Annons

Republikanska väljare dissar nyhetsmedier: ”Egna agendor”

Väljare som inte litar på nyhetsmedier utan gör ”egen research”. En president som så gott som dagligen attackerar journalister. Uttrycket ”fejkade nyheter” på allas läppar.

I USA dyker förtroendet för pressen – i synnerhet bland republikaner.

Foto:Evan Vucci

Kommentarerna är samstämmiga, trots att de kommer från olika delstater. Väljare som TT mött i Wisconsin, Alabama och Ohio säger svepande att de inte längre litar på dagstidningar eller nyhetsprogram i radio och tv.

”Medierna är politiserade, de driver sina egna agendor”, suckar Linda Burke, republikansk viceborgmästare i den lilla staden South Lebanon i Ohio.

”Det är svårt att veta vad man ska tro. Som nyhetskonsumenter behöver vi egentligen bara fakta, men det verkar vara svårt för vissa medier.”

Liksom många amerikaner är Burke allätare när det gäller medier. Hon läser sin lokaltidning Cincinnati Enquirer, affärstidningen The Wall Street Journal och den konservativa tidskriften Imprimis. Ibland lyssnar hon på public serviceradio, ibland på pratshower. Men hon känner alltmer sällan igen sig när politiskt konservativa beskrivs och det händer att hon tar illa vid sig.

”En väninna som jag känt i 20 år sade plötsligt att jag var hatisk, för att jag röstat på Donald Trump. Hon måste ha fått sina idéer ifrån något program”, resonerar hon.

Många amerikaner TT talat med säger att de har slutat titta på nyhetskanaler som CNN, Fox News och MSNBC. De ser dem som alltför hätska och partiska.

”Det bästa jag gjort”, tillstår IT-teknikern och republikanen Joe Eaton i Ohio om beslutet att strypa tv-kanalerna.

”De översköljde mig med bråk och högljudda åsikter. Det är bättre att göra egen research och bilda sig en egen uppfattning i lugn och ro.”

Deras inställning bekräftas av en mätning som opinionsinstitutet Gallup publicerade i september. I den hade andelen amerikaner med stor eller någorlunda stor tilltro till medier fallit till 41 procent från 45 procent året innan och från 68 procent 1972, då man började göra sådana mätningar.

Bland republikaner ligger tilltron dock på enbart 15 procent. I den gruppen föll förtroendet med hela 18 procentenheter mellan 2015 och 2016, något som analytiker tillskriver mediebevakningen av Donald Trumps presidentkampanj.

I Washington DC, där många tankesmedjor och redaktioner har sina huvudkontor, är det vikande förtroendet för medier ett välkänt fenomen. Men analysen kring varför och vad man ska göra åt det går isär. Flertalet bedömare framhåller president Trumps attacker mot medier och framväxten av internet och sociala medier som bidragande orsaker.

Att vem som helst i dagens digitala värld kan publicera rapporter – eller åsikter – som ser ut som nyhetsförmedling bidrar till att undergräva förtroendet för ”riktiga” medier, framhåller redaktörer som TT mött.

I det enorma informationsflödet på internet är det svårare att särskilja åsikter från fakta än i en traditionell dagstidning, där ledarsidan är tydligt märkt. Så kallade filterbubblor, där enbart en åsikt luftas, är vardag för många amerikaner – liksom svenskar. Lägg därtill att sociala medier även lockar reportrar – under valrörelsen 2016 twittrade flera ut privata åsikter.

Med sina utspel om att medier är ”ohederliga”, ”folkets fiende” och förmedlare av ”falska nyheter” har Donald Trump tagit Vita husets relation med journalistkåren till en ny bottennivå. Men faktum är att förtroendet för medier har sviktat under längre tid än han varit president.

”Tilltron till tidningar, liksom till flera andra samhällsinstitutioner som kongressen och kyrkan, har varit låg i decennier”, konstaterar Karlyn Bowman, senior analytiker och opinionsexpert på tankesmedjan American Enterprise Institute.

Hon hänvisar till en annan Gallupmätning, enligt vilken enbart 23 procent av hennes landsmän säger att de har stort eller ganska stort förtroende för dagstidningar. För 40 år sedan låg den andelen på 51 procent och därefter har det dalat.

Som jämförelse hade 80 procent av svenskarna 2018 mycket eller ganska stort förtroende för nyhetsmedier, enligt SOM-institutet vid Göteborgs universitet.

”Amerikaner är trötta på negativa nyheter och de tycker inte att medierna vistas i samma värld som de själva. Journalister har blivit en del av den ”elit” som man ser på med misstänksamhet”, säger Bowman.

”Personligen är jag ingen anhängare av Donald Trump men bevakningen av honom i de två stora dagstidningarna är överdriven och djupt otillfredsställande.”


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från ForenaAnnons

Forena vill göra privat pensionssparande förmånligt – för alla

Bildtext: Anders Johansson, förbundsordförande Forena
Bildtext: Anders Johansson, förbundsordförande Forena

Pensionsnivåerna sjunker för varje årskull som går i pension. Tjänstepensionen har blivit en nödvändighet snarare än en guldkant på ålderns höst, men detta till trots saknas stimulansåtgärder som uppmuntrar och underlättar för privat pensionssparande. Det vill försäkringsbranschens fackförbund Forena ändra på. 

Pensionerna är en kärnfråga för det svenska samhället, oavsett politisk hemmahörighet. I takt med att befolkningen åldras och att pensionssystemet inte täcker upp i den mån som var avsett, riskerar vi att hamna i en framtid där våra äldre tvingas förlita sig på bidrag för att ens överleva.

– Hela 450 000 anställda saknar tjänstepension. Samtidigt arbetar runt 500 000 kvinnor deltid, 120 000 personer är småföretagare och vi har stor inflyttning. Vi pratar om över en miljon människor som behöver få chansen att spara ikapp, säger Forenas förbundsordförande, Anders Johansson.

Ett ointresse kring förändring

Det är dock en komplex fråga. I dag premieras till exempel företagare med förmånliga skatteregler för att avdrag vad gäller avsättning till tjänstepensionen. Yrkesverksamma som tjänar över 45 000 i månaden kan löneväxla förmånligt, men för 90 procent av dem som jobbar ges inga förmåner. 

– Det är överraskande att politikerna är så ointresserade av att förändra situationen. Istället gömmer de sig bakom Pensionsgruppens oantastlighet och ser en konflikt mellan subventionerat pensionssparande och konsumtion för tillväxt. Därtill finns en missuppfattning om att subventioner bara skulle leda till ökat pensionssparande hos höginkomsttagare, något som inte alls stämmer.

Tre reformförslag

Anders, som själv har lång erfarenhet från försäkringsbranschen, konstaterar att det i realiteten finns ett stort intresse från svenskarna att pensionsspara, men att de reducerade avdragsmöjligheterna har satt käppar i hjulet för andra.

– Därför presenterar vi tre reformförslag; till att börja med borde det införas matchat sparande, där staten matchar en viss procent av allt man månadssparar. Det är enkelt och man kan delta på den nivå man väljer själv.

Det andra förslaget är att öppna möjligheter för att man själv ska kunna göra insättningar till premie- och tjänstepension. Infrastrukturen för en sådan här modell finns redan i många andra länder och fungerar väl.

 – Det tredje förslaget är att låta äldre som säljer sina bostäder få omvandla reavinsten till livränta. Då får pensionärer pengar som förstärker pensionen samtidigt som vi ökar rörligheten på bostadsmarknaden.

Mycket på agendan

Medan pensionerna är en central fokuspunkt för Forena arbetar fackförbundet hårt även med en mängd andra sakfrågor. Högaktuellt just nu är exempelvis förhandlingarna mellan Svenskt näringsliv, LO och PTK kring LAS, omställningsfrågor och A-kassefrågor. 

– Förhandlingarna beräknas vara klara i slutet av september och det är mycket spännande. Vi berörs förvisso inte direkt av diskussionerna, men kommer ändå att påverkas av resultatet. Nu i oktober påbörjar vi också våra löneförhandlingar, så det finns mycket på agendan, avslutar Anders.

FAKTA OM FORENA

Forena är försäkringsbranschens fackförbund. Vi jobbar för ett tryggt och utvecklande arbetsliv för anställda inom försäkring och finans. Våra medlemmar finns inom alla yrkesroller på försäkringsbolag, banker som ägs av försäkringsbolag och hos försäkringsförmedlare. Forena är det största facket bland akademiker och chefer i försäkringsbranschen och vi ansluter studenter, yrkesverksamma och chefer. 

Läs mer om Forena

Mer från Forena

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Forena och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?