1515
Annons

Religionsvetaren är aktuell med bok om Sveriges första muslimer

År 1930 fanns det två muslimer i Sverige. I dag, knappt 100 år senare, finns här nästan en miljon. 

Den allra första muslimen som invandrade hit bodde på Östermalm i Stockholm och drev en pälsaffär på Birger Jarlsgatan. 

Författaren och islamforskaren Simon Sorgenfrei på den plats där islam etablerades i Sverige, ett kvarter på Birger Jarlsgatan i Stockholm där bland annat Rönnells antikvariat håller till i dag.
Författaren och islamforskaren Simon Sorgenfrei på den plats där islam etablerades i Sverige, ett kvarter på Birger Jarlsgatan i Stockholm där bland annat Rönnells antikvariat håller till i dag.Foto:Josefine Stenersen

Om honom – han hette Ebrahim Umerkajeff – och de omvälvande demografiska förändringar som Sverige genomgått det senaste seklet berättar religionsvetaren Simon Sorgenfrei i sin nyutkomna bok ”De kommer att vara annorlunda svenskar” med undertiteln ”Berättelsen om Sveriges första muslimer” (Norstedts). 

Titeln är ett citat från Olof Palme, som när han yttrade det i ett tal på 1960-talet var kommunikationsminister. Det var den stora arbetskraftsinvandringen under efterkrigstidens så kallade rekordår som avsågs. På den tiden hade statliga Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS, rekryteringskontor i länder i södra Europa för att locka hit utländsk arbetskraft. 

”I politiska diskussioner då talade man om etniska minoriteter: turkar, jugoslaver och araber. Det var först under 1990-talet man började tala om muslimer som en grupp. Och det var då som diskussionen om islam som ett problem växte fram. Det var alltså ganska sent och det gällde över hela Europa”, säger författaren Simon Sorgenfrei, som forskar om islam.

Ebrahim Umerkajeff anlände från Ryssland till den stora konst- och industriutställningen på Djurgården 1897. Där träffade han den 19-åriga textilarbetaren Lisa Hult från Trångfors utanför Hallstahammar. De gifte sig och bildade familj.

Folkräkningen 1930 var den sista där befolkningens religionstillhörighet efterfrågades och det är utifrån den som antagande att det då bara fanns två muslimer i Sverige görs. 

Den andra var Akif Arhan som i slutet av 1920-talet hade kommit från Turkiet med sin familj. 1939 öppnade han mattaffären Turkiska magasinet på Birger Jarlsgatan 32, samma adress i Stockholm som antikvariat Rönnells återfinns på i dag. På samma gata, bara ett stenkast bort på nummer 38, fanns redan Ebrahim Umerkajeffs Ryska pälsvaruaffären.

Mitt emellan dessa båda butiker låg Kjellsons konditori, där Ebrahim Umerkajeff och Akif Arhan brukade träffades. 

På Kjellsons grundades 1949 Turk-Islam Föreningen i Sverige för religion och kultur. Man kan alltså säga att det var på en kort sträcka, ett par hundra meter av Birger Jarlsgatan nära Humlegården, som islam etablerades i Sverige. 

Boken ”De kommer att vara annorlunda svenskar” med undertiteln ”Berättelsen om Sveriges första muslimer” (Norstedts).
Boken ”De kommer att vara annorlunda svenskar” med undertiteln ”Berättelsen om Sveriges första muslimer” (Norstedts).Foto:Press

Vid ett tillfälle spionerade kriminalpolisen på utlänningarna på Kjellsons och i boken finns ett par episoder när muslimer råkar illa ut på grund av fördomar. Men på det hela taget fick de leva sina liv i fred, utan att diskrimineras.

”Muslimerna flög under radarn, de var ju så ytterst få. De som råkade värre ut var katoliker och judar”, säger Simon Sorgenfrei. 

”Att de generellt sett blev så väl behandlade av staten har med ett slags tjänstemannaideal att göra. Myndighetspersoner blandade inte in egna känslor när de här frågorna behandlades. Sedan tror jag att det hade betydelse att de här muslimerna var så väletablerade. De hade stora butiker på fina adresser, de var internationella på något sätt, och bidrog till det moderna samhälle Sverige ville utvecklas till efter andra världskriget.”

