1515

Rysskontakter under lupp i senaten

Utfrågningarna i senaten om bland annat den före detta nationelle säkerhetsrådgivaren Michael Flynns Rysslandskontakter har inletts.

"Utländska motståndares ansträngningar att blanda sig i och underminera vår demokratiska process — liksom våra allierades — utgör ett allvarligt hot mot alla amerikaner", sade Sally Yates, tidigare tillförordnad justitieminister, enligt CNN.

Yates var tydlig med att hon inte är i stånd att besvara vissa frågor eftersom de omfattar hemligstämplad information. Och när ordförande, den republikanske senatorn Lindsey Graham, frågade henne om hon hade vetskap om det fanns något samarbete mellan Donald Trumps kampanj och Ryssland sade hon:

"Svaret på den frågan skulle kräva att jag avslöjar hemligstämplad information".

Yates underströk att hennes svar därmed inte ska tolkas som ett "ja".

Måndagens haussade utfrågning handlar bland annat om varningen som Yates gav till en av Vita husets jurister den 26 januari.

I korthet sade Yates att de kontakter Flynn haft med Rysslands USA-ambassadör Sergej Kisljak innefattade samtal om de sanktioner som Obamaregeringen infört, något som sågs som en säkerhetsrisk.

"Vita huset varnades för att Flynn riskerade att utsättas för utpressning", sade Yates i senaten.

Tidigare hade Flynn försäkrat vicepresident Mike Pence att sanktionerna inte hade diskuterats. Flynn tvingades avgå den 13 februari, eftersom det då stod utom allt tvivel att han vilselett just Pence om samtalen.

Vid sidan av Yates hörs även expresident Barack Obamas tidigare nationelle underrättelsechef James Clapper i utfrågningen. Clapper har tidigare sagt att det inte finns några bevis för att Trumpkampanjen och Moskva agerat samordnat.

Tidningen The Washington Post skrev i helgen att Trumps övergångsorganisation redan i november varnade Flynn för att kommunicera med Rysslandsambassadören, då man antog att han övervakades.

Frågan om Rysslandskontakterna är het eftersom ryska hackare pekats ut av USA:s underrättelsetjänster för inblandning i fjolårets valrörelse, vilket många anser kan ha varit till Trumps fördel.

I dagsläget pågår flera utredningar om Rysslands agerande och huruvida Trumpkampanjen och Moskva varit i maskopi. Vid sidan av Flynn utreds bland andra kampanjrådgivaren Carter Page och den tidigare kampanjchefen Paul Manafort.

Inför utfrågningen i senaten påpekar Trump via Twitter att det var företrädaren Obamas styre som först kontrollerade Flynn och gav honom tillgång till säkerhetsklassat material.

Nu visar det sig dessutom att president Barack Obama bara två dagar efter valet den 8 november varnade sin blivande efterträdare Donald Trump för att utse Flynn till den topposten, rapporterar NBC News som stöder sig på uppgifter från tre tidigare Obamamedarbetare.

"Det är sant att Obama klartgjorde att han inte direkt beundrade general Flynn", kommenterade Vita husets presstalesperson Sean Spicer vid en pressträff.

Han vidhöll dock att Trump-administrationen inte haft någon anledning att hysa misstro mot Flynn.


Innehåll från HSBAnnons

Bygga mer för fler på många orter

I princip alla svenska kommuner har bostadsbrist, men det är långtifrån alla byggbolag som bygger på mindre orter. HSB är ett undantag från den regeln.

– Vi har medlemmar över hela landet och därför ska vi också bygga och skapa tillväxt i hela landet. Och vi gör det på ett affärsmässigt sätt, säger Mattias Lundström, vd på HSB Norr.

Se var HSB bygger i hela landet 

Tre fjärdedelar av Sveriges kommuner rapporterade bostadsbrist i Boverkets undersökning 2020. Trots det väljer de flesta byggbolag att enbart bygga i de större kommunerna eftersom det är där de största ekonomiska marginalerna finns. Men inte HSB.

– Vi är en kooperation och finns bara till för att göra nytta för våra medlemmar. Och eftersom de bor i hela Sverige vill vi också försöka bygga i hela Sverige, säger Mattias Lundström.

Därmed inte sagt att det inte görs en ekonomisk kalkyl.

– Det måste självklart finnas en underliggande marknad, men ibland behövs det nyproduktion för att få igång efterfrågan. I till exempel Gällivare och Haparanda fanns ingen efterfrågan på bostadsrätter för tio år sedan, men då började vi med att istället bygga hyresrätter för att få igång produktion och skapa efterfrågan även på bostadsrätter, säger Mattias Lundström.

Möjlighet att skapa rörlighet

Logiken HSB följer är att om det finns nyproduktion av bostäder finns det möjlighet att skapa rörlighet på kommunens bostadsmarknad. Par med utflugna barn kan flytta till bostadsrätt och sälja villan till nya barnfamiljer, och på så sätt kan unga människor både stanna på orten och flytta dit.

– Byggs det för lite stannar den här successionen, och därmed kommunens möjlighet till tillväxt, av. Och då stannar också nyproduktionen, och så blir det en ond cirkel, säger Mattias Lundström.

Just nu tittar HSB Norr bland annat på möjligheten att börja bygga bostäder i Piteå och Boden.

– Där har det inte byggts bostadsrätter sedan 90-talskrisen, men nu bedömer vi att där finns möjligheter igen och vill testa. Om vi som kooperation kan gå före och visa att det går kan fler våga testa sen, säger Mattias Lundström.

För HSB väger medlemsnyttan tungt när man väljer var nya bostäder ska byggas, men självklart finns det krav på att projekten ska gå ihop ekonomiskt.

– Även om direktavkastningen kanske är lite lägre på vissa orter innebär nya bostäder att vi får intäkter på vår förvaltning. Dessutom kan vi bibehålla fler kontor i hela landet och på så sätt fortsätta vara nära våra medlemmar, säger Mattias Lundström.

Förbättringar utifrån lärdomar

Att få ihop kalkylen kräver dock ett gott samarbete med kommunen.

– Att bygga kostar lika mycket oavsett var du är i landet, så förutsättningen för att få ihop ekonomin är att komma in tidigt, redan i detaljplanearbetet” säger Henrik Zäther, vd på HSB Projektpartner.

En färdig detaljplan går det inte att göra avvikelser från, men en detaljplan under diskussion kan påverkas och då kan HSB få möjlighet att återanvända erfarenhet, projektering och ritningar från tidigare byggnationer. Något som gör det möjligt att få ner kostnaderna för hela projektet.

– Till exempel har vi byggt radhus i Mjölby som vi nu tar vidare till Motala, och då kan vi också göra förbättringar utifrån lärdomar vi har dragit på vägen” förklarar Henrik Zäther.

– Kan inte projekt genomföras inom rimliga ekonomiska ramar så förlorar kommunen skatteintäkter och samhällsutvecklingen avstannar.

I slutändan bygger ändå all HSB:s nybyggnation på medlemsnytta.

– Dels skapar vi bostäder, men vi skapar också framtidstro på orten när vi som stor aktör visar intresse för att bygga där, konstaterar Mattias Lundström.

– Och den känslan av stolthet jag känner över att vi bidrar till det här, det är så otroligt roligt även på ett personligt plan.

Se var HSB bygger i hela landet 

 

Mer från HSB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med HSB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?