1515
Annons

Rödgröna budgeten – en vinst för män med mest i plånboken

Män som är höginkomsttagare är de stora vinnarna i finansminister Magdalena Anderssons budget.

Foto:Claudio Bresciani/TT, Mostphotos

Läs Di Digitalt i 3 månader för endast 197 kr

ord. pris 429kr/mån

spara
1090 kr

Få tillgång till allt digitalt innehåll i 3 månader för 197 kr. Därefter tillsvidare med 25% rabatt, endast 322 kr/mån i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.

Visa allt som ingår

Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

Tillgång till över 1 100 aktiekurser i realtid

Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev


Betala som

Betalsätt

Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag Dagens industri AB:s prenumerationsvillkor och bekräftar att jag tagit del av Dagens industris AB:s personuppgiftspolicy.

Innehåll från NedermanAnnons

Sänk elförbrukningen i industrin – med hjälp av IIoT

En välfungerande luftfiltreringsanläggning är kritisk för en god arbetsmiljö, optimerad produktion och minimal energiförbrukning i tillverkningsindustrin. Aktiv övervakning av processerna kan avvärja problem som förhindrar effektiv drift – och samtidigt minska elförbrukningen.

Studier visar att upp till 70 procent av den el som förbrukas i tillverkningsindustrin går till industriella motorsystem som fläktar, kompressorer och materialhanteringsutrustning. Genom att nyttja Industry Internet of Things (IIoT) och med hjälp av SmartFilters aktivt övervaka olika processer kan verksamheter snabbt vidta åtgärder vid avvikelser. Detta gör det möjligt att arbeta hållbart och energieffektivt – men enligt Magnus Edmén, VP E&FT / Head of Sales Area EMEA på Nederman, krävs det dock en större förståelse för den digitala teknikens möjligheter i branschen.

– Kunskapsbristen om vikten av en välfungerande industriell luftfiltrering är ofta boven i moderniseringsprocessen av stora industrier. Även om luftfiltreringsanläggningen är produktionskritisk har många verksamheter inte full kontroll över sina luftfiltreringsanläggningar och hur de bör styras för bästa möjliga effekt.

Han berättar att filtreringsanläggningar i vissa fall är avgörande för tillverkningen; om den slutar fungera stannar produktionen. I andra fall kan driftstörningar leda till utsläpp av cancerogen svetsrök – eller i värsta fall bidra till brand eller dammexplosion. Sett till energibesparing går det att göra mycket med hjälp av IIoT; om filter exempelvis bara rengörs när det faktiskt behövs kan det leda till minskade trycklyftsbehov och tillhörande elförbrukning.

Automatiserade energibesparingar

Nedermans SmartFilter är ett multifunktionellt luftreningsfilter som är lämpligt för industriella avfall såsom rök, träspån och annat brännbart damm. Utöver att filtrera industriluften samlar det in data som ger användaren värdefull information om omedelbara och möjliga framtida underhållsbehov. I de mest avancerade smarta filtren styrs anläggningen automatiskt mot en så låg energianvändning som möjligt med hjälp av egenutvecklade algoritmer. 

Edmén anser att IIoT möjliggör effektiv realtidskommunikation så att verksamheter får bättre kontroll på sin elförbrukning och sina produktions- och arbetsmiljörisker. 

– 95 procent av världens befolkning utsätts för dålig luftkvalitet, samtidigt ökar konsumenternas krav på företagens transparens och ansvar. Även industrin behöver anpassa sig till nutiden och en vanlig missuppfattning är att hållbarhet och lönsamhet inte går ihop. Nya miljötekniska uppfinningar kan optimera energiförbrukning och arbetsmiljö, samtidigt som de kan sänka kostnader och möjliggöra en lönsam hållbarhetspolicy. 

Ta kontroll över luftflöden

Magnus har arbetat med miljöteknik i över 20 år och är väl medveten om riskerna som kan komma med bristande kunskap om energikonsumtion och miljörisker inom industrin. I och med att många tillverkningsföretag tidigare saknat tillräckliga data har steget mot hållbara lösningar inte tagits. Han konstaterar att IIoT-lösningar kan hjälpa industrin att förbättra fabrikens luftflöden och minska faror som skadliga utsläpp kan innebära för både hälsa och miljö.

– Nu är elfrågan större än vad den har varit på länge. I och med att industrin behöver vara effektiv och hållbar krävs nya arbetssätt för att hålla nere förbrukningen, utan att tumma på kvalitet eller säkerhet. Nedermans SmartFilters kan förenkla för industrin i stort genom att optimera luftfiltreringen och processerna runtomkring den.

Läs mer här!  

 

 

Mer från Nederman

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Nederman och ej en artikel av Dagens industri

Dela upp budgeten i två delar som på 1970-talet

DEBATT. Fram till 1977 fördelades statens utgifter på en drifts- och en kapitalbudget. Det är dags att återinföra ett sådant system, men denna gång med striktare regler för hur utgifter ska definieras så att rågången hålls, skriver Entreprenörskapsforums Pontus Braunerhjelm och Johan Eklund.

I takt med att Sverige sedan 1990-talskrisen kraftigt amorterat ned statsskulden, har en ytterligare uppmjukning av överskottsmålet förespråkats av bland andra finansminister Magdalena Andersson.

Ett balansmål har föreslagits ersätta överskottsmålet. Det innebär att det offentliga sektorns finansiella sparande ska vara i balans över en konjunkturcykel vilket skulle öka utrymmet för finanspolitiska insatser.

Andra, som Carl Bennet och Johan Trouvé (Di 12/11), anser att lösningen på Sveriges infrastrukturunderskott är ett oberoende statligt bolag som finansierar investeringar. Detta kan vara bra, men en bättre lösning är att använda en kapital- respektive en driftsbudget för statens utgifter.

Klart står att det finns ett omfattande investeringsbehov i framför allt infrastruktur (fysisk och digital samt miljö/energi). Till detta kan läggas fördelning mellan generationer, alltså att ett alltför stramt överskottsmål gynnar framtida generationer på bekostnad av dagens genom att olika välfärdssatsningar uteblir.

Uppenbart bör Sverige även ha beredskap för att möta en kommande ekonomisk svacka. Fortsatta penningpolitiska insatser med än lägre räntor riskerar dock endast att ha begränsad eller ingen effekt och dessutom leda till ett ökat risktagande bland investerare i jakt på avkastning samt bidra till fortsatt tillgångsinflation (fastigheter, värdepapper mm). Ett större ansvar – måste – därför läggas på finanspolitiken.

Men även finanspolitik är förenat med betydande risker. Valbudgetar, nedprioritering av infrastruktursatsningar till förmån för offentlig konsumtion och expansiv finanspolitik för att dölja bristen på nödvändiga strukturreformer, är några.

En omläggning av finanspolitiken får inte inverka på genomförande av de nödvändiga strukturreformer som alltför länge uteblivit. Vilka dessa torde vara är välkända: en dåligt fungerande arbetsmarknad med stora strukturella matchningsproblem, kompetensförsörjningen, en dysfunktionell bostadsmarknad och en alldeles för långsam integration med alltför höga trösklar in på arbetsmarknaden.

Hur kan vi möjliggöra för finanspolitiska insatser i konjunkturstabiliserande syfte och minska den ”infrastrukturskuld” som upparbetats under decennier, samtidigt som offentlig konsumtion hindras från att urholka statens finanser och bromsa viktiga strukturreformer?

Ett sätt är att i statsbudgeten tydligt separera mellan löpande utgifter, såsom social-, rätts-, utbildnings- och försvarspolitik, och kostnader relaterade till investeringar, som fysisk och digital infrastruktur, miljö och energiinvesteringar.

För driftsbudgeten skulle det nuvarande (eller något stramare) överskottsmålet gälla medan kapitalbudgeten kan kopplas till ett mer väldefinierat skuldsättningstak. I dagsläget är kostnaderna för långsiktiga statligt garanterade lån extremt låga.

Ett överskottsmål för driftsbudgeten är nödvändigt för fortsatta amorteringar på statsskulden, vilket också skapar utrymme för framtida lånefinansierade investeringar. Men också för att kunna vidta mer kortsiktiga finanspolitiska åtgärder vid ett betydande efterfrågebortfall.

Fram till 1977 fördelades statens utgifter på en drifts- och en kapitalbudget. Anledningen till att det övergavs var att driftskostnader i allt högre grad definierades som kapitalkostnader och därmed kunna lånefinansieras. Detta berodde i sin tur på oklara och otydliga riktlinjer för hur statens kostnader skulle klassificeras.

Finanspolitiken (och även penningpolitiken) måste därför även fortsättningsvis omgärdas av strikta ramverk. Tydlighet i regelverket som hindrar att driftskostnader förkläds som investeringar är en nödvändig förutsättning för att en kapitalbudget ska kunna införas.

En oberoende analys och utvärdering av den samhällsekonomiska nyttan av investeringar bör också kopplas till införandet av en kapitalbudget.

Dagens budgetsystem har resulterat i att samhällskritiska investeringar får stå tillbaka till förmån för kortsiktig fördelningspolitik och konsumtion. Ett reformerat finanspolitiskt ramverk skulle tydliggöra statens kostnader samt möjliggöra för såväl infrastrukturinvesteringar som finanspolitiska insatser.

Pontus Braunerhjelm, forskningsledare Entreprenörskapsforum, professor KTH

Johan Eklund, vd Entreprenörskapsforum, professor vid Blekinge Tekniska Högskola

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera