Gruppledarna och talmännen har klubbat koden som gäller för alla ledamöter från och med den 1 januari 2017. Koden sammanfattar de regelverk och värden som är centrala för ledamotsuppdraget. "Den utgör på så sätt en gemensam etisk grund för uppdraget som ledamot".
I koden slås fast att en central utgångspunkt för ledamöter är principen om människors lika värde. Riksdagsledamöter ska i sitt uppdrag agera för att främja allmänintresset och inte utnyttja sin ställning för personlig vinning.
"Uppdraget ställer höga krav på integritet, och situationer som kan skada folkets förtroende för riksdagen bör undvikas", heter det.
Uppförandekoden går igenom vilka regler som gäller för jäv, mutor och gåvor samt redovisning av ekonomiska intressen. I kommentarerna till koden understryks att ledamotsuppdraget ställer höga krav på etik och moral.
"Dessa krav innefattar att både privat och i uppdraget avhålla sig från det som visserligen kanske är lagligt, men av andra kan komma att betraktas som oetiskt eller olämpligt", heter det.
Uppförandekoden är inte juridiskt bindande och är inte ett avtal eller en ed.
