ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Entreprenör

Revansch för skördarna – men brexit hotar

Lantmännens skördeprognos ger hopp om början av återhämtning från fjolårets katastrofvärme. Men orosmolnen är långt ifrån borta. Bakom hörnet lurar nästa utmaning när EU vill minska sitt jordbruksstöd och brexit står för dörren. 

”Det här året är väldigt avgörande”, säger Åsa Odell, vice ordförande på Lantbrukarnas riksförbund. 

Årets skörd av spannmål, oljeväxter och trindsäd väntas blir större än femårssnittet, enligt en prognos från Lantmännen lantbruk. Prognosen pekar på att årets skörd når upp till 6,3 miljarder ton, vilket är 75 procent högre än fjolårets skörd på 3,6 miljoner ton. 

Tack vare att det har fallit tillräckligt med regn gynnas jordbruket i många delar av Sverige, men inte i alla. Att sommarvärmen varit mer av en svensk sommar i år gör att spannmål som vete, korn och havre växer som det ska. 

Men årets goda prognos stabiliserar inte lantbruket efter fjolårets katastrofvärme. Det kan behövas två till tre år ​med gynnsamt väder för att komma tillbaka efter torkan, enligt Åsa Odell, vice ordförande på Lantbrukarnas riksförbund. 

  • Åsa Odell, vice ordförande på Lantbrukarnas riksförbund. Foto: Johanna Norin/LRF

”Det här året är väldigt avgörande för att många ska klara att fortsätta eller inte. Det var oerhört många som fick gå till banken och låna pengar och få amorteringsfritt år för att klara att övervintra. Får man då in en god skörd i år finns förutsättningar att fortsätta. Om inte finns det många som måste titta på avveckling”, säger hon. 

I fjol förlorades 10 miljarder kronor i svenskt lantbruk. Trots att staten gick ut med ett krisstöd är det endast en lite del av förlusterna, fortsätter Åsa Odell. 

”Vi har inte haft tillräcklig lönsamhet i svenskt lantbruk för att kunna bygga upp den buffert som behövs i ett lantbruksföretag för att klara ett enskilt tufft år. Grundproblemet är att lönsamheten är för låg i förhållande till det kapital jordbruksföretagen har i form av mark, byggnader,​ djur och maskiner”, säger hon. 

Prognosen är inte säker förrän skörden är klar, men enligt Erik Hartman, vd på Föreningen Foder & Spannmål, är prognosen rimlig. Med den mer normala skörden som förväntas kan Sverige återgå till export av spannmål. 

”Allt talar för det. Det är den normala situationen. Det var förra året som snarare var ett undantag när vi fick importera istället, på grunda torkan som var”, säger han. 

Den svaga kronan ger exporten en skjuts och gör svenska exportföretag mer konkurrenskraftiga. Däremot importeras mycket till det svenska jordbruket, som foderråvaror och mineralgödsel, vilket inte gynnar jordbruket när den svaga kronan är svag, fortsätter Erik Hartman. 

”Importen till produktionen blir därför dyrare”, säger han. 

Skörden har precis börjat tröskas, vilket gör det svårt att förutspå ett resultat. Spannmålen som kommer att gå bäst är havre och korn, men framför allt kommer den största arealen vara vete, enligt Erik Hartman. 

”Nu är det bara att vänta på att säden ska mogna, och det rår bara vädret över”, säger han. 

Trots att vädret ser ut att resultera i goda besked för årets skörd, tonar nya orosmoln upp sig för det svenska lantbruket. Detta i form av att EU vill skräpa stödet för jordbruket. 

Kommissionen har lämnat ett reformförslag för den gemensamma jordbrukspolitiken, GJP, för perioden efter 2020, står det på riskdagens hemsida. Kommissionens förslag för perioden 2021 till 2027 innebär att budgetresurserna till GJP minskar med omkring 5 procent. 

”Till det behövs en budget. Jordbruket är ett tungt område där resurserna kan komma att stramas åt”, säger Åsa Odell.  

Det i kombination med brexit som kommer resulteras i att EU:s kassa minskar med en stor summa, vilket blir kostsamt för bönderna, fortsätter Åsa Odell. 

Spannmålsbönder är inte ensamma i oron. För köttbönder darrar luften när EU och och den ekonomiska samarbetsorganisationen Mercosur, grundad av Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay, nått en ny överenskommelse som öppnar för lägre tullar för nötkött från Sydamerika till Europa.  

”Nötköttsmarknaden riskerar att komma ordentligt under starkt tryck. Så det är många stora saker på en gång som händer. Det är klart oroande”, säger Åsa Odell. 

 

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies