionella makrofrågor”, säger Johan Torgeby. 

Om någon - med eller utan uppdrag från ett annat land - skulle vilja göra något mot betalningssystemet, eller telekomsystemet eller energiförsörjningen, så går det att göra det från en avlägsen plats via de digitala kanaler som är etablerade, konstaterar han.

”Vi sitter i ett extremt förhöjt riskläge för att bli attackerade i någon form av hybridkrigsföring där cyber är den absolut mest sannolika”, säger han. 

Kristin Magnusson Bernard.
Kristin Magnusson Bernard.Foto:Jack Mikrut

Även Kristin Magnusson Bernard som är vd för Första AP-fonden känner hotet.

”Vi är en måltavla. Det måste man vara medveten om. Man behöver tänka nätverk. När vi krisövar gör vi det tillsammans med vår depåbank, med alla de som finns runt omkring. Om en länk i kedjan slås ut kan nästa hålla”, säger hon. 

Även om hon konstaterar att det finns en samverkan och att banksystemet har en robusthet i dag som den inte hade exempelvis vid förra finanskrisen, kan mer göras. 

”Vi ska utgå från att vi inte gör tillräckligt. Vi ska inte sova lugnt på natten, så att vi är på tårna”, sa hon. 

Johan Torgeby är förvånad och imponerad över att det ukrainska banksystemet fungerat så bra trots kriget. SEB har en bank i Ukraina. Den har varit stängd en dag, fredagen den 25 februari, dagen efter Rysslands invasion, 

”Det finns ingen brist i Ukraina på försök att göra ekonomin instabil - ändå har både telekom, energi och banksystemet hållit”, sa han.  


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?