1515
Annons

Rysk ekonomi rustad för konflikt

Ryssland är väl rustat ekonomiskt, åtminstone på kort sikt. Självförsörjningsgraden är hög, statsskulden låg och reserverna har fyllts på av prislyften på olja, gas och metaller.

Men inflationen är en akilleshäl, som snabbt kan förvärras av hårda sanktioner om konflikten med Ukraina och väst eskalerar.

Rysslands president Vladimir Putin.
Rysslands president Vladimir Putin.Foto:Alexei Nikolsky
Demonstration i den ukrainska staden Charkiv mot de ryska aggressionerna.
Demonstration i den ukrainska staden Charkiv mot de ryska aggressionerna.Foto:Evgeniy Maloletka

”Ryssland är en bensinmack, förklädd till ett land”, sade den republikanska senatorn John McCain i en CNN-intervju 2016.

Uttalandet var en grov förenkling av den numera bortgångne amerikanska politiska profilen. Men han har en poäng. I grunden bygger Vladimir Putins affärsmodell på export av olja, gas, metaller och andra råvaror – i kombination med så stor självförsörjning som möjligt vad gäller livsmedel. 

Geopolitiskt ser denna strategi inte ut som någon begränsning just nu, snarare tvärtom. Gaspriser som ligger fyra gånger över normala nivåer och ett oljepris på den högsta nivån sedan 2014 bygger upp stridskassan och bidrar till att hålla nere den ryska statsskulden kring 15 procent av BNP.

De enorma intäkterna från olja och gas fyller dessutom på både statliga investeringsfonder och centralbankens guld- och valutareserv, som nu är uppe på nära historiska rekord över 630 miljarder dollar (cirka 5.800 miljarder kronor).

”Så man har väldigt god motståndskraft att under en kortare period klara av även väldigt hårda sanktioner”, säger Per Hammarlund, chefsstrateg för tillväxtmarknader på storbanken SEB.

”Ryssland har hanterat sitt råvaruberoende förhållandevis väl, jämfört med många andra länder som är beroende av råvaror”, tillägger han. 

Natalia Lavrova, chefsekonom på BCS Financial Group i Moskva, gör samma bedömning.

”Ryssland är bättre förberett på sanktioner än 2014”, säger hon till nyhetsbyrån Bloomberg.

”Den statliga sektorn är redo och den finansiella krockkudden är stor”, tillägger hon.

Men att utifrån detta säga att den ryska affärsmodellen fungerar väl är att gå för långt, tycker Hammarlund. Han ser den som alldeles för protektionistisk.

”När man minskar sitt beroende av omvärlden får man mycket lägre potentiell tillväxt. Man får svårare att importera högteknologisk utrustning, man får svårare att importera kunskap för att öka produktiviteten och får mindre investeringar från utlandet”, säger han. 

Politiken resulterar i en potentiell rysk tillväxt på 1,5-2,5 procent per år, vilket kan jämföras med tillväxten på 5-10 procent i länder med samma inkomstnivå, enligt Hammarlund.

”Det ger väldigt dystra framtidsutsikter”, säger han.

Ryssland har – vid sidan av truppförflyttningar till gränsen mot Ukraina och en stor militärövning med grannlandet Belarus i kombination med svårsmälta krav på säkerhetsgarantier till Nato och USA – på senare tid också minskat flödena av naturgas till Europa. Det handlar om politiska påtryckningar, enligt bland annat chefen för ekonomiska samarbetsorganisationen OECD:s energiorgan IEA, Fatih Birol.

Bensinmacksprofileringen och det stora beroendet i väst av rysk olja och gas gör det samtidigt svårt för väst att införa långtgående sanktioner mot Ryssland.

”Ryssland är lite skyddade av detta. Man måste gå lite varsamt fram från väst sida”, säger Hammarlund.

”Men det är klart, det finns ett ömsesidigt beroende här. Det skulle vara ett hårt slag mot Europa, men också ett oerhört hårt slag mot rysk ekonomi om energiexporten till Europa försvann”, tillägger han. 

Enligt forskningsinstitutet Peterson Institute for International Economics i Washington gick i fjol över 80 procent av den ryska gasexporten till Europa. Denna gas motsvarar i sin tur 35-40 procent av Europas totala gaskonsumtion.

En nyckelspelare för Ryssland i den geopolitiska kraftmätningen med väst är Kina, som med den nya ryska gasledningen Power of Siberia sedan 2019 kunnat öka gasimporten från Ryssland rejält. Samtal pågår även om att bygga en gasledning till.

Putin var vid ett toppmöte med Kinas ledare Xi Jinping i Peking i fredags tydlig med att Ryssland, redan Kinas tredje största gasleverantör, har mer att erbjuda – tio miljarder kubikmeter rysk gas per år ovanpå de 16,5 miljarder som Kina redan importerar.

Hammarlund tror att Kina – som geopolitiskt tampas med väst på många nivåer, bland annat om Taiwans status – är redo att backa upp Ryssland i ett sanktionsscenario, precis som Peking tidigare gjort när Iran stängts ute av väst.

”Jag är övertygad om att om Ryssland sätts under sanktioner som påverkar energiexporten till Europa skulle Kina gradvis kliva in som marknad för rysk export”, säger han.

Men att vända hela det stora ryska gasflödet till Europa till Kina tar tid, betonar han samtidigt.

 


Fonder dumpar Autoliv – Robur storsäljare: ”Misstroendet är kompakt"

Autoliv, med ordförande Jan Carlson och vd Mikael Bratt, pressas av att svenska institutionella ägare överger aktien. 

Fondjätten Robur har i år storsålt i bilsäkerhetsjätten.

Henrietta Theorell, förvaltare på Robur, förklarar varför hon är tveksam till Autoliv-aktien.
Henrietta Theorell, förvaltare på Robur, förklarar varför hon är tveksam till Autoliv-aktien.Foto:DiTV/ Autoliv

Sedan årsskiftet har svenska institutioner nettosålt närmar 3 miljoner Autoliv-aktier, vilket motsvarar nära 3 procent av kapitalet, enligt ägardatatjänsten Holdings. De största försäljningarna står storbanken Swedbanks fondbolag Robur för. Robur är Stockholmsbörsens femte tyngsta ägare och ägde vid årsskiftet 5,5 procent av Autoliv, där Jan Carlson är ordförande och Mikael Bratt vd.

Sedan dess har fondjätten sålt knappt 40 procent av Autoliv-innehavet och äger nu 3,3 procent av bolaget, enligt Holdings. Efter försäljningarna är Småbolagsfond Sverige den Roburfond som har störst ägande i Autoliv. Även småbolagsfonden har minskat sitt innehav med en femtedel men äger fortfarande nästan 0,7 procent av Autoliv. 

”Aktien har väldigt låga värderingar och därför ligger jag kvar, men det är klart att det är rationellt att känna viss tveksamhet inför aktien”, säger förvaltaren Henrietta Theorell, som även är Roburs aktiechef för svenska och nordiska aktier.

Varför är tveksamhet till Autoliv-aktien rationellt? 
”Den svaga kvartalsrapporten implicerar att allt måste ordna sig under resten av året för att de ska möta guidance. Med tanke på hur skakigt det har varit motiverar det viss försiktighet.”

Vad säger du om Autolivs pricing power?  
”Den är ett mysterium. De har uppenbart ett så attraktivt produkterbjudande att man kan ta hälften av orderingången. Det borde gå hand i hand med att man kan ta ut bättre marginaler.” 

För ett år sedan pekade Henrietta Theorell ut Autoliv som en intressant aktie i Di TV.  Bolagets ”enorma” marknadsandel gav stor potential i aktien, sa hon då. 

”Autolivs skördeperiod förskjuts ständigt framåt och det är en källa till frustration, men man måste vara väldigt pessimistisk för att tro att det aldrig löser sig med komponentbristen och då har de ju den här starka orderingången att se fram emot”, säger hon.

Vad skulle krävas för att du ska trycka på köpknappen igen?
”Värderingen är låg och intjäningen finns där framme. Men misstroendet är kompakt och då sitter jag still i båten.”

Ett annat fondbolag som dumpat Autoliv-aktier är Didner & Gerge. Enligt Holdings byggde Didner & Gerges aktiefond ifjol upp en post i bilsäkerhetsjätten på som mest 1,3 procent av kapitalet vilket gjorde fonden till Autolivs tolfte största ägare. Under 2022 har fonden helt lämnat ägarlistan.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?