1515
Annons

Ryssen kräver Ikea på halva koncernvinsten

Ingvar Kamprads möbelkedja Ikea krävs på 18 miljarder kronor av den ryske affärsmannen Konstantin Ponomarjov. Beloppet motsvarar en halv årsvinst för hela Ikea-koncernen, skriver Expressen.

Ingvar Kamprad.
Ingvar Kamprad.Bild:TT

Vid tiden för Ikeas etablering i Sankt Petersburg var elnätet ännu inte utbyggt till platserna där möbeljätten valde att bygga två varuhus. Ikea valde då att hyra elgeneratorer av Konstantin Ponomarjov.

Kostnaden för elgeneratorerna var 150 miljoner kronor per månad under 2007 och 2008. Ikea betalade 20 procent av hyran kontant - de resterande 80 procenten, inklusive en årsränta på 37 procent, skulle Ponomarjov få när bolaget hade fått el genom stadselnätet.

Utbyggnaden av elnätet försenades och Ikeas skuldberg växte. Under perioden 2009-2010 hyrde Ikea elgeneratorer av ett annat bolag, samtidigt som bolaget tog Ponomarjovs generatorer i beslag.

Ikea gjorde slutligen upp med Ponomarjov år 2010 för att reglera skulden för perioden 2007-2008. Resultatet blev att den ryske affärsmannen fick 800 miljoner dollar, motsvarande cirka 7,3 miljarder kronor i dagens penningvärde. Ikea vägrade dock att betala hyra för de 18 månader då Ponomarjovs elgeneratorer var i möbeljättens beslag.

Hyran med ränta för de 18 månaderna var då fem miljarder kronor. Ponomarjov uppger att han har erbjudit Ikea en 70-procentig hyresrabatt, något som ska ha avvisats av bolaget.

Sex år senare har skulden med räntor och avgifter vuxit till 18 miljarder kronor. Men enligt Ponomarjov ska skulden räknas om till 2010 års penningvärde, vilket skulle innebära att skulden uppgår till drygt 30 miljarder kronor. Det motsvarar hela Ikea-koncernens årsvinst.

En domstol i Ryssland beslutade nyligen att frysa 1,3 miljarder kronor på bankkonton som tillhör Ikea, som en del i domstolsprocessen mellan bolaget och Ponomarjov. Beslutet hävdes några dagar senare.

Ikea har lagt locket på om processen i Ryssland. Lars-Johan Jarnheimer, styrelseordförande för Ingka Holding, som är moderföretaget i koncernen, säger i en kommentar att "Det pågår en juridisk process, sen får vi se vem som har rätt och fel".

Ponomarjov skrev flera avtal med Ikeas förre Rysslandschef, Per Kaufmann, som idag är chef för Mediamarkt i Sverige.

"Jag har inga kommentarer om Ryssland överhuvudtaget, jag har fått lova Ikea det", säger Kaufmann i en kommentar och medger samtidigt att han har undertecknat att sekretessavtal med Ikea.

Altor: Det var läge att sälja Ctek nu

Altors avyttring av Ctek motiverades på onsdagen med att bolaget ägts i elva år och att det därför är läge att sälja nu.

I samma fond ligger dock det ännu äldre innehavet Carnegie. Här råder det ingen brådska att bli av med innehavet, enligt Altors partner Stefan Linder.

Altors partner Stefan Linder.
Altors partner Stefan Linder.Foto:Pressbild.

På onsdagskvällen kablade Carnegie ut ett pressmeddelande om att Altor säljer sina återstående 10 procent av Ctek. Batteriladdarbolaget börsnoterades i september 2021 på kursen 69 kronor med efterföljande rask kursrusning till som mest drygt 200 kronor, men har sedan dess dalat.

På torsdagen stod det klart att avyttringskursen blev 88 kronor, drygt 10 kronor under onsdagens stängningskurs och fjärran från kursrekordet. Marknaden handlade ned aktien ytterligare några procent på nyheten.

I en Di-intervju på onsdagen motiverade Altors presstalesperson Tor Krusell avyttringen med att bolaget har ägts länge:

”Vi har varit partner till Ctek i elva år och tyvärr är det ju så att som riskkapitalfond har ägandet en begränsad livslängd. Man måste släppa företag förr eller senare och det är läget nu. Men det är ett jättefint bolag som vi är superstolta över att ha fått jobba ihop med”, sa han.

Försäljningen av Ctek motiverar även Altor-partnern Stefan Linder på torsdagen med att ”vi ju har varit ägare länge”. På Di:s fråga varför Altor inte sålde när kursen stod i 210 kronor svarar han att det var så snart efter noteringen att Altor bland annat hade åtaganden enligt så kallade lockup-klausuler, som gjorde att avyttringar inte var aktuella.

Varför säljer ni just nu?
”Det finns ingen magiskt kring just nu, utan börsnoteringen var ju början på avvecklingen av vårt ägande. Vi tog ett steg under våren och nästa steg nu. Det känns naturligt att successivt sälja ned efter att en börsnotering ägt rum.”

Den Altorfond som ägt Ctek sjösattes hösten 2008 och har en ”livslängd” på 15 år, det vill säga till 2023, och innehav kan dessutom förlängas om Altor kommer överens med fondens investerare, för att undvika att behöva ”slumpa bort” innehav.

Ctek hade alltså kunnat behållas ett tag till, men säljs nu – efter att kursen mer än halverats sedan toppen.

Vittnar inte det om att ni inte tror så mycket på Cteks möjligheter under de närmaste åren?
”Jag tycker inte att man ska tolka det så. Vi börsnoterade bolaget på 69 kronor och sedan dess har kursen gått upp 40 procent medan marknaden gått ned 10 procent.”

I samma fond som noterade Ctek finns det onoterade Carnegie, som Altor har ägt sedan 2009 – två år längre än det innehav som uppges säljas på grund av långvarigt ägande.

Är det bråttom för Altor att sälja av Carnegie?
”Nej, det är det inte, vi har ju tid kvar i fonden. Jag vill inte kommentera Carnegie specifikt – jag jobbar inte med det innehavet – men generellt har varje bolag sin strategiska plan och åtgärder som de vill jobba med. Sedan hittar man en lämplig tidpunkt när man tycker att bolaget är redo att ta nästa steg.”

Pengarna från Ctek kan betalas ut till fondens investerare innan samtliga innehav, inklusive Carnegie, har sålts enligt Stefan Linder.

Ser du någon jävsproblematik i att Altor gav sin egen investmentbank Carnegie – jämte Swedbank – uppdraget att sälja Ctek-aktierna?
”Nej, verkligen inte. Carnegie och Swedbank jobbade även med IPO:n, och Carnegie är marknadsledare i Norden inom inte minst aktiemarknadstransaktioner. Både vi och andra pe-bolag och andra ägare använder dem flitigt.”

Ctek-aktien handlade vid 13-tiden på eftermiddagen kring 96 kronor, drygt 3 procent ned för dagen men betydligt över ”placing-kursen” på 88 kronor. Vem som köpte Altors aktier är i skrivande stund okänt. Johan Hjertonsson, vd på största ägaren Latour, säger till Di att Latour inte har köpt några av aktierna.

”Vi har inte förvärvat några av dem”, säger han, och uppger att han saknar insyn i vem som köpt.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera