1515
Annons

Rekordstort intresse för att donera pengar till Ukraina

Flyktingströmmen från Ukraina växer. De senaste siffrorna från UNHCR visar att drygt en miljon ukrainare har flytt landet. Samtidigt är det svenska intresset för att hjälpa flyktingarna rekordstort.

”Många är extremt generösa”, säger Åsa Widell, generalsekreterare på Sverige för UNHCR.

Åsa Widell, generalsekreterare på Sverige för UNHCR.
Åsa Widell, generalsekreterare på Sverige för UNHCR.Foto:Martina Holmberg / TT, Jack Mikrut

”Vi har aldrig upplevt något liknande, det är otroligt mycket pengar som kommer in – både från privatpersoner och företag”, säger Åsa Widell, generalsekreterare Sverige för UNHCR. 

Hjälporganisationen Sverige för UNHCR säger att de aldrig varit med om ett större engagemang än nu. Intresset för att hjälpa ukrainska flyktingar har varit större än vid någon annan flyktingkatastrof. Organisationen har fått in rekordsummor – på rekordkort tid. Och det fortsätter att strömma in donationer.

”Det här är unikt. Det närmaste som är jämförbart är flyktingkrisen 2015, när det kom många flyktingar från Syrien, men det här ger ännu större gensvar. Det är många som är extremt generösa, det är fantastiskt”, säger Åsa Widell.

I vanliga fall brukar donationstakten avta efter några dagar, något UNHCR inte ser nu. Organisationen har fått in stora donationer från både privatpersoner och företag, och tidigare i veckan meddelade även Roger Akelius att hans stiftelse Akelius Foundation kommer att dubbla alla donationer till Ukraina som kommer in till UNHCR och Unicef under hela mars. 

”Förutom att Roger Akelius dubbling innebär att vi kan skicka dubbelt så mycket resurser till UNHCR:s fältarbete, så har initiativet stor betydelse eftersom det inspirerar både företag och privatpersoner att stödja oss”, säger Åsa Widell.

Pengarna som kommer in nu går främst till nödhjälp för flyktingar, som tillfälligt tak över huvudet, vatten, mat och varma kläder – men också sjukvård till människor som är skadade eller sjuka. 

I ett senare skede handlar det om återuppbyggnad och reparationer av bland annat raserade byggnader.

”Hittills har vi fått in 100 Mkr, grovt uppskattat. Gåvor som kom in före 1 mars omfattas inte av dubbleringen, men en stor del av denna summa kommer alltså att dubblas av Akelius Foundation,” säger Åsa Widell.

Något som sticker ut är att så många företag har engagerat sig, säger Åsa Widell. Det är inte bara många företag som hjälper till, utan donationerna är stora också. 

Ett axplock av företag som har donerat pengar till UNHCR de senaste dagarna är koncernen Axel Johnson, SBB SBB B -4,54% Dagens utveckling , H&M HM B -0,88% Dagens utveckling Foundation, Volvo Group och Axfood AXFO +0,29% Dagens utveckling

”Det är unikt. Vi har en del företag som partners som alltid är med och hjälper, men nu är det väldigt många som vill hjälpa till, det är verkligen överväldigande”, säger Åsa Widell.


Fortsatt maktmissbruk – trots ny lag: ”Ett batteri av otillbörliga metoder”

Den lag som ska sätta stopp för ruffiga affärer inom det svenska matoligopolet har hittills inte lett till en enda anmälan. Leverantörer vågar inte anmäla sina kunder, enligt Konkurrensverket. 

”Man är rädd att bli av med sin affär”, säger enhetschefen Martin Bäckström. 

Foto:Martina Holmberg / TT
Foto:Tommy Pedersen

Än så länge är Konkurrensverket knappast nedlusat av ärenden kopplade till det regelverk som ska sätta stopp för ruffiga affärsuppgörelser inom livsmedelsbranschen. 

På de sju månader som gått sedan lagen om otillbörliga handelsmetoder trädde i kraft har myndigheten inte fått in en enda anmälan. Detta trots en historik av upprepade vittnesmål om maktmissbruk inom det svenska matoligopolet.  Däremot har verket tagit emot en hel del tips från anonyma uppgiftslämnare som inte vill skylta med sitt missnöje, uppger Martin Bäckström, enhetschef för den avdelning som ansvarar för den nyinrättade tillsynen.

”Det finns en rädsla för att vända sig till oss med formella klagomål. Man är rädd att bli av med sin affär genom att peka ut en specifik köpare. Ingen vill heller bli utmålad som en problemaktör i sin bransch”, säger han till Di. 

Hittills har Konkurrensverket startat 13 granskningsärenden. De tre som man hunnit sätta punkt för har avslutats utan åtgärd. Vilket utfall pågående utredningar får kan bli avgörande för anmälningsbenägenheten framåt, kommenterar Martin Bäckström.

”Jag tror att många företag från leverantörshåll avvaktar för att se om det är värt att kontakta oss. Det är en dämpande faktor – och den självsanering som kan ha skett på marknaden förstås.”

På Livsmedelsföretagen har man dock inte fått några signaler om att lagen lett till uppenbara förbättringar. Tvärtom sliter många leverantörer sitt hår över fortsatt tuffa förhandlingar, enligt organisationens chefsekonom Carl Eckerdal. 

En tidigare undersökning från Livsmedelsföretagen (år 2020) visar att över 90 procent av de stora matkedjornas leverantörer har hotats med avlistning, vilket är en av huvudpunkterna i den nya lagstiftningen. 

Trots att kommersiella repressalier numera är förbjudet sitter tidigare takter alltjämt i, rapporterar medlemmar som hör av sig om pågående inköpsprocesser. 

I vilken utsträckning hot fortfarande förekommer återstår att se, konstaterar Carl Eckerdal och hänvisar till en kommande kartläggning av den nya lagens effekter på förhandlingsklimatet i branschen. 

”Många företag upplever att handeln nu använder sig av ett helt batteri av otillbörliga metoder som man har i sin portfölj sedan tidigare. Vi kommer att få se vägledande domar framöver”, gör han klart och tillägger: 

”Det gäller bara att hitta företag som har modet att stå upp för sin sak och låta Konkurrensverket pröva fallet.”

Martin Bäckström är chef över Konkurrensverkets nyinrättade enhet som granskar livs- och jordbrukssektorns efterlevnad av lagen om otillbörliga handelsmetoder som började gälla den 1 november 2021. I sin tillsynsverksamhet är myndigheten är beroende av att tips och klagomål om missförhållanden kommer in.
Martin Bäckström är chef över Konkurrensverkets nyinrättade enhet som granskar livs- och jordbrukssektorns efterlevnad av lagen om otillbörliga handelsmetoder som började gälla den 1 november 2021. I sin tillsynsverksamhet är myndigheten är beroende av att tips och klagomål om missförhållanden kommer in.Foto:Press

Skälet till att flera nyligen hört av sig om fultaktik hänger troligen ihop med det stora antalet extraförhandlingar som inflationen gett upphov till, fortsätter Carl Eckerdal. 

”Nu är det kostnadskris i branschen och antalet tillfällen som leverantörer behöver justera sina prognoser ökar. Många upplever att de blir ifrågasatta på punkt efter punkt.”

Handeln skulle inte hålla med, gör han klart. 

”De ser inte sin dominerande ställning.”

Marknadens veteran inom ekologiska livsmedel, Saltå Kvarn, uppger emellertid att man märker av en positiv inverkan av regelskärpningen. 

”Handeln har anpassat sitt sätt att jobba. Vi ser det i beteenden och förhandlingsmässigt. Sedan finns exempel där man har försökt att avtala bort lagen”, säger vd Jonas Regnér och betonar: 

”Ska lagen fortsätta fungera måste det som avviker anmälas in till Konkurrensverket.”

Jonas Regnér är vd för Saltå Kvarn.
Jonas Regnér är vd för Saltå Kvarn.Foto:Press

Det stora bekymret här och nu för bolaget är att få igenom tillräckliga prishöjningar för att klara verksamhetens snabbt ökande kostnader. 

”Det är ett hårt jobb. Dels handlar det om att komma fram till en gemensam bild av marknadspriserna framåt. Dels gäller det att visa hur våra kostnader har utvecklats.”

Får ni gehör?
”Det finns en viss hörsamhet om att det är bråttom. På de flesta plan har det fungerat, men undantag finns. Någon aktör har sagt en sak till media men agerat på ett helt annat sätt.”

Hur mycket har era marginaler påverkats?
”Vi har tappat i lönsamhet och har höga kostnader som vi ser inte går att ta ut i marknaden just nu. Till slut blir det ett beslut om att tjäna mindre på affären eller försvinna. Det är den vardag jag har.”

Tre av tio leverantörer är nöjda med snabbare processer, visar en enkät som Livsmedelsföretagen gjorde bland medlemsföretagen vid kvartalsskiftet. 

”Sju av tio företag har alltså inte upplevt det så här långt. Handlare kan justera sina priser från dag till dag, medan vi måste gå in i förhandlingar som tar mellan tre och fem månader”, säger Carl Eckerdal. 

Han understryker: 

”Vi ropar inte efter vargen. Den marginalförsämring vi uppmätt under kvartal ett är den snabbaste utförsbacke vi sett. Pengar på bordet är det som räknas.” 

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?