1515
Annons

Ryska påverkansförsök mot Sverige ökar ytterligare

De ryska påverkansförsöken mot Sverige har fortsatt öka den senaste månaden, speciellt de senaste dagarna, konstaterar Myndigheten för psykologiskt försvar.

Anledningen är Sveriges och Finlands eventuella ansökan och inträde i Nato, enligt Mikael Tofvesson, chef för den operativa avdelningen på myndigheten.

Bland annat kan det handla om att ryska statskontrollerade medier eller personer som arbetar på uppdrag av Kreml och sprider desinformation om Sverige i sociala medier, säger han till Ekot i Sveriges Radio.

”Det här kommenteras såväl sakligt som felaktigt samt hotfullt och man försöker bland annat bygga en bild av risker, och man försöker projicera det här på mot våra beslutsfattare och vår befolkning.”

Budskapen kommer i sociala medier, till exempel Telegram, som inte är kontrollerade av Ryssland.

Ett av budskapen är att Sverige lyder USA och Nato, och att Sverige rustar upp försvaret och går med i Nato för att vi tycker illa om ryssar, enligt Mikael Tofvesson.

”Ett annat är att det kommer att få negativa konsekvenser från rysk sida att gå med i Nato, att de kommer att göra något dåligt mot oss.”

Myndigheten för psykologiskt försvar samverkar nu med andra myndigheter för att öka medvetenheten i samhället om att det finns ett hot, rapporterar Ekot.


Boom i bryggeriet – antalet tillverkare har ökat 700 procent

Trots pandemirestriktioner ökar antalet tillverkare av alkoholhaltiga drycker i Sverige. Frågan om gårdsförsäljning är fortsatt het samtidigt som intresset för lokalproducerat växer så det knakar. Sedan 2010 har antalet tillverkare ökat med 710 procent.

”Det är ett styrketecken som lovar gott för svensk dryckesindustri”, säger Anna Kaijser.

Från vänster: Ölbuteljering på Oppigårds bryggeri; En flaska whisky av det svenska märket Mackmyra; Gintillverkning hos Hernö Gin i byn Dala utanför Härnösand.
Från vänster: Ölbuteljering på Oppigårds bryggeri; En flaska whisky av det svenska märket Mackmyra; Gintillverkning hos Hernö Gin i byn Dala utanför Härnösand.Foto:Beulah Falkeström; TT; Jesper Frisk

Under pandemin fortsatte antalet svenska dryckestillverkare öka, i slutet av 2021 uppgick antalet till 728 producenter. Det visar den årliga Dryckesbranschrapporten som bland annat LRF Lokal Mat & Dryck står bakom. Rapporten bygger på statistik från SCB:s Företagsregister och Föreningen Svenskt Vin.

”Det är ett styrketecken som lovar gott för svenskt lantbruk och dryckesindustri att vi har så stor tillväxt i den här sektorn”, säger Anna Kaijser, branschansvarig på LRF Lokal Mat & Dryck.

Dryckestillverkning är fortsatt ett av de snabbast växande segmenten inom svensk livsmedelsindustri.

”Det speglar att människor intresserar sig för svenskt och lokalt. Intresset för lokalproducerad dryck går hand i hand med att intresset för lokalproducerad mat växer. Det här är en ny våg entreprenörer som är väldigt dedikerade för dryckeshantverket”, säger hon.

Enligt Anna Kaijser skapade pandemin en oro hos producenterna samtidigt som det påverkade människors resande och vardagsmönster. Det gav allt lokalproducerat en skjuts och fler dryckestillverkare började producera.

”Det vi ser nu med Ukrainakrisen är annorlunda, med stigande produktionskostnader blir det väldigt kämpigt för de minsta producenterna”, säger hon.

Anna Kaijser, Branschansvarig LRF Lokal Mat & Dryck
Anna Kaijser, Branschansvarig LRF Lokal Mat & DryckFoto:Pressbild

Ölbryggerier utgör närmare 75 procent av dryckestillverkarna. Men den största ökningen de senaste åren finns bland tillverkare av spritdrycker som gin och whisky. 2020 och 2021 ökade antalet producenter med 20 procent respektive år. Samtidigt som Sverige sakta men säkert börjar röra sig mot att bli ett vinland. 

”Det tillkommer nya vingårdar varje år, i Sverige finns goda förutsättningar att etablera vinodlingar på flera platser där man kan finna gynnsamma förutsättningar för att skapa ett gott mikroklimat. Exempelvis en södersluttning med rätt förhållanden gällande vind och fuktighet”, säger Anna Kaijser.

En omstridd fråga om lokalproducerade drycker handlar om gårdsförsäljning där kritiken emot är fortsatt stark. Utredaren Elisabeth Nilssons tredje utredning om gårdsförsäljning är ute på remiss och redan nu har ett flertal tunga remissinstanser lämnat in sina remissvar. 

”Om frågan om gårdsförsäljning landar i ett positivt svar så skulle det ha otroligt stor betydelse för hela landsbygdens besöksnäring”, säger Anna Kaijser.

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?