Annons

Riksdagsparti får valbudgeten mer än halverad

Det kostar många miljoner att bedriva valrörelse. Partiet med den största valbudgeten har nästan sju gånger mer att spendera än det riksdagsparti med minst pengar.

Och ett av förra valets förlorarpartier har fått se sin budget minska med nästan 60 procent.

I valet 2014 backade Liberalerna från 7,1 procent till 5,4 procent, och det avspeglas rejält i hur stor valbudgeten är i årets val. 

Från 35 miljoner kronor 2014 till 15 miljoner i år.

”Vi har ju backat i några val i rad och det gör att partistödet minskar. Sedan påverkar också antalet personal. 2014 var vi i regeringen och hade tre gånger så många anställda", säger Johanna Elgenius, biträdande partisekreterare för Liberalerna.

Att enbart valresultatet inte har betydelse för hur stor valbudgeten blir är Centerpartiet ett levande bevis på. Trots "bara" 6,6 procent i riksdagsvalet 2014 så stoltserar partiet med riksdagens näst högsta valbudget i årets valrörelse, 70 miljoner. 

Förklaringen till det är bland annat utdelningar från partiets eget investmentbolag, Randello Invest, som förvaltar en kapitalförmögenhet på 1,8 miljarder kronor. Förra året delade Randello ut 75 miljoner kronor till partiet. 

Liberalernas budget är också en hel reklam tv-värld ifrån Socialdemokraternas massiva valbudget på "minst" (S vill inte berätta exakt hur mycket de spenderar i valrörelsen) 100 miljoner kronor. I årets val storsatsar partiet bland annat på digital reklam och tv-reklam. Enbart annonsbudgeten är 70 miljoner kronor enligt uppgifter från partihögkvarteret.

S är det parti som har överlägset mest pengar att satsa i 2018 års valrörelse.

Regeringsaspirerande Moderaterna har en mindre valbudget än Sverigedemokraterna. Moderaterna satsar 50 miljoner kronor, en minskning med runt 25 procent jämfört med 2014, medan SD satsar 51,5 miljoner kronor på riksdagsvalet, en ökning med nästan 40 procent jämfört med 2014.

Regeringspartiet Miljöpartiet har kunnat öka sin budget med tre miljoner jämfört med 2014 och satsar totalt 18 miljoner kronor. Det är i sin tur snäppet mindre än Vänsterpartiets valbudget på 18,7 miljoner kronor.

Kristdemokraterna, som i färska opinionsundersökningar dansar på 4-procentsspärren, satsar 23 miljoner kronor varav 2,5 miljoner samlas in från distrikten. 

"Det är ganska exakt vad vi hade i budgeten för fyra år sedan", säger kristdemokraternas administrations- och organisationschef Robert Lisborg.

Innehåll från EKNAnnons

Ny EKN-undersökning om exporten: ”Trenden har vänt för små och medelstora företag”

Carl-Johan Karlsson är EKN:s affärsområdeschef för SME och Midcorp.
Carl-Johan Karlsson är EKN:s affärsområdeschef för SME och Midcorp.

Sedan svackan i början av pandemin har små och medelstora företag kraftigt ökat sin export.

Nu visar Exportkreditnämndens senaste undersökning att trenden vänder tillsammans med framtidsförväntningarna.

Läs mer om hur du kan säkra exportfinansiering i tuffa tider

Under tiden som följt efter Covid 19-pandemin har svensk export studsat tillbaka med råge. I EKN:s återkommande Demoskopundersökning om små och medelstora exportföretags utveckling och framtidsförväntningar såg man i februari 2022 att hela 45 procent av bolagen hade ökat sin export jämfört med samma kvartal året innan.

I den senaste undersökningen har trenden dock vänt och motsvarande andel har sjunkit till 34 procent. Samtidigt har 19 procent minskat sin export jämfört med samma period förra år – i februari var motsvarande andel bara nio procent.

– Efter pandemin var exportökningen brant för små och medelstora företag, men nu ser vi en försiktighet från företagen. De här bolagen är enormt duktiga på att känna av marknaden. De har hela tiden örat mot marknaden och kan nästa lukta sig till en marknadsförändring. Nu är de avvaktande, säger Carl-Johan Karlsson, EKN:s affärsområdeschef för SME och Midcorp.

Högre kostnader påverkar

En bidragande faktor till exportbolagens ökade försiktighet är högre kostnader. Priset på insatsvaror har ökat med 20 procent och fyra av tio tillfrågade bolag anser att de höga energipriserna påverkar verksamheten i mycket eller ganska hög grad.

Även bolagens framtidsförväntningar på exporten har vänt nedåt i EKN:s senaste undersökning. 29 procent förväntar sig nu att deras export kommer att öka det närmaste kvartalet och 44 procent väntar sig en ökning de kommande 12 månaderna. Motsvarande andelar i februari var 47 respektive 63 procent.

Trots den nedåtgående kurvan vill dock Carl-Johan Karlsson inte dra på för stora växlar.

– Vi verkar befinna oss i lejonets gap och än vet vi inte om lejonet ska svälja oss hela eller spotta ut oss, säger han och fortsätter:

– Visst kan det gå fort när det väl går nedför, men undersökningen visar tydligt att vi inte är där nu. Som jämförelse kan vi titta på februari 2020 – då var bolagens förväntningar på exportökningar lägre än förväntningarna på exportminskningar. Vi är långt därifrån idag.

Dollarn som stötdämpare

Något annat som blir tydligt i den senaste undersökningen är enligt Carl-Johan Karlsson att små och medelstora exportföretag i större utsträckning har kunnat kompensera för sina ökade kostnader än bolag som inte exporterar.

– Sedan årsskiftet har värdet på dollarn stigit med 25 procent. Med en sådan valutautveckling kan du sälja mindre men ändå öka dina exportintäkter – bara det visar vikten av att finnas på exportmarknaden.

Så här kan EKN stötta din satsning som direkt eller indirekt är kopplad till export 

Mer från EKN

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EKN och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera