1515
Annons

Robotar driver på utveckling

Ge konstruktörer tillgång till bättre beräkningsprogram så blir företaget mer innovativt.
Det menar teknologie doktor Håkan Petersson.

Håkan Petersson har konstruerat en ingenjörsrobot.
Håkan Petersson har konstruerat en ingenjörsrobot.Bild:Joachim Brink

”Ett av företagens mål för att bli mer konkurrenskraftiga är att förkorta ledtiderna när de utvecklar nya produkter. Men att beräkningsingenjörerna har så mycket att göra att det tar tid för konstruktörerna att få fram nya produkter innebär en flaskhals”, säger Håkan Petersson.

När han tidigare i år disputerade var ämnet för avhandlingen hur ledtiderna inom konstruktionsföretag kunde kortas. Detta genom att låta konstruktionsingenjörer på ett stort svensk bolag få tillgång till mer avancerade beräkningsprogram.

”Två ingenjörsstudenter fick tillgång till beräkningsverktyget och kunde då göra ett tjugotal beräkningar per dag på egen hand. Detta i stället för att vända sig till beräkningsavdelningen som totalt har tid till omkring 5–10 beräkningar per projekt.

Även beräkningsingenjörerna tycks uppskatta lösningen.

”När konstruktörerna inte kommer med lika många frågor får beräkningsingenjörerna mer tid till att titta på de mest komplexa beräkningarna, för där behövs de fortfarande.”


Advokaternas digitala dröm blev en flopp

Förhoppningarna på artificiell intelligens, och hur den nya tekniken skulle bli ett värdefullt verktyg för att snabba på och förenkla i komplicerade företagsaffärer var stora när juristbranschen började testa för fem år sedan. Men besvikelsen blev stor. ”Det kom ingenting användbart ur det”, säger en av de mest entusiastiska då, Malin Leffler, partner på Roschier Advokatbyrå.

Malin Leffler, advokat och partner på Roschier Advokatbyrå.
Malin Leffler, advokat och partner på Roschier Advokatbyrå.Foto:Jack Mikrut

För precis fem år sedan började Roschier advokatbyrå experimentera med artificiell intelligens, en ai-programvara för företagsbesiktningar, så kallade DD-processer, due diligence, som görs vid företagsaffärer.

”Verktygen kan hjälpa oss att slippa mycket administration. Det blir enklare, snabbare och billigare att komma till den juridiska analysen”, sa Malin Leffler, partner på Roschier Advokatbyrå då.

Alla de stora byråerna hade då börjat utvärdera olika ai-alternativ på marknaden.

”Jag var otroligt entusiastisk över det då och tänkte att ‘nu händer det”, säger Malin Leffler i dag. 

”Vi skulle använda ett ai-baserat verktyg som skulle göra due diligenceprocessen mycket snabbare och effektivare. Vi provade och försökte med ett par olika verktyg men vi tyckte inte att de verktygen som fanns då fungerade tillräckligt bra”, förklarar hon.

”Det tog för mycket tid att träna dem att göra för enkla saker. Verktygen var ju utvecklade av engelska jurister för engelska språket så med engelska dokument var det väl okej, men på svenska var de verkligen inte det. Det tog helt orimligt lång tid att lära verktygen att läsa även väldigt enkla dokument.”

Det språkliga verkar dock inte vara det enda hindret.

”När jag pratar med jurister i London så är mitt intryck att det inte har gått riktigt lika snabbt som man hade trott där heller i utvecklingen och användningen av ai-verktyg för due diligence.”

Samtidigt kan det vara så att juristerna har sprungit ifrån tekniken. Behovet ser inte likadant ut längre.

Foto:Jack Mikrut

”Det är alltid trögt att ställa om och inte minst när man har extremt mycket att göra vilket de flesta advokatbyråer haft de senaste åren. M&A-processen har dessutom utvecklats på ett sätt som innebär att man försöker undvika att gå igenom stora volymer av material och istället fokusera på det som är verkligt kritiskt vilket innebär att verktygen behöver vara mer än bara avancerade sökverktyg för att kunna tillföra något till processen”, säger Malin Leffler.

”Mitt intryck av verktygen för ett par år sedan var att de hade byggts av folk som inte hade jobbat med M&A eller åtminstone inte på ganska länge. De var inte byggda för att passa den typen av granskning vi faktiskt gör i dag.”

 ”Vi följer dock utvecklingen och testar emellanåt hur verktygen utvecklats. Det finns vissa typer av projekt där de är väldigt användbara, som om man ska gå igenom en väldigt stor mängd med sinsemellan väldigt lika avtal. Då är de bra. Men det gör vi å andra sidan väldigt sällan.” 

På Roschier har man haft fler försök med ai-projekt. 

”Ett var där vi testade att köra en stor mängd aktieöverlåtelseavtal genom en ai-motor. Men det kom ingenting användbart ur det. Det finns liksom inget rätt eller fel i ett aktieöverlåtelseavtal, utan villkoren påverkas av så många andra faktorer än det som står i lagen och papperet. Vid ett väldigt högt pris kan man kanske som säljare acceptera mer strikta villkor. Och vice versa. Och någon köpare är beredd att gå med på mer säljarvänliga villkor bara för att han eller hon ”måste göra en affär nu”. Datorn kan ju inte analysera data som den inte har. Så om man inte kompletterar avtalet som sådant med all kringinformationen så har jag svårt att se att ai kan leverera någonting användbart.” 

Hon har dock inte helt gett upp möjligheterna med att effektivisera med hjälp av ai.

”Absolut inte. Vi testar nya verktyg hela tiden allteftersom de utvecklas och när vi hittar någonting som vi ser verkligen kan göra skillnad kommer vi såklart att använda det.”

Dessutom går digitaliseringen vidare inom andra områden på byråerna.

”Det kom nya typer av digitala automationsverktyg som också lite tog uppmärksamheten från försöken kring ai för due diligence. Där vi kände att det finns mycket större effektivitetsvinster att göra genom att utveckla dom verktygen istället.”

Ett exempel som Malin Leffler nämner är digitala verktyg för att koda avtal.

”Nu kan vi ha en enda mall som vi gör bra och sedan kan vi bygga ut olika moduler med den till alla typer av avtal. Det blir väldigt mycket mindre risk för slarvfel och det går mycket snabbare.” 

Ett annat exempel är verktyg som underlättar projektledning och plattformar som kan användas av flera parter för att genomföra transaktioner digitalt vilket har varit en stor fördel under pandemin. 

”Pandemin har verkligen accelererat användningen av digitala verktyg inom vår kår. Det är ju synd att något sådant skulle behövas för att få juristerna ordentligt ur startblocken på det här området. Men många av oss längtar nog ändå tillbaka till förhandlingsrummen. Det har gått över förväntan att göra M&A via Teams men det är trots allt enklare att komma överens om man ses på riktigt”, konstaterar Malin Leffler.

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?