Sverige var vid den tiden ett ytterst homogent land. Vid folkräkningen 1930 var fortfarande 99,7 procent av befolkningen medlemmar i Svenska kyrkan. Av dem som var födda utomlands kom endast ett fåtal från något annat land än de nordiska. 

Sedan dess har Sverige varit ett land som människor sökt sig till. Från att ha förlorat nästan en femtedel av sin befolkning, när cirka 1,2 miljoner människor utvandrade till Amerika, blev Sverige ett invandrarland. I dag är cirka 20 procent av alla svenskar födda i något annat land.

”Den demografiska förändring som Sverige genomgått har nästan inte sitt motstycke i något annat land. Genom att följa de här muslimska familjerna vill jag berätta hur Sverige blev det land det är i dag, Europas mest mångreligiösa”, säger Simon Sorgenfrei.  

”Idén till boken växte fram när jag insåg att de här människorna har något att berätta om vår tid. Det Sverige vi lever i börjar på något sätt med Ebrahim Umerkajeff. Allt som rör invandring och integrationsfrågor handlar på ett eller annat sätt om islam.” 

Berättelsen om de annorlunda svenskarna tar slut i mitten av 1970-talet, precis innan den första moskén invigdes i Göteborg 1976.  

”Det kommer en uppföljning, där jag tar det här fram till nutiden. Jag vill skriva en del två.”, förklarar Simon Sorgenfrei. 

 

 


Innehåll från EKNAnnons

Hjälpen som många banker missar: ”Med EKN kan de se bredare på exportbegreppet”

Många tror att företag måste exportera för att ta del av olika exportstöd. Men faktum är att till exempel EKN, Exportkreditnämnden, räknar in alla bolag som bidrar till svensk export – och det inkluderar även underleverantörer till exportföretag. Så här kan bankerna möjliggöra fler affärer.

Läs mer om hur du som underleverantör till exportföretag kan få hjälp med finansiering

EKN hjälper varje år hundratals svenska exportföretag till säkrare och bättre exportaffärer. Myndigheten gör det till exempel genom att dela bankens risk när företag behöver låna pengar, men också genom att utfärda olika typer av motgarantier. Och företagsrådgivarna på bankerna är bra på att inkludera EKN i sina kundrelationer – utom på ett område.

– Det är många som har missat att vi på EKN även finns till för underleverantörerna. Den lilla mekaniska verkstaden som säljer till ett exportföretag kan alltså också få en EKN-garanti, förklarar Håkan Bäckström, regionansvarig på EKN.

Tänk bredare och gör fler och bättre affärer

För banken finns det en klar fördel att använda EKN:s garantier – de kan helt enkelt säga ja till fler kunders finansieringsbehov.

– Med EKN kan banken se bredare på exportbegreppet och på så sätt göra fler och bättre affärer. Och alternativet är ju kanske att din kund måste säga nej till en stor affär, eller att de rent ut av går till en annan bank.

Men vad räknas då egentligen som en underleverantör till exportindustrin? Håkan Bäckström säger att man inte ska stirra sig blind på siffror eller procent, utan i stället titta på verksamheten.

Bidrar affären till export?

– När ett företag vill ha en utökad kredit eller en bankgaranti för en specifik affär så är det ju lätt att ta reda på om den affären i nästa led är en exportaffär. Och gäller det en löpande rörelsekredit så får man titta på vilka företagets kunder är och hur de i sin tur exporterar. Den viktiga frågan att ställa sig är om affären eller företaget i stort bidrar till svensk export, förklarar Håkan Bäckström.

Om du är företagare – eller företagsrådgivare på en bank – och känner dig osäker på vad som krävs för att får ta del av EKN:s exporthjälp, så tipsar Håkan Bäckström om att kontakta EKN med sin fråga.

– Vi svarar på de här frågorna varje dag. Så ring oss och kolla läget, vi hjälper er hela vägen fram.

Läs mer om hur du som underleverantör till exportföretag kan få hjälp med finansiering

Mer från EKN

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EKN och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?