1515

Revansch för stadskärnorna – snabb återhämtning efter pandemitappet

Efter raset för handeln i storstäderna under 2020 sker nu en återhämtning i rask takt, enligt siffror från Cityindex. Stadskärnan kommer ha stor betydelse för människor när restriktionerna släpper, menar Anna Wiking, näringspolitisk chef för Fastighetsägarna Syd.

Foto:Henrik Montgomery/TT

Cityindex är ett samarbete mellan branschorganisationerna Fastighetsägarna och Handelns utredningsinstitut, HUI, som varje höst går ut med en kartläggning av den kommersiella utvecklingen av Sveriges 107 stadskärnor.  

Årets besöksflödesstatistik talar för att stadskärnan är efterlängtad och mycket pekar mot att omställningen till restauranger och upplevelser kommer återupptas efter pandemin. Mellan februari och juli i år ökade stadsflödet i samtliga statskärnor men snabbast gick det för storstäderna, enligt Cityindex.

Anna Wiking menar att pandemin visat på att stadskärnan inte bara är handel utan även en mötesplats. I samband med släppet av restriktioner tror hon att städer kommer tänka om och göra större satsningar på sånt som engagerar och aktiverar.  

”Framgången tror vi ligger i att hitta den unika och identitetsskapande stadskärnan med annat innehåll än handel som till exempel kultur och fritidsliv men även idrottsföreningar. Allt som är upplevelsebaserat”, säger hon. 

Enligt Cityindex klarade sig småstäderna bäst, följt av de medelstora städerna under 2020. Sämst klarade sig storstäderna Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala som tillsammans stod för 70 procent av tappet. Hälften av den förlorade omsättningen kan härledas till Stockholm som tappade 17 miljarder i omsättning.

”Småstäderna klarar sig bra för att de har större utbud av dagligvaruhandeln i sin stadskärna. En stor andel av storstadskulturen kretsar istället kring hotell, restaurang och besöksnäring”, säger Anna Wiking.

Eftersom småstäderna legat på en mer stabil omsättningsnivå under år 2020 tror Anna Wiking inte att deras upphämtning kommer bli lika kraftig och synlig som i de större städerna. 

”I storstäderna kommer tillväxten vara betydligt snabbare eftersom tappet också var störst där. De mindre städerna har fortfarande samma inflöde”, säger hon. 

Den stora vinnaren under pandemiåret var e-handeln som gick upp till 130 miljarder, en ökning med 40 procent sedan 2019. Som effekt av e-handelns utveckling steg den totala detaljhandeln med 3,5 procent – trots utmaningarna för produktion och leverans. 

”Åren som gått har öppnat upp för e-handeln. Jag kan inte tänka mig att det skulle upphöra för att restriktionerna släpper. Det kommer troligtvis fungera mer som ett komplement till fysisk handeln”, säger Anna Wiking.  

Dagligvaruhandeln var den enda delbransch som växte under pandemin medan restaurangnäringen tappade 21,6 procent och hotellbranschen 43,8 procent av sin omsättning under 2020. Förklaringen är att stor del av konsumtionen flyttade från tjänstesektorn till detaljhandeln. 

”Inom dagligvaruhandeln borde det ske vissa förändringar i omsättning. Det kommer troligtvis inte vara något större tapp trots att vi snart kan gå på restaurang som vanligt igen”, säger Anna Wiking. 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?