Ryskt förbud hotar byggbolagen: ”Planerar om”

Mängder med tips på angelägen arkitektur och design här

UNESCO-UIA World Capital of Architechture är den officiella titeln när den världsomspännande FN- organisationen Unesco väljer att lyfta den danska huvudstaden till de högsta arkitektoniska höjderna. Att Köpenhamn har förvandlats till en av de absolut hetaste destinationerna är snabbt synligt. 

Det räcker att anlända med den futuristiska, förarlösa och nästan ljudlösa metron som snyggt glider in mitt i folkmyllret vid Nörreport station. Där mitt i innerstans klassiskt skrudade stadsarkitektur möter vi Mark Isitt. Framför en skummande cappuccino på ett kafé alldeles nära hemmet vid Hauser Plads förklarar han på stående fot sin förkärlek till Köpenhamns numera världsberömda dynamiska kvartersliv. En levande, tidlös miljö skapad i mixen mellan då och nu. 

– Hela den här förvandlingen är illustrerande för hur Köpenhamn fungerar. Nya stadsdelar med både bostäder och kontor, varsamt renoverade lägenheter i city, den nya metron, stora investeringar i Kastrup flygplats – allt det där beslutade man om samtidigt i slutet av 1980-talet då staden var på fallrepet. Jag är imponerad över det här resoluta sättet att agera. Det finns en tilltro till arkitekturen, dess vitaliserande kraft. Ett synsätt som jag inte var van vid från Sverige, säger Mark Isitt och rätar lite på sina rektangulära glasögon. 

Nyförälskad designpersonlighet

Känd som en av vårt lands mest färgstarka personligheter i frågor kring stadsplanering, arkitektur och design var det kanske bara en tidsfråga tills göteborgaren efter 25 år i Stockholm flyttade till just Köpenhamn, som ju smälter samman dessa teman till ett naturligt inslag i det danska vardagslivet. 

– Vi kom hit 2019 och jag är fortfarande nyförälskad och lever i något slags rosenrött skimmer. Köpenhamn är en levande stad med lika mycket myller och intensitet som tolerans. Dessutom gillar jag hur högt man värdesätter vardagsarkitekturen: ”Hur gör vi den här stan ännu lite mer attraktiv?” Även om man bygger ett värmekraftverk anlägger man en slalombacke på taket och en vägg för bergsklättrare på fasaden. En fantastiskt galen idé, säger Mark Isitt engagerat om den danske stjärnarkitekten Bjarke Ingels (BIG) spektakulära CopenHill. 

Ett tokigt projekt, ansåg vissa. Medan många andra säkert skrev under på Bjarke Ingels insålda projektidé om att skapa hedonistisk hållbarhet. Ja, varför inte ha lite kul samtidigt som man är miljömedveten. 

Arkitektur i världsklass

Köpenhamn är utan tvekan en världsstad när det handlar om arkitektur, menar Mark Isitt.

– Det är klart att här inte finns samma muskler som i London eller Paris att bygga de där helt grandiosa museerna, men det är rättvist att säga att köpenhamnare har arkitektur i sitt dna. Nästan alla har en relation till giganterna och man värnar sina arkitekter. Både Arne Jacobsen och Jörn Utzon har självklart fått egna gator här. Den moderna arkitekturen, som ofta är föraktad i Sverige, hyllas här för sin förmåga att sätta staden i kontakt med internationella strömningar. Köpenhamn är den minst provinsiella staden i Norden. 

Följ i formkritikerns fotspår

Så, hur mycket hinner man då med som nyfiken besökare över en weekend? Vi går ut och känner av citypulsen på Köpmagergade och följer i Mark Isitts fotspår. 

Bara alldeles runt första hörnet nalkas ett första nedsläpp.  

– Jag tycker man kan börja med att ta sig upp till toppen av Rundetårn, som är en byggnad inte så olik BIG:s värmekraftverk, flera funktioner i ett, bara 400 år äldre. Trinitatis kyrka ligger vägg i vägg, och på kyrkans övervåning fanns det gamla universitetsbiblioteket, och uppe på Rundetårns topp finns ett observatorium. Religion och vetenskap i ljuv harmoni. Härifrån har man fin överblick och kan se var Nörrebro, Österbro och Christianshavn börjar, och få en relation till de olika stadsdelarna. 

Vi vandrar ner från det trapplösa tornet och trillar åter rakt in i Indre Byen, Köpenhamns stadskärna med hus från tidigt 1800-tal och framåt.

– 1807 utplånades nästan hela Köpenhamn under belägringen av engelsmännen och Lord Nelson. Vårt eget hus är från 1831. Det medeltida gatunätet ringlar sig fortfarande fram. Men inget är statiskt. Kom tillbaka om tio år så har all asfalt här i innerstan bytts ut mot sten, spår han.

Asketiskt arbetsrum

Staden står aldrig still, och längre ner mot hamninloppet väntar mängder av nyskapande nybyggen. Nationalbiblioteket Den sorte diamant med sin svartpolerade stenfasad är en av stans mest gnistrande pärlor, menar Mark. Inte konstigt att det också förvandlats till en designkritikers förlängda arbetsrum:

– Här i den knäpptysta läsesalen sitter jag och skriver varje dag, när jag inte åker till Sverige och spelar in tv-program. Här finns ett atrium som är helt magiskt. Jag känner sig som en romersk senator när jag stegar in. 

På andra sidan vattnet står arkitekten Henning Larsens fyra glasbyggnader, som också var  områdets första i omvandlingen av den tidigare industrihamnen. I ett av husen huserar för övrigt omtalade restaurang No 2. Lite längre ut mot öster skapade arkitekterna Lundgaard & Tranberg år 2009 Skuespilhuset. Teaterhuset är en smäcker glasbyggnad som glider ut över Köpenhamns inlopp. Mittemot tornar nästa års nya designdestination alltmer upp sig; urhippa arkitektbyrån Cobes hus på den urbana Papiröen. Och som om föreställningen aldrig tycks ta slut ståtar Operaen just bredvid. 

– Att stå här vid hamnen och titta sig omkring är helt hisnande, det är den ena offentliga institutionen efter den andra. I Sverige lyckas vi inte ens bygga ett museum över Nobelpriset, världens mest åtråvärda utmärkelse. I Köpenhamn radar ikonerna upp sig som på ett pärlband, förbundna med nya, snygga cykel- och gångbroar som gör att man lätt tar sig över vattnet. 

Från bryggeri till bostäder 

Längre inåt staden just bortom Vesterbro genomgår den legendariska Carlsberg Byen en häftig omvandling sedan området skapades år 1871 av bryggaren Carl Jacobsen.

– Det är vansinnigt imponerande. Här finns några av stans mest progressiva byggnader. Vid Jacobsenparken ligger De hængende haver, en serie konkava tegelväggar, vackert mönstermurade, förskjutna, trappar sig upp. Och lite längre bort ligger det tidigare lagerhuset, även det från 60-talet, av samme arkitekt Svenn Eske Kristensen, numera konverterat till hotell. Det finns massor med skatter i Carlsberg Byen. Elefantporten med sina pelare är kanske den mest kända. Huvudkontoret ligger kvar, numera klätt i ölfärgad plåt. 

Nyskapande Nordhavn

Linjen M4 med metron tar bara sex minuter från den klassiska stenstaden vid Kongens Nytorv till Nordhavn, men det är som att stiga ut i ett helt annat landskap längs Öresundskusten. 

– Här har man velat bevara så mycket som möjligt av den gamla hamnbebyggelsen. Kända The Silo med sin takrestaurang är just en ombyggd gammal silo. Men man släpper också fram nya byggnader. Det är symptomatiskt att BIG bygger sitt nya huvudkontor just här, och även Cobe har sin bas i Nordhavn. Det är mycket på gång och det är redan en härlig plats med ett myller av människor – en lyckad stadsutveckling, helt enkelt. 

Är det i Nordhavn det bubblar som bäst rent arkitektoniskt?

– Ja, det är här det händer. Man anlägger en ny stadsdel och bygger konstgjorda öar genom att utnyttja de gamla torrdockorna. På så vis får också lägenheterna tillgång till havet, så man kan dyka rakt ner från balkongen. Makalösa boendekvaliteter, skulle jag säga. 

Nu är Mark verkligen på språng, men han hinner tipsa om ännu en blivande arkitekturklassiker: Konserthuset i DR Byen.

– Den franske världsarkitekten Jean Nouvel har gjort ett helt magiskt konserthus. Det blev galet dyrt, men konsertsalen måste vara en av världens vackraste. Fasaden är ett svart tyg och där bakom kan man skönja något bergsliknande. Man går in som i en förkastningsspricka där ljuset sipprar ut. Boka in en konsert under nästa besök. På köpet får man makalös arkitektur och en bra bar, säger Mark Isitt och avrundar sin träffsäkra tipsrunda i världens just nu mest omtalade arkitekturhuvudstad. 

Mängder med tips på angelägen arkitektur och design här