ANNONS:
Till Di.se

Rysk blockad slår mot Ukraina

  • Det verkar svårt för president Petro Porosjenko att bli omvald i mars. Julia Tymosjenko, tidigare gasbolagschef och premiärminister och hård kritiker av sparkraven, leder på nära 20 procent.

Läget vid det omstridda Kertjsundet, där Ryssland på söndagen stoppade tre ukrainska företag, fortsätter att vara nervöst.

Både den ryska rubeln och den ukrainska hryvnian föll på måndagen, liksom Moskvabörsen.

Helgens ryska maktdemonstration följdes av ett ordkrig på måndagen när sundet åter öppnades. Ukraina kräver att Ryssland släpper de tillfångatagna sjömännen. Ryssland anklagar Ukraina för farliga manövrar vid den snabbyggda bron över till Krimhalvön, som annekterades 2014.

Martin Kragh, chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid Utrikespolitiska institutet, UI, säger att det passar in i mönstret för den lågintensiva konflikt som har pågått i snart fem år. 

"Det brukar komma en eskalering från rysk sida vid olika tillfällen, som att Ryssland skickar in mer materiel och stridande på ukrainsk mark eller agerar till havs. Eskaleringen vid Kertjsundet har kommit krypande under en längre tid. De första rapporterna kom redan i augusti."

Han säger att konflikten skapar osäkerhet och skadar Ukrainas ekonomi.

"Mariupol är en viktig exporthamn. Det kan också få president Petro Porosjenko att fatta dåliga beslut, som undantagstillstånd. Det främjar inte reformarbetet utan lägger en våt filt över utvecklingen", säger Martin Kragh.

Däremot är det svårare att säga hur det påverkar rysk inrikespolitik.

"Vladimir Putin har tappat popularitet efter pensionsreformen, men jag svårt att se att här skulle vända det."

Även Mi Lennhag, Östeuropaforskare på Lunds universitet, har sett hur Ryssland har byggt upp sin militära kapacitet i den Azovska sjön under längre tid. 

"Bron över Kertjsundet är både en rysk symbol och en militär stödjepunkt som gör det ännu svårare att ta sig igenom.

Hon säger att det slår mot Ukrainas tillgång till kust och hamnar som ligger innanför sundet. 

"En rätt stor del av Ukrainas kust påverkas. Det är inte bara Mariupol som ligger där inne, utan flera av landets viktigaste hamnstäder. Även om sundet har öppnats tror jag att det kan avskräcka företag från att våga chansa på att alltid kunna komma igenom", säger Mi Lennhag.

Hon påpekar att Ukraina trots striderna i öst och Krimkrisen inte har förklarat krig mot Ryssland, utan kallar den ukrainska motreaktionen en "antiterroroperation". 

"Frågan är om det ändras om det blir undantagslagar, om det skulle trappas upp efter nästan fem år av rysk ockupation av Krimhalvön."

Konflikten kan dock komma lägligt både för ländernas presidenter.

"Det är presidentval i Ukraina till våren. Det här kan göra det lättare för Petro Porosjenko att öka sin popularitet. Samtidigt har Vladimir Putin svårt att argumentera för den nya pensionsreformen. Efter annekteringen av Krim steg hans popularitet i Ryssland kraftigt, så det här kan stärka hans ställning."

Hur påverkar hot om skärpta och förlängda sanktioner?

"Jag tror inte att Ryssland riktigt bryr sig. Fördömanden viftar man bara bort, som efter Krim eller giftattacken i Salisbury. Det är svårt att se vad omvärlden ska ta till som biter på Ryssland", säger Mi Lennhag.

Samtidigt ökar det sjunkande oljepriset trycket på Ryssland att ta itu med en pensionsreform. Regeringen vill höja pensionsåldern för kvinnor från 55 till 63 år, och för män från 60 till 65 år. Samtidigt är medellivslängden för män bara 67 år.

Ekonomiskt ser det ljusare ut för Ukraina än vad det har gjort på länge. 

I fjol frös Internationella valutafonden IMF ett stödpaket på 17,5 miljarder dollar, nära 160 miljarder kronor, på grund av missnöje med reformarbetet. Ukraina är Europas näst mest korrupta land, på plats 130 av 180 länder i Transparency Internationals granskning. Bara Ryssland, på plats 135, är värre.

I oktober gav dock IMF klartecken till ett stödpaket på motsvarande 35,3 miljarder kronor. Detta efter att regeringen efter flera års tvekan har tagit det impopulära beslutet att höja det kraftigt subventionerade gaspriset för hushållen.

Trots det verkar det svårt för president Petro Porosjenko att bli omvald i mars.

Julia Tymosjenko, tidigare gasbolagschef och premiärminister och hård kritiker av sparkraven, leder på nära 20 procent. Tvåa är komikern Volodymyr Zelensky på 11 procent, trots att han ännu inte har meddelat om han verkligen ställer upp i valet.

Petro Porosjenko ligger först trea, på 10 procent, enligt en undersökning av institutet Razumkov.

Kanske ännu värre för Petro Porosjenko är att nästan 50 procent säger att de inte något som helst förhållande tänker rösta på honom. Julia Tymosjenkos anti-rating är 27 procent.

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies