ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Entreprenör

Rekryteringsexperten: ”Vi måste få fler kvinnor att sitta på kapitalet”

  • Anna Stenberg satsar på comeback som tävlingsgymnast i veteranklassen. Här fotograferad på ett tak med Hötorgsskraporna i Stockholm i bakgrunden. Foto: Jack Mikrut
  • Foto: Jack Mikrut
  • Foto: Jack Mikrut
  • Foto: Jack Mikrut
  • Foto: Jack Mikrut

Barska ryska gymnastiktränare hjälpte henne att ta sats. MTG och Kinnevik blev trampolinen. Med miljonerna från försäljningen av WES, Women Executive Search, tar Anna Stenberg nu kampen för mångfald och fler kvinnor i näringslivets topp till en ny nivå.

För att förstå Anna Stenbergs driv krävs en blick till­baka till slutet av 1980-talet. Då tillhörde hon den yppersta eliten svenska gymnaster. Redan som åttaåring hade hon börjat drillas av tränare i Tallinn, i dåvarande Sovjet.

”Jag pratar flytande gymnastikryska: Davai davai! (Kom igen), Plokho (Dåligt), Skol’ko? (Hur mycket har du gått upp i vikt?). Ibland fick man i alla fall höra: Khorosho. (Bra)”, säger Anna Stenberg.

Kopplingen till stormakten i öst fanns redan i släktrötterna. Gammelfarmor Raia kom till Göteborg från Vilnius i samband med den ryska revolutionen 1917.

EM-guldet i truppgymnastik från 1996 ligger nedpackat, men minnet får Anna Stenberg att le stort.

”Det var en euforisk känsla. Att vinna i lag är en sådan härlig teamupplevelse”, säger hon.

Bästa grenarna var fristående och hopp.

”Det var inget man kunde ramla ner ifrån som barr och bom. Jag är bättre på kraft än balans och precision.”

För en endorfin- och dopaminjunkie är det inget konstigt att som 40-åring nu ta upp ungdomens elitidrott igen och ställa upp i veterantävlingar.

”Om jag inte får tävla och utmana mig själv blir jag ingen skön person helt enkelt. Jag tränar fem dagar i veckan, framför allt gymnastik, men även sprint. Träningen ger en jäkla kick. Jag behöver få utlopp för energin jag har.”

  • Anna Stenberg satsar på comeback som tävlingsgymnast i veteranklassen. Här fotograferad på ett tak med Hötorgsskraporna i Stockholm i bakgrunden. Foto: Jack Mikrut

Vi träffas på kontoret i det företag hon grundade för åtta år sedan. WES har i dag 20.000 kvinnor i sitt kandidatnätverk och har rekryterat fler än 800 ledare till svenskt och internationellt näringsliv. Som grundare fungerar hon nu, med hennes egna ord, ”mer som en flygande målvakt”.

Bolaget såldes i fjol till konsultuthyrningsbolaget SJR för 48 miljoner kronor. Som ägare av 45 procent drog Anna Stenberg i en första utbetalning in 9 Mkr. Slutbetalningen beror på hur företaget utvecklas fram till 2020. Av årets siffror att döma ser det ut att bli full pott. Hittills i år har WES gjort affärer för över 30 miljoner jämfört med 20 Mkr i fjol.

”Det går som tåget. Jag hade fantastisk tur. Kursen gick upp jättemycket precis ­efter att affären var gjord och det var dags för mig att realisera SJR-aktierna. Det var bra. Man måste ha tur och tajming.” 

Hårt arbete hjälper också kan tilläggas. Hon sökte jobb på MTG som trainee, eller Luma som det officiella smeknamnet är – den som tänder lamporna på morgonen och släcker dem sist på kvällen. Vid anställningsintervjun förhördes kandidater på löpande band. På andra sidan bordet satt Mia Brunell Livfors då CFO på MTG, i dag koncernchef i Axel Johnson. Hon minns tydligt ögonblicket Anna Stenberg steg över tröskeln:

”Det kändes direkt när hon kom in i rummet: energin, utstrålningen, ett krutpaket. Hon var engagerad, skarp, och hade ett mod redan från början. Jag kommer mycket väl ihåg att hon på sitt cv också hade att hon tränade capoeira. Jag visste inte ens att det var en brasiliansk kampsport.” 

Man måste vara självgående för att fungera som Luma på MTG. Enligt Mia Brunell Livfors infriades alla förväntningar:

”Det var aldrig några problem. Hon hade en ’Japp, det fixar jag-inställning’. Precis så är hon fortfarande. Jag är rätt säker på att hon är typen som kan göra allt. Man kan släppa ned henne i vilken roll som helst. Hon är så ansvarstagande och öppen.”

  • Foto: Jack Mikrut

För Anna Stenberg var jobbet på MTG som att hitta hem.

”Jag trivdes väldigt bra inom MTG och Kinnevik, en väldigt resultat- och prestationsinriktad miljö där man verkligen får utmana sig själv att testa gränser. För mig var det som att hitta hem när jag började jobba där.”

