1515
Annons

Rikspolischefen toppar löneligan för myndighetschefer

Nu är årets lönerevision klar för de myndighetschefer och högt uppsatta statliga chefer som får lönen satt av regeringen – kvinnornas snittlön är högre än männens.

Mest tjänar rikspolischefen Anders Thornberg, skriver Publikt.

Överbefälhavare Micael Bydén, Skatteverkets generaldirektör Katrin Westling Palm och rikspolischefen Anders Thornberg.
Överbefälhavare Micael Bydén, Skatteverkets generaldirektör Katrin Westling Palm och rikspolischefen Anders Thornberg.

Den nya månadslönen för rikspolischefen Anders Thornberg är 176.800 kronor. I år fick han en löneökning på 1,8 procent. Näst mest tjänar Försäkringskassans generaldirektör Nils Öberg med 172.900 kronor i månaden. Trea på listan är överbefälhavare Micael Bydén som får 170.000 kronor i månaden.

De senaste åren har Trafikverkets tidigare generaldirektör Lena Erixon toppat listan. Nu har hon lämnat myndigheten. Den högst avlönade kvinnan i Publikts kartläggning är Skatteverkets generaldirektör Katrin Westling Palm. Hon tjänar 167.400 i månaden.

De kvinnliga chefernas genomsnittliga löneökning var 1,8 procent. Motsvarande siffra för männen var 1,7 procent. Kvinnorna i jämförelsen har en något högre medellön än männen. Snittlönen för en kvinnlig chef är 115.595 kronor i månaden, medan snittlönen för en manlig chef är 115.312 kronor.

Några statliga myndighetschefer lönesätts inte av regeringen. De ingick inte i Publikts kartläggning.

Volvo visar vägen på turbulent marknad

Efter några turbulenta månader börjar läget på obligationsmarknaden nu att ljusna. Det uppger Tomas Lundquist, chef för den europeiska obligationsverksamheten på Citi, efter att lastbilskoncernen AB Volvo gett sig ut på marknaden med gott resultat.

”Tajmingen var så nära perfekt man kan komma”, säger Tomas Lundquist till Di.

AB Volvos finanschef Tina Hultkvist och Tomas Lundquist, chef för den europeiska obligationsverksamheten på Citi.
AB Volvos finanschef Tina Hultkvist och Tomas Lundquist, chef för den europeiska obligationsverksamheten på Citi.Foto:Pressbild; Mostphotos

Samtidigt som världens börser rasade i våras var det tufft även på obligationsmarknaden. Den snabba ränteuppgången och den höga inflationen ledde snabbt till högre kreditrisker och höjda avkastningskrav vilket fick marknaden att inta en mer försiktig inställning till företagsobligationer. Inte minst fastighetssektorn drabbades hårt.

Men de senaste veckorna har läget snabbt förbättrats, säger Tomas Lundquist, chef för den europeiska obligationsverksamheten på den amerikanska storbanken Citi. Sedan början av juli har finansieringskostnaderna gått ned med runt 1-1,5 procent vilket han beskriver som en dramatisk förändring. Han säger bland annat att marknaden tolkade förra veckans amerikanska inflationsrapport som ett tecken på att prisökningstakten är på väg att avta.

”Nu känns det som att marknaden har en bättre förmåga att värdera primäraffärer, så nu är frågan om bolagen kan dra nytta av det tillfället. Det är fortfarande osäkert på en rad olika punkter men trots det ser marknaden relativt stark ut”, säger Tomas Lundquist.

I slutet av förra veckan prissatte Citi en obligation med fem års löptid värd 500 miljoner euro för AB Volvo. Lastbilskoncernen var därmed först ut på obligationsmarknaden efter sommaren bland de svenska storbolagen.

”Tajmingen var så nära perfekt man kan komma. Det visade sig vara ett väldigt stort intresse”, säger Tomas Lundquist, och lyfter bland annat fram Volvos starka kreditbetyg som en bidragande orsak.

Obligationen lockade till sig ordrar på 3 miljarder euro och prissattes med en kupongränta på 2 procent. 

”Kupongen är givetvis högre än vad den var i början av året, men samtidigt bättre än för fem-sex veckor sedan”, säger Tomas Lundquist som jämfört med en liknande obligation som Volvo genomförde i maj 2020 som hade en ränta på 1,625 procent.

En signal om att marknaden ser bättre ut är också att obligationen prissattes i princip i linje med räntekurvan i Volvos redan utestående obligationer. I normala fall betalar bolagen en premie till dess utestående skuld för att attrahera investerare att gå in i en ny affär.

”När du har en affär som går så bra som den gjorde för Volvo så lockar det till sig många andra bolag till marknaden. Vår förväntan är att sista halvan av augusti och september kommer att bli en aktiv tid på kreditmarknaden, såvida det inte blir en större osäkerhet på kapitalmarknaden”, säger Tomas Lundquist.

Finns det en tillräcklig aptit hos investerare om många företag ger sig ut på marknaden?
”Det finns ett stort investerarintresse, men samtidigt är det svårt att säga hur länge det håller i sig. Det finns tecken som visar på att inflationen kanske är på väg ned något, men samtidigt kvarstår osäkerhetsfaktorn.”

Obligationer i fastighetsbolagen var särskilt utsatta under våren, och i samband med den senaste kvartalsrapporten i mitten av juli sa Rutger Arnhult, vd och huvudägare i Castellum, att han ”inte kommer att gå ut på kapitalmarknaden över huvud taget” under de förutsättningar som rådde då.

Tomas Lundquist tror att fastighetsbolagen kan komma tillbaka till en marknad med mer attraktiva nivåer igen, men att det kan dröja.

”Det är mer industriella bolag som kommer ut först och sen beroende på hur marknaden ser ut så är det andra företag som följer efter. Det kan även gälla fastighetsbolagen.”

 

 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera