ANNONS:
Till Di.se

Riksbankens räntehöjning kan dröja till nästa år

Det är fullt möjligt att första räntehöjningen kan ske mot slutet av året, men man bör också vara öppen för att det kan dröja en bit in på 2019.

Det sade vice riksbankschef Per Jansson vid det penningpolitiska mötet den 3 juli, enligt mötesprotokollet.

Per Jansson har hittills inte gjort någon kvantifiering av hur mycket hans prognos för reporäntan skiljer sig från Riksbankens prognos, men sade vid mötet att det enligt honom är ungefär lika sannolikt att den första räntehöjningen kan genomföras mot slutet av det här året som att det blir under våren nästa år.

”Översatt till skillnader i räntepunkter innebär det att min egen reporäntebana under den relevanta perioden i genomsnitt ligger cirka tio räntepunkter lägre än Riksbankens prognos”, sade han.

Per Jansson sade också att han ser frågetecken kring styrkan i den underliggande inflationstakten, även om prognosfelet för KPIF ex energi var litet så var utfallet lägre än väntat

”Att vi har överskattat utfallet för detta mått på underliggande inflation för fyra av fem månader i år är klart oroande. Men kanske ännu mer oroande är att den trendmässiga försvagningen av tjänsteprisutvecklingen fortsätter”, sade han.

Ökningen av tjänstepriserna i mars jämfört med februari ser dessvärre ut att ha varit "högst tillfällig" och både i april och maj föll prisökningstakten på nytt.

”Det kan visserligen inte uteslutas att vissa tillfälliga faktorer ligger bakom den svaga utvecklingen för tjänstepriserna, men man får nu gå tillbaka till början av 2017 för att hitta en lika låg prisökningstakt”, sade Per Jansson.

Att KPIF-inflationen höll sig nära Riksbankens prognos beror enligt Per Jansson på stora prisökningar på frukt och grönt, sannolikt till följd av kronförsvagningen.

”Då det över tid inte kommer att vara möjligt att motverka en låg ökningstakt för tjänstepriserna med försvagningar av valutan kvarstår den slutsats jag drog redan på de penningpolitiska mötena i februari och april, nämligen att den aktuella tjänsteprisutvecklingen inte är tillräckligt stark för att Riksbanken framöver ska klara av att stabilisera inflationen nära inflationsmålet”, sade Per Jansson.

Att flera mått på den trendmässiga inflationsutvecklingen uppvisar svaghetstecken och ligger en bra bit under 2 procent innebär att det "finns en risk för att KPIF-inflationen framöver inte utan vidare kommer att förbli nära inflationsmålet", sade Jansson.

Vice riksbankschef Martin Flodén, som reserverade sig mot räntebanan vid räntemötet i juli, ser flera anledningar till att Riksbanken borde börja höja räntan tidigare än vad reporäntebanan indikerar.

En faktor som är att penningpolitiken med minusränta är, och uppfattas vara, okonventionell.

"De senaste årens penningpolitik har visserligen fungerat väl och fått begränsade negativa sidoeffekter, men jag tror att det är bra att börja röra sig mot en lite mer normal penningpolitik så snart det kan göras utan att förtroendet för inflationsmålet rubbas”, sade han.

En annan faktor är att Riksbanken redan upprepade gånger har skjutit fram tidpunkten för den första höjningen av reporäntan och att han oftare hör diskussioner om att Riksbanken kommer att fortsätta att skjuta fram denna prognos.

”Penningpolitiken blir effektivare om hushållens och marknadens förväntningar inte avviker alltför kraftigt från Riksbankens planerade penningpolitik. En räntehöjning i höst, och signaler om en sådan höjning redan i dag, skulle förmodligen förhindra en utveckling där förväntningarna blir alltför expansiva”, sade Martin Flodén.

Ytterligare en faktor som han vägde in är kombinationen av en onormalt svag växelkurs och en inflation som tillfälligt hålls uppe av höga energipriser.

”En något stramare penningpolitik i närtid skulle förmodligen medföra att kronan stärks tidigare än enligt prognosen i rapportutkastet. Det skulle då medföra lite lägre inflation på kort sikt, det vill säga ungefär under den period när energipriserna verkar i andra riktningen. Kronan skulle då inte behöva stärkas lika snabbt därefter, och därmed inte hålla tillbaka inflationen lika tydligt på några års sikt”, menade Martin Flodén

Han påpekade att risken för att inflationen ska bli för hög inte är en anledning till att han vill se en tidigare första räntehöjning.

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies