1515

Rymdsond överlevde rekordpassage

Efter tolv års resa genom rymden har sonden New Horizons nått mystiska Ultima Thule.

Tio timmar efter den riskabla förbiflygningen fick kontrollrummet på jorden en signal om att farkosten överlevt.

”Grön status”, säger insatschefen Alice Bowman, enligt AFP.

Ultima Thule är den mest avlägsna himlakropp som människan kunnat studera på nära håll. Den amerikanska rymdmyndigheten Nasas New Horizons for förbi himlakroppen på 3 500 kilometers avstånd klockan 00.33 på nyårsdagen, amerikansk tid.

”Heja New Horizons”, ljöd det i högtalarna på Johns Hopkins Applied Physics Laboratory i Maryland.

Flera timmar senare kom bekräftelsen på att den obemannade farkosten klarat förbiflygningen. Då hade sondens signaler nått jorden.

”Vi har en välmående rymdfarkost”, säger Alice Bowman, som ansvarar för New Horizons-projekt.

En mänsklig farkost har aldrig tidigare besökt en himlakropp så långt ut i universum. Det tidigare rekordet slogs när Pluto besöktes 2015 – också av New Horizons.

Sonden dokumenterade under passagen Ultima Thule – belägen 160 miljoner mil bortom Pluto – med sina kameror och instrument. Högupplösta bilder dröjer något dygn men redan har forskarna mottagit ny information om himlakroppen.

"New Horizons presterade som planerat", säger Alan Stern, projektets utredningschef, i ett pressmeddelande från Nasa.

"Den data vi har fått hittills ser fantastisk ut och vi lär oss redan mer om Ultima. Från och med nu kommer datan bara bli bättre och bättre."

Ultima Thule beskrivs som en 32 kilometer lång och 16 kilometer bred rymdklippa som är formad som en jordnöt. Den snurrar som en propeller.

En möjlighet är att klippan består av två objekt som kretsar runt varandra.

Både Pluto och Ultima Thule ligger i det så kallade Kuiperbältet – som består av miljontals frusna objekt i omloppsbana runt solen bortom Neptunus. Resan dit började redan 2006, när New Horizons lämnade jorden med syfte att studera Pluto och Kuiperbältet. Men Ultima Thule var fortfarande okänd för forskarvärlden då, och det var först åtta år senare som objektet fotograferades av Hubbleteleskopet.

Att en milstolpe har nåtts inom rymdvetenskapen går inte att ta miste på.

Fysikern och rymdforskaren Hal Weaver, som arbetat med New Horizons sedan starten, säger till AFP att projektet befinner sig vid frontlinjen av planetär forskning.

Nu hoppas man kunna få svar på hur planeter som jorden bildades, vilket möjliggörs just tack vare att Ultima Thule är så djupfryst.

”Vi har äntligen nått utkanten av solsystemet och dessa ting som funnits där sedan början och knappt förändrats – tror vi. Vi kommer att ta reda på det”, säger han.


Innehåll från ImpactfondenAnnons

Här är fonden som ger investerare en möjlighet att finansiera omställningen till hållbarhet

Magnus Rosén, förvaltare av Impactfonden och Marko Rado, assisterande fondförvaltare.
Magnus Rosén, förvaltare av Impactfonden och Marko Rado, assisterande fondförvaltare.

FN:s klimatpanel pekar tydligt på ett brådskande behov av att ställa om till långsiktig hållbarhet och begränsa den globala uppvärmningen. 

Nu lanseras Impactfonden – en högräntefond – som finansierar utvalda företags önskan att bedriva hållbara verksamheter och projekt.

Läs mer om Impactfonden 

Idag arbetar många företag aktivt med hållbarhet, men det räcker inte. Magnus Rosén, förvaltare av Impactfonden, menar att en viktig väg framåt är att öka finansieringen av hållbara projekt och verksamheter – men minska den för fossilindustrin och kravställa den för byggindustrin. 

– Byggindustrin står för cirka 38 procent av globala koldioxidutsläpp. Att via kravställd finansiering hjälpa de bolag som vill förändra detta och agera hållbart är centralt för fonden – även om det bara blir som en droppe i havet, säger han.

Hållbara obligationer ska finansiera projekt och verksamheter med positiv påverkan på miljö och samhälle och i förlängningen även klimatet. 

– Fonden investerar i företag med långsiktiga och ansvarsfulla ägare som vill vara med att driva på en hållbar utveckling, säger Magnus. 

Sker via obligationslån

Fonden följer de FN-stödda PRI-riktlinjerna och beaktar de 17 Globala Hållbarhetsmålen varav en utvald grupp av dessa som hållbara samhällen och energi, jämlikhet och välbefinnande premieras. Alla investeringar följer praxis för ESG. 

– Investeringarna sker via obligationslån till stora och företrädelsevis börsnoterade företag, där kapitalet ska användas i hållbara projekt och verksamheter. Följer företagen inte lånevillkoren ska lånen återbetalas eller innehaven avyttras, säger Marko Rado, assisterande fondförvaltare. 

Marko berättar att fonden handlas på alla fondplattformar och via PAM Capital som är det förvaltande bolaget. Fonden har relativt fria placeringsregler gällande ratingbetyg men inte avseende företagens ambitioner att bidra till hållbarhet! 

– Impactfonden är öppen för alla som söker ett hållbart investeringsalternativ där avsikten är att göra investeringar för framtiden, avslutar han.

Läs mer om PAM Capital   

Historiskt förvaltningsresultat är ingen garanti för framtida avkastning och de pengar som investeras i fonden - efter att investerare tagit del av fondbestämmelserna - kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka investerat kapital.

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Impactfonden och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?