Annons

Robot går till skolan istället för barnen

Med ”varm teknik” vill de precis som företagsnamnet antyder bryta användarnas isolering. No Isolation har lanserat en skolrobot för långtidssjuka barn och datorn med bara en knapp för digitalt isolerade äldre. 

No Isolations skolrobot på plats i klassrummet.
No Isolations skolrobot på plats i klassrummet.Foto:Estera K Johnsrud

Det hela började av en ren tillfällighet att Karen Dolva pratade med en väninna om långtidssjuka barn med allvarliga diagnoser. Tillsammans med sina två medgrundare, Marius Abel och Matias Doyle, alla tre med bakgrund som techentreprenörer, började hon läsa forskningsartiklar och annat med tanken att de borde kunna göra något för att dessa barn kan få det lite lättare i livet genom att bryta deras isolering.

”Innan vi började prata om det som blev No Isolation hade vi fyra år när vi undersökte och diskuterade hur man bör utveckla ett bolag och hur man bör driva produktutveckling. Vi bryr oss inte om idé och koncept, vi bryr oss bara om problemet vi ska lösa.”, säger Karen Dolva som i dag är vd för No Isolation.

Resultatet blev skolroboten AV1 som har sin plats i klassrummet istället för barn som av olika anledningar är långtidsfrånvarande så att de ändå kan känna sig mer närvarande.

”Vi har försökt hitta en balans där vi har gjort den personlighetslös men samtidigt kan rymma allt”, förklarar Karen Dolva.

Karen Dolva
Karen Dolva

Roboten AV1 är helt igenom designad och utvecklad utifrån barnens behov och önskemål. 

”De allra flesta vuxna skulle vilja ha en skärm på roboten för att kunna se barnet. Men brukarna själva, barnen, vill inte ha det eftersom de ofta befinner sig i en utsatt situation, på sjukhus eller hemma, och skulle känna sig obekväma med att hela tiden höra ‘sätt på kameran nu’.”

Svenska Barncancerfonden har länge varit en viktig såväl kund som partner vars användares input varit med och bidragit till vidareutvecklingen av roboten AV1.

Från att AV1 lanserades som en robot för långtidssjuka barn vill No Isolation idag snarare se den som en robot för barn med all form av ofrivillig långtidsfrånvaro. 

”Där har användargruppen vuxit avsevärt. Så vi kan möta den frånvaroproblematik som man brottas med i allt större utsträckning runt om i landet, en trend som är ganska oroväckande.” säger Jennie Westlund, försäljningsansvarig på No Isolation för den svenska marknaden.

Den största utmaningen för No Isolation, i alla länder, är att nå ut till alla barn med behovet och inte bara de med mest resursstarka föräldrar.

”Vi har nu gått in för kommunsamarbeten i Sverige. Vi vill att kommunerna ska anamma en proaktiv modell, för alla har de problem med skolfrånvaro. Drömscenariot är då att det finns en AV1-flotta i varje kommun som skolorna sedan får efterfråga vid behov. Då blir det mest rättvist och inte upp till en vårdnadshavare som krigar, en mentor som är engagerad eller en skola som har råd att investera”, förklarar Jennie Westlund. 

No Isolation har avtal i någon form med ett hundratal kommuner i Sverige och avtal om större robotflottor med ett 30-tal av dessa. 

Gänget bakom barnroboten hittade också så småningom ännu ett problem att lösa.

”De som snart är omöjliga att nå, de som fortsatt är helt analoga. De blev vår grupp två vi ville nå. En grupp som på samma sätt blir mer och mer isolerade från omvärlden när vi andra tillbringar mer än halva vår tid på nätet”, berättar Karen Dolva.

På samma sätt gjorde man omfattande research varför dessa äldre personer som det främst handlar om, inte använder mobil, dator eller Ipad när till och med tvååringar kan göra det.

”Vi fann många orsaker till det. Som att touchskärmar inte funkar om du har dålig blodcirkulation, vilket du får med åldern. Har du demens eller andra kognitiva problem betyder inte ett hus hemskärm.”

Så No Isolation utvecklade en enhet utan startskärm och meny och som inte heller kräver någon vare sig syn eller hörsel att tala om. Det blev Komp, en pc med bara en av- och påknapp som är traditionellt rund, och mekanisk så att man känner att man skruvat av och på. 

”Min morfar hade en Komp innan han gick bort och då var det jag och min familj som sände videosamtal till honom som han bara kunde luta sig tillbaka och ta emot, som digitala vykort som han såg det”, berättar Karen Dolva.

Foto:Estera K Johnsrud

No Isolation sticker inte under stol med svårigheterna att lansera Komp, en produkt som inte är en läsplatta, inte en pc och inte en mobiltelefon utan en helt egen nischad produkt mot en nischad målgrupp. Det är egentligen bara i Norge som man kommit in på marknaden ännu där 9.000 av de totalt 10.000 sålda enheterna finns. Till skillnad från barn- och skolroboten AV1 är Komp, åtminstone initialt, en konsumentmarknadsprodukt.

”Men kommunerna är också med och är intresserade eftersom det här är en grupp de lägger ner mycket tid och resurser på att följa och kontakta vilket blir allt svårare när de inte är digitalt aktiva. Så vi jobbar med ett par svenska kommuner nu med Kompprojekt. Så Komp kan framöver bli en produkt både för konsumenter och för offentlig sektor.”

Frågan är då vilken som blir den tredje gruppen som No Isolation vill nå ut till?

”Vi har en lista lång som ett nödår på fler potentiella grupper vi vill hjälpa. Vi forskar i att ta reda på vilka som är mer isolerade än andra och det är väldigt varierade grupper. Allt från förstagångsföräldrar och invandrare till fängelseinterner och ekonomiskt utsatta”, förklarar Karen Dolva. 

Hon ser inte att nästa projekt eller produkt för att lindra isolering nödvändigtvis behöver inkludera såväl hårdvara som mjukvara, utan kan vara något som en normal mjukvara i nuläget inte täcker.

”Jag hoppas att No Isolation på sikt kan ta alla grupper i samhället som på ett eller annat sätt lider av social isolering och hitta lösningar som reducerar eller förebygger detta. Det är absolut möjligt. Det krävs bara mycket tid och pengar.”

Hon poängterar att hon inte bryr sig så mycket om robotik egentligen. 

”Jag bryr mig om två saker, vilket problem som finns att lösa och vilken effekt vår lösning får. Så vi har jobbat mycket med extern forskning för att visa på att vi faktiskt påverkar positivt. Men kommer ny teknik som hologram eller augmented reality på allvar om några år så kan vi kanske också använda det för att lösa våra problem.”

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera