1515
Annons

Roger Akelius: ”Jag känner flyktingskam”

Fastighetsmiljardären Roger Akelius öppnar plånboken för människor på flykt under hela november och december. För varje krona som Läkare utan gränser, SOS Barnbyar och Unicef får in under två månader skänker han en krona. Nu utmanar han näringslivet och alla svenskar att skänka pengar.

TIDIG TOMTE. Roger Akelius stiftelse Akelius Foundation ska i år matcha insamlingarna även i november. ”14 000 lider redan i dag. Då kan jag inte vänta till december med att leka tomte.”
TIDIG TOMTE. Roger Akelius stiftelse Akelius Foundation ska i år matcha insamlingarna även i november. ”14 000 lider redan i dag. Då kan jag inte vänta till december med att leka tomte.”Foto:Cicci Jonson, Bilduppdraget

”Jag känner flyktingskam. Jag behöver döva mitt samvete. Ingen frisk pappa eller mamma klarar av att se några miljoner barn misshandlas till apati. I Sverige är det förbud med taggtråd runt kor på bete. Att ha taggtråd runt småbarn inlåsta i flera månader är inte en bra förskola”, säger Roger Akelius. 

Roger Akelius har byggt upp ett fastighetsbestånd med 50 000 lägenheter i Europa, USA och Kanada – värderat till 130 miljarder kronor. De senaste tio åren uppger Akelius att bolaget köpt åtminstone ett hyreshus per vecka. Privat känner dock Roger Akelius en skam över flyktingsituationen i Europa. 

”Det grundar sig i vanligt hyfs. Jag har råd att hjälpa. Jag har inga aspekter på vad andra prioriterar. I affärer och privatliv försöker jag vara ”honorable”, hederlig. Jag vill leva så att jag kan berätta för barn och föräldrar vad jag gjort.”

Det är fjärde året som Roger Akelius utmanar näringslivet och svenskarna att skänka pengar till hjälporganisationer. Till skillnad från tidigare år kommer pengarna i år att gå till tre organisationer istället för en: Unicef, Läkare utan gränser och SOS Barnbyar. 

Tidigare år har du matchat insamlingarna för december. Varför har du nu bestämt dig för att göra det under november också?

”14000 personer lider redan i dag. Då kan jag inte vänta till december för att spela jultomte.”

Sedan ett par år tillbaka arbetar Akelius foundation med alla tre organisationer, bland annat har de utvecklat en läroplattform för att flyktingar snabbare ska lära sig språk som Unicef använder sig av. Akelius Foundation, som äger 90 procent av Akelius Residential Property, har ingått en gåvoutfästelse med Unicef Sverige, SOS Barnbyar och Läkare utan gränser, som innebär att stiftelsen kommer att skänka lika mycket pengar som insamlingarna i november och december ger. 

”Effektiv hjälpverksamhet är betydligt svårare än att driva ett lyckat fastighetsbolag. Jag arbetar sedan några år tillsammans med dessa tre organisationer, bland annat på Lesbos. Barnen bor i trånga tältläger med frustration, slagsmål, sjukdomar och väta. Även arabiska barn behöver kramar, värme och skola. Förvaringen är värre än grisar i en trång stia.”

För varje insamlad krona till organisationerna under november och december, skänker Roger Akelius en krona. De tidigare åren har hans initiativ hjälpt organisationerna att slå rekord, i år hoppas han att de ska få in 150 miljoner kronor, vilket innebär 150 miljoner kronor från Akelius. Någon övre gräns har han inte satt. 

”Allt kapital och vinster från Akelius fastigheter ska gå till utbildning och till barn.”

 

 


Innehåll från EnergiEngagemangAnnons

Därför är det smart att arrendera ut din mark till storskalig solenergi

Erik Rindeskär på EnergiEngagemang.
Erik Rindeskär på EnergiEngagemang.

Är du markägare i Sverige söder om Dalälven och har stora arealer i träda eller liknande? I så fall är det bara att säga grattis, för du kan sitta på en guldgruva.

– Det är ett enormt tryck på att bygga större solcellsparker nu, något som kan ge den som har mark att arrendera ut riktigt bra avkastning, förklarar Erik Rindeskär, projektutvecklare på solelsföretaget EnergiEngagemang.

Nyttja din mark till en solcellspark – läs mer här. 

Som en del i klimatomställningen ökar elanvändningen i Sverige explosionsartat, de flesta analytiker tror på en fördubbling av förbrukningen på bara 20 år. Framförallt sker ökningen söder om Dalälven där majoriteten av befolkningen bor, men där det i dag inte finns så mycket elproduktion som krävs. Därför har byggandet av större solcellsparker ökat explosionsartat.

– Vi byggde den första stora under 2020. Strax därefter blev ytterligare en klar, och jag vet att det byggs på flera ställen och planeras för ännu fler. Alla i branschen upplever ett väldigt tryck, och det kommer att poppa upp jättemånga de kommande åren.

Kommersiellt gångbart att bygga

En solcellspark är enkelt uttryck en markbit där man sätter upp solpaneler som sedan med hjälp av transformatorer och växelriktare bildar ett kraftverk som kan kopplas upp på elnätet. Tekniken i dag är relativt billig, och i takt med den ökade efterfrågan och det höjda elpriset har det blivit kommersiellt gångbart att bygga. Men för det här behövs det mark. Därför är branschföretag som EnergiEngagemang ständigt på jakt efter fler markägare som är sugna på att arrendera ut mark till en solcellspark.

– Det handlar om ganska mycket pengar, vi betalar 6 000 – 12 000 kronor per hektar och år beroende på hur lättbearbetad marken är, närhet till elnätet och solinstrålning. Markägaren behöver inte göra mycket mer än att ta den första kontakten med oss. Vi söker alla tillstånd, vi bygger och ser till att anläggningen sköts.

Vad är det då för mark som passar till en solcellspark? Frågar du Erik Rindeskär behöver det vara minst tio hektar sammanhängande yta som är enkel att påla, vilket ofta betyder gammal jordbruksmark som inte är för stenig.

– Självklart ska bra jordbruksmark användas för att odla mat, men i Sverige finns det mycket mark som i dag ligger i träda eller inte används alls, och då blir det en mycket bättre affär att bygga solcellsparker.

”Jättemöjlighet att tjäna pengar på sin mark”

Det finns också mycket mark som används för annan typ av energiproduktion, till exempel energiskogarna från 90-talet eller de stora rapsodlingarna.

– I Sverige används ungefär hundra tusen hektar till energiodling. Schablonmässigt ger exempelvis ett hektar raps fem ton rapsolja vilket motsvarar 50 000 kilowattimmar. På motsvarande yta på halvbra mark med halvbra solinstrålning får du generellt sett ut 500 000 kilowattimmar per år med solceller. Samma förhållande gäller även energiskog. Så vi behöver bara tio procent av ytan för att få ut samma mängd energi om vi har solceller istället.

Dessutom kan en solcellspark öka den biologiska mångfalden. Eftersom det området får vila från besprutning och gödsel samt slås några gånger per år gynnas en mångfald av växter.

– Och det i sin tur gynnar pollinerare som i sin tur gynnar omkringliggande odlingsmark.

Och intresset för att arrendera ut sin mark är stor, framför allt i områden där det saknas annan användning av marken.

– I snabbväxande kommuner används marken kanske till annat, men i kommuner som inte har så stor tillväxttakt är det här en jättemöjlighet för att ändå kunna tjäna bra med pengar på sin mark.

Läs mer om hur det går till – och boka ett kostnadsfritt besök här. 

Mer från EnergiEngagemang

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EnergiEngagemang och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?