Men MTG då var väl, i brist på andra ord, rätt gubbigt?
”Många pratar om att det var mycket av en machokultur, men i min värld handlade det hela tiden om resultat. Nådde man sina mål fanns oändliga möjligheter. Det spelade ingen roll hur länge du hade jobbat i ­bolaget, om du var bra på golf eller hur väl du kände chefen. Resultaten var det som tog dig framåt i organisationen. De vågade ge en chansen.” 

På MTG avancerade Anna Stenberg snabbt. Som 24-åring blev hon marknadschef för produktionsbolaget Strix Tele­vision, sedan operativ chef för MTG Radio, med ansvar för 200 anställda och till slut hr-direktör för koncernen. I den funktionen stod det snart klart att etablerade ­rekryteringsfirmor hade svårt att skaka fram kvinnliga kandidater. I stället hoppade hon av och grundade Women Executive Search.

”Jag kunde starta bolaget under min uppsägningstid och hade mammapenning på min MTG-lön. Men det är klart att jag fick kavla upp ärmarna lite med två små barn hemma. Jag har liksom rysk ’fighting spirit’ i mig från farmor Ethel, hon stod på barrikaderna för kvinnors rättigheter.”

Farmor Ethel var också en av de drivande krafterna i Stockholmsapellen, som uppmanade till nedrustning och ett totalförbud för kärnvapen.

”En fantastisk förebild”, säger Anna Stenberg.

Hennes andra stora ledstjärna, Mia Brunell Livfors, var till en början skeptisk till idén med ett rekryteringsbolag fokuserat på att rekrytera kvinnor.

”Jag tänkte: ’ska hon verkligen nischa in sig på det?’ Men Anna ville sätta problemet på kartan och rekrytera bredare och pekade på en snedfördelning. Jag tror verkligen att hon gjort skillnad i perceptionen och dragit sitt strå till stacken för att öka mångfalden i rekryteringar, både av kvinnor och män med olika bakgrunder”, säger Mia Brunell Livfors.

WES lyckades uppenbarligen tända ljuset i ett svart hål på marknaden. Antalet rekryterade kvinnor steg snabbt och bolaget växte. 

”Jag kan verkligen inte ta på mig all cred för att WES ha blivit framgångsrikt. Det är tack vare våra fantastiska rekryteringskonsulter och researchmanagers som kan hantverket att hitta rätt individer. Jag är mer en spin doctor och bolagsbyggare än en vass rekryterare.”

Anna Stenberg har en tydlig moralisk kompass när det gäller att hjälpa utsatta. Hon var med och startade ett integrationsprojekt på Handels för pappers­lösa akademiker och jobbar för Reach for change och Global Utmaning. Men hon är noga med att inte utmåla sig som någon barmhärtig samarit.

”Man skulle kunna göra mycket mer. Jag känner ständigt dåligt samvete. Jag är livrädd för Trump, högerpopulisterna och de extrema nationalistiska rörelserna i världen. Det är fruktansvärt obehagligt med normaliseringen av SD. Extremt frustrerande.”

  • Foto: Jack Mikrut

Hemmet på Banérgatan på Östermalm fylls med jämna mellanrum till bredden av gåvor från hennes eget nätverk och vänner. Kläder, skor, mobiltelefoner och annat som körs till Centralen och delas ut till behövande. 

”Jag är mån om att mina barn inte blir två bortskämda snorungar. De måste lära sig känna glädjen av att åstadkomma och uppnå saker på egen hand. Det är kanske inget jag brottas med, men funderar mycket över. Det är en ödmjukhet och vördnad, alla ska veta hur våra ryska släktingar hade det. De fick kämpa hårt.”

Våningen andas inte direkt arbetarkvarter. Snarare har våningens inredning drag av art deco. Det enda som Anna Stenberg egentligen saknar är ett ordentligt rum för böcker, ett bibliotek. Och det är hårdvaran i inbunden form hon värderar högst. Läsupplevelserna sitter i sedan unga år. Mamma Ulla-Britt var chef för flera bibliotek och det var där Anna Stenberg hängde ­efter skolan i stället för på fritids.

”Jag är som en gammal tant, läser mycket 1800-talslitteratur som Honoré de Balzac och Selma Lagerlöf även om det blivit en del Haruki Murakami på senare tid.”

Från att själv ha blivit utsedd till Framtidens kvinnliga ledare 2008 leder hon nu juryprocessen för utmärkelsen.

”Jag gillar verkligen den listan. Vi fokuserar på att förnya listan med nya spännande unga ledare och försöker lyfta fram många med utländsk bakgrund, bor utanför Stockholm och jobbar i normbrytande branscher.”

Vi skriver snart 2020. Hur länge ska sådana listor behövas, har vi inte kommit längre?
”Nej, om du kollar siffrorna över fördelningen av kvinnor och män på ledande positioner så ligger den och skvalpar runt 24 procent. I valberedningarna är det bara 13 procent kvinnor. Om vi inte utmanar valberedningarna och ägarsidan händer inget. Det är därför jag varit mån om att använda de vinster jag har plockat ut från WES till att investera själv. Jag vill leva som jag lär.”

