ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Rivningen av Ringhals ger en mångmiljardnota

  • Foto: TT

Beslutet att stänga två av de fyra reaktorerna i Ringhals i förtid utlöste förluster på 17 miljarder kronor för främst statliga Vattenfall och därmed skattebetalarna. Nu står det klart att rivningen väntas kosta nästan 4 miljarder kronor, enligt uppgift till Di.

Energiöverenskommelsen räddade däremot de båda yngsta reaktorerna som nu ska rustas för drift till 2040-talet. Di har kartlagt de dramatiska turerna och framtidsplanerna för Sveriges största kraftverk.

"Det är tyvärr enorma värden som går till spillo. Vi önskar att vi hade kunnat fortsätta driften enligt de ursprungliga planerna. Men med nuvarande förutsättningar är det inte möjligt", sa Torbjörn Wahlborg, chef för Vattenfalls elproduktion och styrelseordförande för Ringhals till Di när det historiska beskedet lämnades.

Det var vid en presskonferens i anslutning till det jättelika kraftverkskomplexet fredagen den 4 september 2015 som han meddelade att styrelsen för landets största kärnkraftverk, Ringhals norr om Varberg, fattat beslutet som i praktiken skulle innebära att både Ringhals 1 och 2 ska släckas ned i förtid.

Beskedet slog ned som en bomb och utlöste stor oro inte minst i näringslivet och den stora elintensiva exportindustrin som är helt beroende av trygg el till konkurrenskraftiga priser. Barsebäcksverket hade visserligen stängts tidigare, men det var en politiskt framtvingad nedsläckning. Nu fanns inga som helst politiska krav på stängningen. Ändå drev statens bolag Vattenfall, i egenskap av 70 procentig ägare, på eget initiativ igenom ödesbeslutet och det trots att minoritetsägaren tyska Eon, ett av världens största kraftbolag, vägrade.

Stängningsbeslutet fick enorma ekonomiska konsekvenser. Värdet på Ringhals 1 och 2, som under årens lopp uppgraderats för stora summor, fick i ett slag skrivas ned till noll kronor i värde. Totalt uppgick resultatsmällen på 17 miljarder kronor och bidrog till att Vattenfall inte kunde lämna någon utdelning till ägaren det året. Och det var alltså statliga Vattenfall, och därmed i slutändan skattebetalarna, som fick bära huvuddelen av kostnaden för när de båda reaktorerna blev värdelösa.

Det var främst ekonomin som knäckte reaktorerna. Ett dramatiskt prisfall på elmarknaden i kombination med effektskatt angavs som huvudskäl.

"Periodvis har elpriset varit lägre än vad vi tvingas betala i effektskatt", sa Torbjörn Wahlborg, som redan då varnade för att även de nyare och större reaktorerna också var drabbade men för dem var planen ändå fortsatt drift.

Eon fattade kort därefter, den 15 oktober 2015, beslut om att i förtid stänga även två av de tre reaktorerna i Oskarshamns kärnkraftverk, med hänvisning till otillräcklig lönsamhet.

Bara ett par månader senare, i januari 2016, slog Vattenfall larm. I en intervju i Di meddelade Torbjörn Wahlborg att lönsamheten för den svenska kärnkraften var så dålig att läget blivit ohållbart. Om inte politikerna agerade och snabbt avskaffade effektskatten så hotades samtliga reaktorer, såväl de i Ringhals som i Forsmark av nedläggning redan från 2020.

Hotet om en kommande akut kris för Sveriges elförsörjning liksom ytterligare förluster på tiotals miljarder kronor för Vattenfall och övriga kärnkraftsägare hamnade överst på den politiska dagordningen och statsminister Stefan Löfven lovade att göra vad som krävdes. På rekordtid lyckades också regeringen under ledning av energiminister Ibrahim Baylan förhandla fram en blocköverskridande överenskommelse om energipolitiken. Den historiska uppgörelsen som presenterades i juni innehöll bland annat löften att hela effektskatten på kärnkraft skulle slopas.

Och så här långt har uppgörelsen mellan de fem riksdagspartierna haft avsedd effekt. Med utsikter om skattelättnader på flera miljarder kronor årligen så har reaktorägarna meddelat att framtidsutsikterna ljusnat och att hotet om snabbavveckling av Sveriges samtliga reaktorer avvärjts. Och för de tre reaktorerna i Forsmark, reaktor tre i Oskarshamn och nu senast Ringhals 3 och 4 har beslut fattats om de storinvesteringar som krävs för att klara de nya säkerhetskrav som träder i kraft efter 2020.

För Ringhals del uppgår investeringen i så kallad oberoende härdkylning till 900 Mkr. Siktet är nu inställt på att köra de båda yngsta reaktorerna vidare i ytterligare flera decennier in på 2040-talet.

Däremot har energiuppgörelsen inte räckt för att rädda de reaktorer där beslut om avveckling redan fattats. Visserligen beslutade Ringhals att förlänga drifttiden för reaktor 1 och 2 något, men bara med upp till sex månader. Enligt den nya tidsplanen stängs de båda reaktorerna nu senast i december 2020 respektive december 2019.

"Någon ytterligare förlängning är inte aktuell", skriver Vattenfall i ett pressmeddelande.

Trots att flera år av driftstiden återstår pågår nu arbetet för fullt med att förbereda för att riva de båda reaktorerna. På måndagen var det samråd med både myndigheter och allmänheten.

"Samrådet är ett viktigt steg när vi nu förbereder för att montera ned och riva Ringhals 1 och 2. Samrådesunderlag ingår sedan när vi går vidare med den ansökan vi planerar både för att riva anläggningarna och för att anlägga ett förvar för lågaktivt avfall på området i väntan på att de slutliga förvaren blir klara", säger Marie-Louise Olvstam, juridiskt ombud för Vattenfall.

Exakt hur rivnings- och tidsplanen kommer att se ut är inte bestämt. Men klart är att siktet är inställt på en snabb avveckling och rivning.

"Målet är att riva så fort som möjligt. Anledningen är att det bedöms som mest kostnadseffektivt", säger Marie-Louise Olvstam.

Det handlar ändå om ett jätteprojekt, som under optimala förhållanden bedöms kunna ske på 7-8 år räknat från tiden för avställning. Totalt uppskattas 340.000 ton avfall behöva hanteras, varav en del är radioaktivt.

Planeringen i full gång och nu kommer mer detaljerade uppskattningar om hur mycket rivningen väntas kosta.

"Kostnaden för avveckling av Ringhals 1 och 2 inklusive konventionell rivning av byggnadskroppar beräknas uppgå till strax under 4 miljarder kronor. Detta täcks av avsatta medel i Kärnavfallsfonden", säger Sven Ordéus, chef BUND, som affärsenheten för avveckling döpts till.

Förutsatt att budgeten håller väntas alltså ingen ny ekonomisk smäll för Vattenfall.

"Vattenfall är fortfarande i en analysfas och planerar för säker och effektiv rivning och nedmontering av Ringhals 1 och 2. Vi har och tar ansvaret för detta sista naturliga steg i reaktorernas livscykel", säger Sven Ordéus.

Mycket av själva arbetet med att riva reaktorerna kommer att läggas ut på externa företag. Men när upphandlingarna om de stora uppdragen kommer att genomföras är ännu inte bestämt.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer