1515
Annons

Ruth Bader Ginsburgs död skakar om valrörelsen

NEW YORK.USA har förlorat en av sina stora feministiska ikoner. Högsta domstolen-domaren Ruth Bader Ginsburg avled i sitt hem på fredagen i sviterna efter bukspottkörtelcancer, 87 år gammal.

Valrörelsen får därmed en helt ny dimension, som lär gynna Donald Trump.

Foto:Jessica Hill

Inför amerikanska valrörelser varnas det ofta för ”oktoberöverraskningar” – oväntade händelser som strax innan valet ställer allt på ända.

2016 hade vi skandalen med Hillary Clintons privata e-post. 2020 tycks oktoberöverraskningen ha kommit redan i september.

För den tragiska nyheten om Ruth Bader Ginsburgs död på fredagen tillför en helt ny dimension till årets valrörelse. Donald Trump får återigen möjlighet att tillsätta en domare till landets högsta juridiska organ, och därmed förstärka dess konservativa majoritet.

Det är ingen liten sak.

För även om Donald Trump blir omvald den tredje november så vet vi att han kommer att behöva lämna Vita huset senast i januari 2025. Kongressen kan stifta nya lagar och nya presidenter kan dra tillbaka president Trumps exekutiva orders och regleringar. 

Men de HD-domare han utser, däremot, sitter på livstid. Med andra ord är det här Donald Trumps möjlighet att sätta sin prägel på USA för en generation framåt.   

Han har redan utsett två HD-domare: Neil Gorsuch 2017 och Brett Kavanaugh 2018. Inräknat Ruth Bader Ginsburg bestod Högsta domstolen av fyra liberala och fem konservativa domare. Utan henne kan maktbalansen alltså snart vara tre mot sex.   

Hennes bortgång får också konsekvenser på kort sikt, för valrörelsen. För Donald Trump kommer nu att kunna glänsa med den lista på möjliga domarkandidater som han publicerade så sent som förra veckan. Han tog fram en liknande lista inför valet 2016. Den sägs ha varit en av de viktigaste orsakerna till varför så många konservativa väljare valde att gå till valurnorna och rösta på den tidigare fastighetsmagnaten, trots hans minst sagt kaotiska valrörelse. Genom namnen på listan, varav många tillhörde abortmotståndare, hade Donald Trump ”bevisat” att han var tillräckligt konservativ, sades det.

Det är alltså inte konstigt att president Trump nu upprepat den proceduren. På årets lista finns över 60 namn, inklusive tre republikanska senatorer och andra politiskt kontroversiella kandidater.

Joe Biden har ännu inte presenterat någon lista, vilket han har fått höra från Donald Trump & Co. Det lär inte ha varit för sista gången.  

Med 45 dagar kvar till valet är dock frågan hur snabbt processen för att ersätta RBG kommer att gå. Normalt tar den två till tre månader. Men Republikanernas ledare i senaten, Mitch McConnell, meddelade på fredagskvällen att han kommer att hålla en omröstning om en ersättare så snart Vita huset tagit fram en kandidat – om han tror att det finns en majoritet för personen.

Det sistnämnda beror sannolikt på när en sådan omröstning hålls. Demokraterna, och även en del mitten-republikaner, hävdar att det är fel att stressa fram en nominering innan den 3:e november, eller ens innan årsskiftet. Deras tes är att personen som vinner presidentvalet bör nominera den nya domaren, och att den nya uppsättningen senatorer, som tillträder i januari, bör genomföra nomineringsomröstningen.

Även Joe Biden uttalade sig på fredagskvällen och sade att väljarna först bör få välja en president, som sedan får nominera en domare.

Precis så resonerade nämligen Mitch McConnell 2016, när den republikanskt kontrollerade senaten vägrade att rösta om president Obamas HD-kandidat efter domaren Antonin Scalias död – trots att nästan tio månader återstod till valet.

Ruth Bader Ginsburg uppges också ha sagt till sin familj att hennes önskan var att inte bli ersatt innan valet.

Hon nominerades av Bill Clinton 1993. Ruth Bader Ginsburg var då USA:s andra kvinnliga domare i Högsta domstolen. 

 


Uppgifter: Riksrätten tas till senaten nästa vecka

Riksrättsåtalet mot USA:s avgående president Donald Trump väntas formellt överlämnas till senaten nästa vecka, rapporterar CNN.

Foto:Gerald Herbert, Gerald Herbert, Gerald Herbert

Tv-kanalen hänvisar till en källa som ska stå representanthusets talman Nancy Pelosi nära. En av Pelosis talespersoner kan till Reuters dock inte bekräfta CNN:s uppgifter.

Pelosi har inte offentligt velat svara på frågor om när hon kommer att överlämna åtalet till senaten, som är den instans som agerar domstol och ska avgöra om Trump gjorde sig skyldig till anstiftan till uppror i samband med stormningen av kongressen förra onsdagen.

Riksrättsrättegången mot Trump kan börja först efter det att senaten formellt har tagit emot åtalet, vilket representanthuset väckte genom en omröstning tidigare i veckan. Rättegången väntas inte börja förrän efter det att Trumps mandatperiod har löpt ut den 20 januari.

Senaten kommer då troligtvis ha bråda dagar, eftersom kammaren måste godkänna den tillträdande presidenten Joe Bidens ministrar och rösta om hans stödpaket på 1.900 miljarder dollar, samtidigt som riksrättsprocessen mot Trump kan pågå.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?