Annons

Rekordmånga unga söker hjälp för skulder

Aldrig förr har så många unga ansökt om skuldsanering hos Kronofogden.

Myndighetens enhetschef Per-Olof Lindh oroas av utvecklingen.

”Många unga riskerar att bli långvariga kunder hos Kronofogden”, säger han.

Under första halvan av 2020 ansökte drygt 15.000 personer om skuldsanering – en ökning med 41 procent jämfört med samma period förra året. Särskilt stor var ökningen för unga mellan 18 och 34 år, där det handlar om en fördubbling.

”För första gången i mitt liv är jag väldigt oroad över ungas ekonomiska kompetens och status”, säger Per-Olof Lindh.

”Har man väl fått de här problemen så är det svårt att komma ur om man inte agerar så fort man kan”, fortsätter han.

Lindh tror att den största anledningen till den stora ökningen av ansökningar är en förändrad lagstiftning 2016 samt en ny e-tjänst som gör det lättare att ansöka.

”Vi lanserade e-tjänsten vecka 5 och på en vecka så dubblerades antalet ansökningar”, säger han.

För att bli beviljad skuldsanering måste den ansökande ha så stora skulder att den inte kan betala tillbaka pengarna inom en överskådlig framtid. Kronofogden gör då upp en delbetalningsplan med målet att få den skuldsatte fri från skulder efter fem år.

Men unga har oftast inte samlat på sig tillräckligt stora skulder för att få hjälp av myndigheten. Av de yngre får hela 80 procent avslag på sin ansökan. De förväntas kunna ta hand om sina skulder själva.

”Det finns för dålig information om vad man ska göra när man drar på sig skulder och framför allt vad en skuldsanering innebär”, säger han.

Många unga söker hjälp eftersom de har missuppfattat vad en skuldsanering egentligen innebär. De tror att myndigheten enkelt kan skriva av skulderna efter en ansökan, säger han.

”Många har en skuld på 30.000–40.000, det är mycket pengar, men det handlar snarare om att man måste lära sig ekonomi”, säger Lindh.

För den som ändå behöver hjälp med sina skulder ger han rådet att kontakta kommunens budget- och skuldrådgivare. Men allra viktigast är att ta hjälp av en kompis eller förälder, tycker Per-Olof Lindh.

”Jag tror man kan få mycket hjälp genom att leta upp någon i sin nära krets som kan hjälpa till med de här bitarna och få en på rätt köl.”


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Fortum Sverige ABAnnons

Från kompost till klädbutik

Det är först på senare år som textilindustrins klimatpåverkan på allvar har granskats, trots att dess utsläpp av växthusgaser är större än den så utskällda flygsektorn. Men det vill Fortum ändra på med satsningen på Bio2X där både skog- och fruktrester omvandlas till textilfibrer. 

”Kan vi ge restprodukter nytt liv så är det mer än bara klimatet som tjänar på det”, säger Per-Oscar Hedman, kommunikationschef på Fortum, som menar att textilindustrin måste ställa om för att klara ökande hållbarhetskrav från både konsumenter och myndigheter. 

30 kilo koldioxidekvivalenter och drygt 3 700 liter vatten kostar ett par jeans över sin livscykel och det vatten som används i produktionen släpps i flera fall ut helt orenat, något som skapar stora miljöproblem. Genom att använda restprodukter och mer resurssnåla tekniker kan detta förändras. 

Den finska energikoncernen Fortum jobbar sedan ett antal år med olika lösningar inom cirkulärekonomi, exempelvis återvinning av hushållsplast och elbilsbatterier. Med Bio2X är det helt andra branscher som gäller och för att kunna omvandla biomassa till textilfibrer samarbetar Fortum med Spinnova, ett finskt innovationsföretag som fokuserar på textil. 

Win-win för alla – inte minst miljön 

Allt från vetehalm till gamla fruktskal och rester från skogsbruket kan användas som råvara till att producera textilfibrer. I processen, som kallas för fraktionering, separeras biomassan i cellulosa, hemicellulosa och lignin. Det är cellulosan som sedan används och omvandlas till textilfibrer och därefter tyger. Att använda trä- eller bambufibrer för att tillverka tyg är i sig inte nytt, däremot behöver den process som används inom Bio2X mindre vatten och kemikalier än vad som är vanligt. Dessutom ligger fokus på att använda just restprodukter. 

– I många fall är det här restprodukter som inte kommer till användning och kan vi använda det som går av biomassan till textilfibrer och resten till biobränslen så bidrar till en mer hållbar textilindustri och ett mer effektivt användande av resurserna, säger Per-Oscar Hedman. Även om Fortum är med och driver projektet finns det inga tankar på att bli textilproducent försäkrar han, -Vi har massor av erfarenhet av att ta hand om biomassor och det är där vår styrka i projektet ligger.  

Än så länge kan du inte köpa kläder i butik som tillverkade av textilfibrer från projektet, men om du inte redan gör det så kan du börja med några knep som spelar roll. Återanvänd och köp second hand. Lämna in kläder som inte längre kan användas till återvinning. Håll utkik i affären efter kläder gjorda av certifierat material, helst viskos eller bambu. 

Läs om vad vi gör för att ta hand om framtiden redan i dag 

 

Mer från Fortum Sverige AB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Fortum Sverige AB och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?