Annons

Rekordnivå av koldioxid i atmosfären – trots coronaviruset

I skuggan av coronapandemin fortsätter halten av växthusgasen koldioxid att stiga i atmosfären, trots nedstängningar och minskad efterfrågan på fossila bränslen.

Foto:Fredrik Sandberg/TT

Den 1 maj rapporterade Mauna Loa-observatoriet på Hawaii det högsta dygnsmedelvärdet någonsin i mänsklighetens historia: 418,03 ppm.

Under de senaste 800.000 åren fram till industrialiseringen har koldioxidhalten legat på cirka 280 ppm.

Den minskade användningen av fossila bränslen på grund av pandemin, som Internationella energiorganisationen IEA nyligen rapporterade om, är än så länge för liten för att ge något utslag i mätningarna.

Örjan Gustafsson är professor vid institutionen för miljövetenskap vid Stockholms universitet och han förklarar att den uteblivna effekten hänger samman med att koldioxid finns kvar i atmosfären i hundratals år efter att den släppts ut, den så kallade uppehållstiden.

”Vi släpper fortfarande ut koldioxid från fossil förbränning och cementproduktion, något lägre än om det inte hade varit covid-19, men i och med att uppehållstiden är så lång så ökar halterna även nu”, säger han.

På sociala medier har bilder spridits som visar ett före och efter coronapandemin från bland annat Indien och Kina. Skillnaden i hur ren luften ser ut att vara är markant, men hänger inte ihop med koldioxidhalterna.

”Koldioxid är en genomskinlig gas medan det man ser på bilderna med luftföroreningar främst är partiklar. Det har att göra med skillnaderna i uppehållstiderna i atmosfären för de här olika komponenterna”, säger Örjan Gustafsson.

Sotpartiklar eller partiklar från kolförbränning stannar kvar i luften i en vecka. Sedan sjunker de undan eller tvättas bort ur atmosfären med regn. Det har en direkt effekt på luften som omger oss och är förklaringen till den plötsligt klara luften i delar av världen där smogen annars är tät.

Bildbevisen på den renare luften har av många bemötts som något att glädjas åt mitt i all elände. Men Örjan Gustafsson förklarar att föroreningarna som vi släpper ut i form av partiklar som gör luften oren har en avkylande effekt på klimatet.

”När luften är renare innebär det att vi får mer klimatuppvärmning. Nu får vi uppleva det som vi har förtjänat genom koldioxidutsläppen”, säger han.

Att snabbt böja kurvorna för klimatuppvärmningen är, med eller utan pandemi, väldigt viktigt för den globala folkhälsan. Men det behöver enligt Örjan Gustafsson ske på ett annat, mer hållbart sätt. Men något positivt som coronapandemin visar är att det globala samfundet samstämmigt kan agera mot stora, gemensamma hot.

– I det finns hopp. Luftföroreningar tar sju miljoner liv varje år. Vad kan vi göra för gemensamt för det? Det är en intressant tankeställare, säger Örjan Gustafsson.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från ForenaAnnons

Forena vill göra privat pensionssparande förmånligt – för alla

Bildtext: Anders Johansson, förbundsordförande Forena
Bildtext: Anders Johansson, förbundsordförande Forena

Pensionsnivåerna sjunker för varje årskull som går i pension. Tjänstepensionen har blivit en nödvändighet snarare än en guldkant på ålderns höst, men detta till trots saknas stimulansåtgärder som uppmuntrar och underlättar för privat pensionssparande. Det vill försäkringsbranschens fackförbund Forena ändra på. 

Pensionerna är en kärnfråga för det svenska samhället, oavsett politisk hemmahörighet. I takt med att befolkningen åldras och att pensionssystemet inte täcker upp i den mån som var avsett, riskerar vi att hamna i en framtid där våra äldre tvingas förlita sig på bidrag för att ens överleva.

– Hela 450 000 anställda saknar tjänstepension. Samtidigt arbetar runt 500 000 kvinnor deltid, 120 000 personer är småföretagare och vi har stor inflyttning. Vi pratar om över en miljon människor som behöver få chansen att spara ikapp, säger Forenas förbundsordförande, Anders Johansson.

Ett ointresse kring förändring

Det är dock en komplex fråga. I dag premieras till exempel företagare med förmånliga skatteregler för att avdrag vad gäller avsättning till tjänstepensionen. Yrkesverksamma som tjänar över 45 000 i månaden kan löneväxla förmånligt, men för 90 procent av dem som jobbar ges inga förmåner. 

– Det är överraskande att politikerna är så ointresserade av att förändra situationen. Istället gömmer de sig bakom Pensionsgruppens oantastlighet och ser en konflikt mellan subventionerat pensionssparande och konsumtion för tillväxt. Därtill finns en missuppfattning om att subventioner bara skulle leda till ökat pensionssparande hos höginkomsttagare, något som inte alls stämmer.

Tre reformförslag

Anders, som själv har lång erfarenhet från försäkringsbranschen, konstaterar att det i realiteten finns ett stort intresse från svenskarna att pensionsspara, men att de reducerade avdragsmöjligheterna har satt käppar i hjulet för andra.

– Därför presenterar vi tre reformförslag; till att börja med borde det införas matchat sparande, där staten matchar en viss procent av allt man månadssparar. Det är enkelt och man kan delta på den nivå man väljer själv.

Det andra förslaget är att öppna möjligheter för att man själv ska kunna göra insättningar till premie- och tjänstepension. Infrastrukturen för en sådan här modell finns redan i många andra länder och fungerar väl.

 – Det tredje förslaget är att låta äldre som säljer sina bostäder få omvandla reavinsten till livränta. Då får pensionärer pengar som förstärker pensionen samtidigt som vi ökar rörligheten på bostadsmarknaden.

Mycket på agendan

Medan pensionerna är en central fokuspunkt för Forena arbetar fackförbundet hårt även med en mängd andra sakfrågor. Högaktuellt just nu är exempelvis förhandlingarna mellan Svenskt näringsliv, LO och PTK kring LAS, omställningsfrågor och A-kassefrågor. 

– Förhandlingarna beräknas vara klara i slutet av september och det är mycket spännande. Vi berörs förvisso inte direkt av diskussionerna, men kommer ändå att påverkas av resultatet. Nu i oktober påbörjar vi också våra löneförhandlingar, så det finns mycket på agendan, avslutar Anders.

FAKTA OM FORENA

Forena är försäkringsbranschens fackförbund. Vi jobbar för ett tryggt och utvecklande arbetsliv för anställda inom försäkring och finans. Våra medlemmar finns inom alla yrkesroller på försäkringsbolag, banker som ägs av försäkringsbolag och hos försäkringsförmedlare. Forena är det största facket bland akademiker och chefer i försäkringsbranschen och vi ansluter studenter, yrkesverksamma och chefer. 

Läs mer om Forena

Mer från Forena

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Forena och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?