1515
Annons

Riksbanken håller fast vid inflationsmålet

Det finns inte skäl att överge inflationsmålet, utan det behövs som nominellt ankare. Penningpolitiken kan göras mer expansiv vid behov, men utrymmet för detta minskar och det kan komma att ta längre tid att nå inflationsmålet.

Per Jansson, Riksbanken.
Per Jansson, Riksbanken.Bild:Joey Abrait

Det sade vice riksbankschef Per Jansson på onsdagen, enligt ett förskrivet anförande.

När ekonomins aktörer har en gemensam bild av hur priserna kommer att utvecklas i framtiden blir det lättare att planera långsiktigt. Inflationsmålet bidrar till att koordinera förväntningarna i ekonomin och lägger då grunden för en välfungerande pris- och lönebildning.

Han sade att penningpolitiken kritiseras av olika skäl: därför att negativ ränta inte är sunt, därför att bostadspriserna ökar, därför att kronan blir för svag eller därför att ekonomin redan utvecklas väl.

"Men oavsett skälet innebär kritiken i förlängningen ofta att Riksbanken inte ska göra vad den kan för att upprätthålla inflationsmålet. Och detta trots att förtroendet för inflationsmålet under senare tid sviktat ganska tydligt", sade han.

Han är övertygad om att ett övergivande av inflationsmålet vore fel, utan det behövs som ankare. Den negativa räntan har på det hela taget gett de effekter Riksbanken förväntat sig. Inflationen är högre än vad den annars skulle ha varit och de farhågor som funnits om vad som skulle kunna hända när reporäntan passerade nollstrecket har åtminstone hittills inte besannats.

Han sade att tanken med den senaste tidens politik har varit att inte låta växelkursen stärkas alltför snabbt och på så sätt hålla uppe inflationen till dess att konjunkturen tar över som drivkraft.

Planen har alltså inte varit att permanent försöka kämpa emot fundamenta.

"Detta har så här långt fungerat relativt väl, men vi börjar nu närma oss det kritiska läge där konjunkturen ska ta över stafettpinnen", sade han.

Det går inte att komma ifrån att utvecklingen för inflationen har varit en aning oroande den allra senaste tiden. Det är nu mest i KPI som det syns en tydlig uppgång.

Den mer underliggande inflationen mätt med KPIF exklusive energipriser har under året utvecklats mer eller mindre sidledes eller till och med uppvisat en tendens att minska något. Kommande månaders inflationssiffror blir mycket viktiga.

Förutsättningarna för att konjunkturen ganska snart ska kunna ta över som den huvudsakliga drivkraften för inflationen är ändå goda, med tanke på den positiva realekonomiska utveckling vi ser. Men det finns också skäl att ta med i beräkningen att överlämnandet av stafettpinnen kanske inte går så smidigt som vi hoppas och tror. En anledning skulle kunna vara att den svenska konjunkturen som sådan inte fortsätter att utvecklas lika gynnsamt som vi räknar med. En annan skulle kunna vara att de krafter som idag dämpar inflationen i Sverige och andra länder är starkare och mer uthålliga än förväntat - att inflationsbenägenheten sjunkit, åtminstone tillfälligt.

Första steget blir då sannolikt att göra penningpolitiken mer expansiv. Men det penningpolitiska utrymmet börjar bli allt mer begränsat. Det går inte att kvantitativt precisera när det utrymmet är uttömt, men någonstans finns en sådan gräns.

"Det kan inte uteslutas att vi förr eller senare når ett läge där vi bedömer att det inte längre är möjligt eller önskvärt att göra politiken ännu mer expansiv. Om vi skulle hamna i ett sådant läge - och jag säger om - kan följden bli att vi måste acceptera att det tar längre tid än vi önskar att nå inflationsmålet", sade han.

Han vill understryka att det i ett sådant hypotetiskt fall inte skulle handla om att Riksbanken på något sätt "ger upp inflationsmålet". Fördelarna med ett inflationsmål på 2 procent skulle givetvis fortfarande gälla och vi skulle fortsätta att göra vårt bästa för att nå målet.

"Skillnaden skulle i stället vara att vi öppnar för möjligheten att det skulle kunna ta längre tid än vi tidigare har räknat med, utan att vi för den skull gör penningpolitiken mer expansiv", sade han.

 



Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?