1515

Revansch för Novo Nordisk

MALMÖ. Den danska läkemedelsjätten Novo Nordisk ökar försäljningen och levererar ett resultat för första kvartalet som vida överträffar förväntningarna.

”Rapporten sänder en stark signal till marknaden”, säger Sydbanks analytiker Søren Løntoft Hansen.

Göran Ando, ordförande för Novo Nordisk.
Göran Ando, ordförande för Novo Nordisk.Bild:Emil Malmborg

Novo Nordisk, med svenske ordföranden Göran Ando i spetsen, överraskade positivt och redovisade en försäljningsökning på 5 procent för årets första kvartal. Diabetes- och fetmabehandlingarna är fortsatt bolagets starkaste kort och här ökade försäljningen med 13 procent till motsvarande 30,8 miljarder kronor. Den totala försäljningen uppgick till drygt 36,9 miljarder kronor.

Nettovinsten ökade med 7 procent till 10,2 miljarder danska kronor, motsvarande 13,2 miljarder kronor. Det var hela 13 procent bättre än vad analytikerkollektivet hade räknat med.

”Resultatet under de första tre månaderna visar att vi är på god väg mot våra mål för 2017. Försäljningen drivs av våra nya innovativa produkter inom diabetes- och fetmabehandling”, säger vd Lars Fruergaard Jørgensen i en kommentar.

Läkemedelsjätten har ett tufft år bakom sig och har det senaste året pressats hårt, främst på den amerikanska insulinmarknaden. Novo Nordisk hade före onsdagens rapport tappat mer än en femtedel av sitt marknadsvärde på ett år. Søren Løntoft Hansen, analytiker på Sydbank, är imponerad.

”Jag var nervös för att de inte skulle nå upp till de långsiktiga finansiella målen på 5 procent, men rapporten sänder en stark signal till marknaden.”

USA är den enskilt största marknaden för Novo Nordisk och samtidigt den marknad där insulinpriserna pressas hårdast och där bolaget har gett stora rabatter för att kunna behålla sina marknadsandelar. Under årets tre första månader ökade försäljningen i USA med 12 procent tack vare insulinprodukten Treziba och Saxenda, som i sprutform behandlar fetma.

”Det är en stark och väldigt viktig signal att man växer på den amerikanska marknaden”, säger Søren Løntoft Hansen.

De senaste tio åren har Novo Nordisk levererat en drygt 12-procentig årlig snittillväxt och prognosen är nu satt till mellan 0 och 3 procent.

”Det som överraskar mest är att man lyckas hålla i tillväxten inom läkemedel för diabetes. Det är en starkt konkurrensutsatt marknad. Samtidigt håller man också nere kostnaderna under kvartalet och anpassar bolaget för den modesta tillväxt som man förväntar sig under 2017.”

Novo Nordisk är en aktie som är populär både bland svenska småsparare och svenska institutioner.

På onsdagen kunde de prövade aktieägarna glädjas åt en kursuppgång på 6,8 procent på Köpenhamnsbörsen. Søren Løntoft Hansen anser att aktien är undervärderad och behåller sin köprekommendation.

”Jag ser många uppsidor hos Novo Nordisk. En stark pipeline av kommande produkter i kombination med en bra inledning på året talar för en stor potential för en ökad förtjänst och att aktien ska upp.”

Han sällar sig till en klar majoritet av analytiker som rekommenderar köp av aktien. Men sedan årsskiftet har skeptikerna blivit fler – fem av de femton analytiker som ingår i SME Direkts estimatsammanställning har sälj- eller behållrekommendation på Novo Nordisk.


Innehåll från HSBAnnons

Valet av bostad påverkar klimatet mer än du tror

Du vill miljön väl och både sopsorterar och köper mindre kläder, men har du egentligen koll på materialen ditt hus är byggt av? 

– Byggfasens klimatpåverkan är lika stor som 50 år av drift och underhåll, det är därför det är så grundläggande för oss att utveckla hur vi bygger, säger HSB:s miljöchef Magnus Ulaner.

Läs mer om HSB:s arbete med hållbarhet 

Byggbranschen har, precis som många andra delar av samhället, tagit fram en färdplan för hur man ska bli helt fossilfri till år 2045. Och det behövs, för byggnader står för en stor del av samhällets klimatpåverkan. Framförallt är det materialen i huset som är nyckeln.

– I livscykelanalyser som har gjorts på senare år har man sett att klimatpåverkan från byggnationen - inklusive produktion av material, transport och byggnation - av en byggnad är ungefär lika stor som den samlade påverkan från driften under femtio år, säger Magnus Ulaner.

Framförallt är det betongen som bidrar till det här resultatet. En av beståndsdelarna i den är cement som i sin tur tillverkas av bränd kalksten, en kemisk process där det släpps ut stora mängder koldioxid. 

– Det här är en av de grundläggande frågorna som byggbranschen måste adressera.

”Behöver gå på djupet”

Samma sak gäller allt det stål som byggs in i husen, eftersom stora mängder kol går åt i tillverkningen. Frågan är då vad byggbolagen tänker göra åt det här?

– Det finns en stor samsyn i branschen att vi behöver gå på djupet i de här frågorna, och både cement-, betong- och stålindustrierna arbetar i dag aktivt med det, konstaterar Magnus Ulaner.

Han får medhåll av Cathis Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen.

– Samverkan är otroligt viktig för vi vet att redan med befintlig teknik kan vi i stort sett halvera vår klimatpåverkan till 2030, men det kräver att vi agerar i hela kedjan, från planering till genomförande, säger hon.

– Vi behöver engagerade och duktiga beställare som kan driva efterfrågan, och vi behöver duktiga leverantörer som kan utveckla de produkter som behövs.

Samtidigt krävs både standarder och gemensamma verktyg som kan underlätta den här övergången.

– Den riktiga utmaningen blir att digitalisera processerna så att beställare och entreprenörer kan jobba tätare tillsammans redan från början, säger Cathis Elmsäter-Svärd.

Flerbostadshus ska klimatdeklareras

För HSB:s del beskriver Magnus Ulaner att man befinner sig i en lärandeprocess där man dels testar att bygga i trästommar, men också att använda och utvärdera klimatförbättrad betong. 

– Tanken är att vi i all vår nyproduktion framöver ska ta in minst ett anbud även på klimatförbättrad stomme. Vi kommer även på sikt behöva använda mer återanvända material och produkter så att vi kan minska användningen av råvaror och bli mer cirkulära.

För från första januari 2022 ska nämligen alla flerbostadshus som får bygglov klimatdeklareras. 

– Det kommer sannolikt på sikt att innebära att man som konsument kan jämföra det hus man funderar på att bo i med ett normvärde, så att man ser om det bostadsköp man planerar att göra faktiskt är ett bra klimatval eller inte.

Läs mer om HSB:s arbete med hållbarhet 

 

Mer från HSB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med HSB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?