Resorna de aldrig glömmer

Varje lördag låter Di en känd profil från näringslivet berätta om sina resor under rubriken Veckans resenär.

Här är de bästa – och de sämsta – resminnena från året som gått.

Bild:Pressbild
SÄLJER. Gunilla von Platen säljer Xzakt Kundrelationer till Altor, men hon förblir minoritetsägare i bolaget.
SÄLJER. Gunilla von Platen säljer Xzakt Kundrelationer till Altor, men hon förblir minoritetsägare i bolaget.Bild:Oskar Omne
Svenskt Tenns vd Maria Veerasamy.Bild:Hampus Andersson
Per Avander, vd för BiliaBild:Magnus Gotander
Mycronics vd Lena Olving.
Bild:TT
Tomas EnerothBild:TT
EN PLATS I SOLEN. Danske Bank, med Sverigechefen Berit Behring, skördar framgångar i Sverige. Rörelseresultatet steg med 300 Mkr förra året.Bild:Oskar Omne
Powercells vd Per Wassén i lokalerna på Hisingen i Göteborg.
Powercells vd Per Wassén i lokalerna på Hisingen i Göteborg.Bild:Håkan Matson

MÄRKLIGASTE RESMINNET

Nina Lindvall, vd för Interflora:

”Chamonix på 2.500 meters höjd. Jag klättrade lodrätt uppför en 20 meter hög klippa, för att komma upp till en minimal klippavsats med ett stup som var över 1.000 meter djupt. Jag fick total panik och grät tills guiden hissade ned mig.”

Gunilla von Platen, grundare av Xzakt Kundrelation:

 ”En resa till Indien 2009. Jag hade precis fött mitt andra barn och skulle se en av Hand in Hands byar som mitt företag sponsrat. Vi mötte pojkar som varit slavarbetare och kvinnor som var stolta, trots att de nästan inte hade någonting. Jag grät konstant under tiden vi var där och lärde mig att sluta gnälla över saker.”

Få ut mer i pension. Jämför pensionsavgifter här (extern tjänst)

Maria Veerasamy, vd för Svenskt Tenn:

”På ett hotell i New Delhi upptäckte vi en 10 centimeter lång kackerlacka. Det kändes olustigt att ta bort den så vi ringde room service och beskrev vårt ärende. En man kom med en tub på ryggen och gjorde en mindre mysig DDT-besprutning.”

Henrik Lange, vd för Gunnebo:

 ”Det var när min taxi på väg till flygplatsen blev påkörd av en dromedar med kärra i Ahmedabad i Indien. Då körde dromedarer med kärror tillsammans med övrig trafik och en dromedar tog en kurva lite för snabbt. Taxin gick sönder och det blev totalt kaos. Man jag fick tag på en ny taxi och hann precis.”

Alessandro Catenacci, ägare av och vd för Nobis:

 ”Jag var 18 år och på väg till Haiti med min vän för att fira nyår. Vi landade på Heathrow, övernattade i London och åkte till flygplatsen i god tid. På Heathrow hittade vi inte vårt flightnummer. Flyget gick från Gatwick. Vi missade planet med 15 minuter på grund av en trött taxiförare och firade nyår på en pub i Gatwick.”

Lars Strannegård, rektor på Handels­högskolan i Stockholm:

 ”En seglingssemester i Kroatien när vi plötsligt befann oss sjungandes ödesmättade ukrainska folksånger i en båt full med vitryska män i bar överkropp med guldkedjor om halsen.”

Jonas Siljhammar, vd för Visita:

 ”Vi bodde på en camp i Sydafrika och när vi kom hem på eftermiddagen hade apor hakat upp fönstret till vår bungalow och ätit all frukt och choklad. Resten av resan påmindes vi om detta då min frus resväska var täckt med apornas handavtryck i choklad.”

Pernilla Ekman, vd för Zound Industries:

 ”Det var min första resa till Indien och jag skulle hålla en presentation för bolagets indiska team. Under presentationen satt många och skakade på huvudet. Det kändes inte alls bekvämt. Vad jag senare fick reda på var att det helt enkelt betyder ja och inte nej.”

Marie Ledin, vd för Polar Music Prize:

 ”Förmodligen är det resorna med mamma och pappa. Alla minibarer vi tömde på allt innehåll eftersom pappa tyckte att hotellen tog hutlösa priser. I stället skickades vi barn för att köpa ny dricka och nötter. Sedan hade Stikkan Andersson alltid sin kaffekokare med sig så han slapp dyr room service.”

Fredrika Gullfot, grundare av och vd för Simris Alg:

 ”I Kina blev vi bjudna på lunch i en personalmatsal i ett parkeringsgarage. Vi åt på plåttallrikar som slamrade och maten var helt fantastisk. Det var en oerhörd kontrast mellan det bensindoftande garaget och den otroliga maten.”

Per Avander, vd för Bilia:

 ”Jag var med familjen på solsemester i Gambia och min son vill gärna gå på afrikanska mästerskapen i fotboll. Det finns ingen vettig organisation där, inga reserverade sittplatser eller något sådant. 25.000 biljetter var sålda, men militären stängde grindarna när 12.000 personer hade kommit in. Jag fick muta militärer som hjälpte oss att klättra in på arenan. Vi såg andra halvlek och var rätt chockade när vi kom hem sedan. ”

Karin Bodin, vd för Polarbrödsgruppen:

 ”När vi blev hembjudna till en religiös man i Sydkorea som spelade pingis med oss och ville tipsa om gud.”

DYRASTE RESMINNET

Gunilla von Platen, grundare av Xzakt Kundrelation:

 ”På skidresan till Verbier med sju kompisar. Jag skulle bjuda alla på lunch, men hade inte kollat valutakursen för schweizerfrancen och hade inte så gott ställt på den tiden. Det blev lite av en chock när notan kom.”

Lena Olving, vd för Mycronic:

 ”När sonen, hans flickvän och jag satt utanför rätt gate och pratade så infernaliskt att vi missade avgången. Vi skulle till Asien för att fira jul och var väl halvvägs. Det blev att köpa nya biljetter ...”

Åsa Wallenberg, vd för SPP Fonder:

 ”I tonåren åkte jag för att uppleva Paris. Vi hade fått låna en lägenhet av en äldre dam. Tyvärr visade det sig att det ingick en katt i dealen och jag är fruktansvärt allergisk. Jag har inga minnen från den resan utöver svullna ögon och rinnande näsa.”

Emma Persson, boendeekonom på SBAB:

 ”Jag hade rest i Indien och skulle in i Nepal. Det hade blivit något fel med mitt visum och jag fick ta mig tillbaka till ambassaden i New Delhi för att ansökan om ett nytt. Det tog både tid och pengar.”

Jonas Tellander, vd för Storytel:

 ”Jag och min barndomskompis bilade till Frankrike 1991. I Normandie skulle vi ta färjan över till Jersey. Vi parkerade bilen i Saint-Malo vid en skylt där det stod ’Pour les cars’ men visste inte att ’cars’ syftade på bussar. Bilen var borta när vi kom tillbaka och vi fick lösa ut den för 1.000 kronor.”

Christer Fuglesang, astronaut och professor på KTH:

 ”De två resorna upp till den inter­nationella rymdstationen ISS. Som tur är betalade jag inte själv.”

FÖRSTA RESMINNET

Nina Lindvall, vd för Interflora:

 ”När jag var fyra år och fick min första egna resväska. En röd Samsonite som jag fick packa själv. Väskan och packningen var mer intressant än resan.”

Andreas Johansson, vd för Klässbols Linneväveri:

 ”Spanien. Från mitten av 1980-talet reste familjen dit i stort sett varje år, oftast till Gran Canaria. Ibland var även morfar och farfar med. Ingen kunde någon vidare engelska eller spanska, men enligt farfar räckte det med att säga ’nöff nöff’ till taxichauffören för att hamna på grisfesten.”

HIT ÅKER JAG ALDRIG MER

Tomas Eneroth, infrastrukturminister (S):

 ”Jag åker gärna till USA, men Newarks flygplats måste vara ett ställe som Gud glömde. Jag var fast där i två dygn med min familj en gång och får fortfarande rysningar när jag tänker på det.”

Berit Behring, vd för Danske Bank Sverige:

 ”När jag var student bodde jag en gång på ett hotell i Köpenhamn som låg i Red light district. Jag var nog den enda gästen som stannade hela natten. För att vara säker på att inte få oväntat besök blockerade jag dörren med en stol. Det var obehagligt.”

Anna Johansson, före detta infrastrukturminister (S):

 ”Jag kanske får ompröva det – men jag säger Gran Canaria. Där var dötråkigt att alla pratade svenska överallt och att det fanns fiskbullar att köpa i butiken.”

Per Wassén, vd för Powercell:

 ”Till ett hotell i Grand Rapids, Michigan. När jag sent kom in på rummet sov en beväpnad man där. Receptionen hade gett mig fel nyckel. Han låg och sov och trodde att jag var en inbrottstjuv. Jag stod och funderade på att badrummet var lite dåligt städat när han flög upp med sin pistol. Han var nog lika chockad som jag var.”

Nicole Haman, försäljningschef på United Screens:

 ”De länder och städer jag redan har besökt. Jag är alltid ute efter att uppleva nya saker, så allra helst vill jag åka till ett nytt ställe. På min lediga tid vill jag uppleva så mycket som det bara går och jag hushållar väl med semestertiden.”

Caroline Hjelte, vd för Lagerhaus:

 ”Isla Margarita, Venezuela. Vi flög alldeles för många timmar med flera mellanlandningar och alla i resesäll­skapet blev både magsjuka och matförgiftade.”

SÅ PACKAR JAG

Lena Olving, vd för Mycronic:

 ”Jag checkar aldrig in bagage! Jag kan vara borta i 14 dagar med hand­bagage för jag packar i ziplock-påsar som jag klämmer luften ur – då behöver man inte heller stryka när man kommer fram.” 

Du har väl inte missat DiTV – Sveriges nya ekonomi-tv-kanal?


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?