1515
Annons

Ryska banker utesluts från Swift

EU ska ”lamslå” Rysslands centralbank, uppger EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sent på lördagen.

Dessutom ska flera ryska banker kopplas bort från det internationella finanssystemet Swift.

Ursula von der Leyen (arkivbild).
Ursula von der Leyen (arkivbild).Foto:Darko Bandic

EU-kommissionen, Frankrike, Tyskland, Italien, Storbritannien, Kanada och USA säger i ett gemensamt uttalande som Vita huset publicerat att vissa ryska banker tas bort från Swift-systemet.

”Det försäkrar att de här bankerna är bortkopplade från det internationella finansiella systemet och skadar deras förmåga att vara verksamma globalt”, skriver länderna.

Länderna och EU-kommissionen är också överens om att införa direkta åtgärder riktade mot ryska centralbanken att använda sina internationella reserver.

”Vi ska säkerställa att ett antal ryska banker kopplas bort från Swift. Det kommer att hindra dem från att fungera internationellt och blockera rysk import och export”, skriver EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på Twitter.

Vad som beskrivs som en insatsstyrka ska också bildas, som ska identifiera och frysa tillgångarna hos individer och företag, och länderna ska också ta krafttag mot desinformation och andra former av ”hybrid krigsföring”.

Framför allt Tyskland och Italien har tidigare varit tveksamma till att införa sanktioner kopplade till det internationella finansiella transaktionssystemet Swift, sannolikt av oro för vad det kan få för konsekvenser för bland annat ryska gasleveranser.

Swift står för Society of Worldwide Interbank Financial Telecommunication, och är ett system för att sända säker information mellan finansiella aktörer.

”Du kan se Swift som ryggraden i finanstjänstsektorn”, säger Markos Zachariadi, professor i finansteknologi vid University of Manchester till CBC.

Swift grundades 1973 som ett samarbete mellan 239 banker i 15 länder, men aktiverades först 1977, då över 500 aktörer från 22 länder hade kommit med.

En vanlig dag kan 40 miljoner meddelanden skickas via Swift, uppger det belgiska bolaget. Mer än hälften av Rysslands finansinstitut uppges vara medlemmar i Swift.

Swift skriver i ett uttalande till TT att företaget är neutralt och används av 11.000 institutioner i mer än 200 länder, och att beslut om sanktioner är upp till respektive lands regering och myndigheter, och att Swift måste följa belgisk lagstiftning.

”Vi har kontakt med europeiska myndigheter för att förstå detaljerna kring de verksamheter som kommer att omfattas av de nya åtgärderna och vi förbereder oss på att följa dem”, skriver Swift.

Alicia García Herrero, chefsekonom för Asien och Stillahavsområdet vid Natixis, ser avstängningen som ett hårt slag mot Ryssland.

”Eftersom inga skulder eller handelsfinansiella betalningar kan göras, så är det större än om EU skulle stoppa gasimporten från Ryssland”, säger hon till Al Jazira.

Frågan om att stänga Ryssland ute från Swift väcktes redan i samband med olagliga annekteringen av Krim. Sedan dess har Ryssland utvecklat ett eget kommunikationssystem som kallas SPFS. Men eftersom få banker utanför landet har anslutit sig till systemet är det inte till särskilt stor hjälp vid kommunikation kring internationella överföringar.

 


Fortsatt maktmissbruk – trots ny lag: ”Ett batteri av otillbörliga metoder”

Den lag som ska sätta stopp för ruffiga affärer inom det svenska matoligopolet har hittills inte lett till en enda anmälan. Leverantörer vågar inte anmäla sina kunder, enligt Konkurrensverket. 

”Man är rädd att bli av med sin affär”, säger enhetschefen Martin Bäckström. 

Foto:Martina Holmberg / TT
Foto:Tommy Pedersen

Än så länge är Konkurrensverket knappast nedlusat av ärenden kopplade till det regelverk som ska sätta stopp för ruffiga affärsuppgörelser inom livsmedelsbranschen. 

På de sju månader som gått sedan lagen om otillbörliga handelsmetoder trädde i kraft har myndigheten inte fått in en enda anmälan. Detta trots en historik av upprepade vittnesmål om maktmissbruk inom det svenska matoligopolet.  Däremot har verket tagit emot en hel del tips från anonyma uppgiftslämnare som inte vill skylta med sitt missnöje, uppger Martin Bäckström, enhetschef för den avdelning som ansvarar för den nyinrättade tillsynen.

”Det finns en rädsla för att vända sig till oss med formella klagomål. Man är rädd att bli av med sin affär genom att peka ut en specifik köpare. Ingen vill heller bli utmålad som en problemaktör i sin bransch”, säger han till Di. 

Hittills har Konkurrensverket startat 13 granskningsärenden. De tre som man hunnit sätta punkt för har avslutats utan åtgärd. Vilket utfall pågående utredningar får kan bli avgörande för anmälningsbenägenheten framåt, kommenterar Martin Bäckström.

”Jag tror att många företag från leverantörshåll avvaktar för att se om det är värt att kontakta oss. Det är en dämpande faktor – och den självsanering som kan ha skett på marknaden förstås.”

På Livsmedelsföretagen har man dock inte fått några signaler om att lagen lett till uppenbara förbättringar. Tvärtom sliter många leverantörer sitt hår över fortsatt tuffa förhandlingar, enligt organisationens chefsekonom Carl Eckerdal. 

En tidigare undersökning från Livsmedelsföretagen (år 2020) visar att över 90 procent av de stora matkedjornas leverantörer har hotats med avlistning, vilket är en av huvudpunkterna i den nya lagstiftningen. 

Trots att kommersiella repressalier numera är förbjudet sitter tidigare takter alltjämt i, rapporterar medlemmar som hör av sig om pågående inköpsprocesser. 

I vilken utsträckning hot fortfarande förekommer återstår att se, konstaterar Carl Eckerdal och hänvisar till en kommande kartläggning av den nya lagens effekter på förhandlingsklimatet i branschen. 

”Många företag upplever att handeln nu använder sig av ett helt batteri av otillbörliga metoder som man har i sin portfölj sedan tidigare. Vi kommer att få se vägledande domar framöver”, gör han klart och tillägger: 

”Det gäller bara att hitta företag som har modet att stå upp för sin sak och låta Konkurrensverket pröva fallet.”

Martin Bäckström är chef över Konkurrensverkets nyinrättade enhet som granskar livs- och jordbrukssektorns efterlevnad av lagen om otillbörliga handelsmetoder som började gälla den 1 november 2021. I sin tillsynsverksamhet är myndigheten är beroende av att tips och klagomål om missförhållanden kommer in.
Martin Bäckström är chef över Konkurrensverkets nyinrättade enhet som granskar livs- och jordbrukssektorns efterlevnad av lagen om otillbörliga handelsmetoder som började gälla den 1 november 2021. I sin tillsynsverksamhet är myndigheten är beroende av att tips och klagomål om missförhållanden kommer in.Foto:Press

Skälet till att flera nyligen hört av sig om fultaktik hänger troligen ihop med det stora antalet extraförhandlingar som inflationen gett upphov till, fortsätter Carl Eckerdal. 

”Nu är det kostnadskris i branschen och antalet tillfällen som leverantörer behöver justera sina prognoser ökar. Många upplever att de blir ifrågasatta på punkt efter punkt.”

Handeln skulle inte hålla med, gör han klart. 

”De ser inte sin dominerande ställning.”

Marknadens veteran inom ekologiska livsmedel, Saltå Kvarn, uppger emellertid att man märker av en positiv inverkan av regelskärpningen. 

”Handeln har anpassat sitt sätt att jobba. Vi ser det i beteenden och förhandlingsmässigt. Sedan finns exempel där man har försökt att avtala bort lagen”, säger vd Jonas Regnér och betonar: 

”Ska lagen fortsätta fungera måste det som avviker anmälas in till Konkurrensverket.”

Jonas Regnér är vd för Saltå Kvarn.
Jonas Regnér är vd för Saltå Kvarn.Foto:Press

Det stora bekymret här och nu för bolaget är att få igenom tillräckliga prishöjningar för att klara verksamhetens snabbt ökande kostnader. 

”Det är ett hårt jobb. Dels handlar det om att komma fram till en gemensam bild av marknadspriserna framåt. Dels gäller det att visa hur våra kostnader har utvecklats.”

Får ni gehör?
”Det finns en viss hörsamhet om att det är bråttom. På de flesta plan har det fungerat, men undantag finns. Någon aktör har sagt en sak till media men agerat på ett helt annat sätt.”

Hur mycket har era marginaler påverkats?
”Vi har tappat i lönsamhet och har höga kostnader som vi ser inte går att ta ut i marknaden just nu. Till slut blir det ett beslut om att tjäna mindre på affären eller försvinna. Det är den vardag jag har.”

Tre av tio leverantörer är nöjda med snabbare processer, visar en enkät som Livsmedelsföretagen gjorde bland medlemsföretagen vid kvartalsskiftet. 

”Sju av tio företag har alltså inte upplevt det så här långt. Handlare kan justera sina priser från dag till dag, medan vi måste gå in i förhandlingar som tar mellan tre och fem månader”, säger Carl Eckerdal. 

Han understryker: 

”Vi ropar inte efter vargen. Den marginalförsämring vi uppmätt under kvartal ett är den snabbaste utförsbacke vi sett. Pengar på bordet är det som räknas.” 

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?