I hennes egen investeringsportfölj finns techbolaget Tipser, eltaxi-bolaget Bzzt, edtechbolagen Strawbees och Quizzr samt fintechbolaget Bofink och Prion, en app som länkar ihop förskola med föräldrar. Hon har redan gjort exit i bolag som Facebookbyrån Ingager, som såldes till Egmont, it-konsultbyrån Citerus och nu senast WES.

  • Foto: Jack Mikrut

Planen är att fortsätta investera i nya ­bolag. Någon nervositet att förlora pensionspengar finns inte. 

”Jag är inte uppväxt med ett överflöd av pengar. Jag kommer från en familj som har jobbat, varit entreprenörer och vänt på slantarna tills verksamheten fått fart. Jag är väldigt ödmjuk inför vad det innebär att tjäna ihop sina pengar. Men jag gillar att ta risk. Vad är det värsta som kan hända? Pengar är inte allt. Jag är inte så sentimental och kanske inte lika pengadriven utan drivs av lust och få jobba med spännande saker.”

”Vi måste få fler kvinnor som sitter på kapitalet och som äger. För det är i ägarsitsen man verkligen kan gå in och påverka på riktigt. Det tror jag är en nyckeln. Kan vi gå in och göra skillnad i de nya tech­bolagen och få fler kvinnliga ägare från början tror jag att det kommer att påverka väldigt mycket i hur man bygger både styrelser och ledningar.”

Anna Stenberg säger inte kategoriskt nej till kvotering i börsbolagsstyrelser.

”Kvotering är inte den avgörande lösningen, men jag slår inte ned på dem som anser det. Däremot kan det vara en av sakerna i verktygslådan för att få till en förändring. Tittar man på börsbolagen är det lika viktigt att få in kvinnor på operativa roller.”

Men det går fortfarande långsamt uppenbarligen?
”Problemet är att både venture capital- och private equity-bolagen är helt mansdominerade. Så länge de inte har en bra mångfald där kommer de heller aldrig kunna attrahera och identifiera de kvinnliga entreprenörerna. Av det skälet går en stor del, eller nästan allt kapital till manliga grundare. Jag ser det som en nyckelfråga. Här kan WES verkligen göra en märkbar skillnad. Vi jobbar nu med tio private equity- och vc-bolag. De börjar äntligen fatta att de gör en stor miss att bygga mansdominerade kulturer där de går miste om enormt många spännande kvinnliga entreprenörer som annars söker sig till andra ställen.” 

Är det svenska bolag?
”Ja, och även internationella. Vi är där och föreläser och hjälper till att rekrytera in kvinnliga investerarchefer. Allt fler börjar komma till insikt att det här faktiskt är en lönsamhets- och överlevnadsfråga och inte göra det bara för att de ska se bättre ut.” 

Kan du se att skiftet har skett?
”Jag upplever att fler och fler har kommit till insikt. När jag grundade WES kom 70 procent av kunderna till oss för att de var rädda för att få ett uppslag i Di med kritik om att de hade så få kvinnor i ledningen och styrelsen. De ringde med andan i halsen: ’Snälla, ni måste hjälpa oss. Vi har bara en kvinna i styrelsen och har bolagsstämman om fyra månader. Det här ser inte bra ut.’ De var piskade.”

”Nu upplever jag att 70 procent är insiktsfulla. 30 procent är fortfarande kvar på perrongen och har inte fattat att tåget gått och att de kommer förlora kriget om talangerna om de inte börjar agerar nu. Men det är verkligen allt fler som insett problematiken. Det är därför WES växer inom nya områden som exempelvis valberedningarna.” 

Är det där kampen står nu, i valberedningarna?
”Ja, och i ägarleden generellt. Det är spännande att se särskilt om du tittar på AP-fonderna, Alecta och så vidare. Där har det börjat på riktigt nu och de sätter mycket större press på sina portföljbolag.” 

Anna Stenberg sitter själv som ordförande i ett av Norrskens bolag Quizrr och även som ledamot i Bonnier Ventures styrelse. Insynen i så kallade investeringscase är stor. Det hon främst tittar på är människorna det handlar om.

”Det gäller att se helheten. Om jag har entreprenörer framför mig som ska pitcha in en företagsidé handlar det om att se samspelet dem emellan och hur de kompletterar varandra. Är det här personerna som tillsammans kommer att få företaget att lyfta?” 

Var befinner du dig om tio år?
”Jag har aldrig varit strategisk med min karriär. Nummer ett har alltid varit att jobba med inspirerande människor. Det jag ser framför mig är att fortsätta med investeringar och jobba med humankapital. Det är inte så många på investeringssidan som har sin styrka där utan de är framför allt duktiga på att räkna. Jag vill bidra med organisations- och rekryteringsperspektivet i de där ledningsrummen. Det är där man verkligen kan påverka i frågor om mångfald och ledarskap.”

 

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer