Aldrig förr har så många unga ansökt om skuldsanering hos Kronofogden.
Myndighetens enhetschef Per-Olof Lindh oroas av utvecklingen.
”Många unga riskerar att bli långvariga kunder hos Kronofogden”, säger han.
TT
Text
Under första halvan av 2020 ansökte drygt 15.000 personer om skuldsanering – en ökning med 41 procent jämfört med samma period förra året. Särskilt stor var ökningen för unga mellan 18 och 34 år, där det handlar om en fördubbling.
”För första gången i mitt liv är jag väldigt oroad över ungas ekonomiska kompetens och status”, säger Per-Olof Lindh.
”Har man väl fått de här problemen så är det svårt att komma ur om man inte agerar så fort man kan”, fortsätter han.
Lindh tror att den största anledningen till den stora ökningen av ansökningar är en förändrad lagstiftning 2016 samt en ny e-tjänst som gör det lättare att ansöka.
”Vi lanserade e-tjänsten vecka 5 och på en vecka så dubblerades antalet ansökningar”, säger han.
För att bli beviljad skuldsanering måste den ansökande ha så stora skulder att den inte kan betala tillbaka pengarna inom en överskådlig framtid. Kronofogden gör då upp en delbetalningsplan med målet att få den skuldsatte fri från skulder efter fem år.
Men unga har oftast inte samlat på sig tillräckligt stora skulder för att få hjälp av myndigheten. Av de yngre får hela 80 procent avslag på sin ansökan. De förväntas kunna ta hand om sina skulder själva.
”Det finns för dålig information om vad man ska göra när man drar på sig skulder och framför allt vad en skuldsanering innebär”, säger han.
Många unga söker hjälp eftersom de har missuppfattat vad en skuldsanering egentligen innebär. De tror att myndigheten enkelt kan skriva av skulderna efter en ansökan, säger han.
”Många har en skuld på 30.000–40.000, det är mycket pengar, men det handlar snarare om att man måste lära sig ekonomi”, säger Lindh.
För den som ändå behöver hjälp med sina skulder ger han rådet att kontakta kommunens budget- och skuldrådgivare. Men allra viktigast är att ta hjälp av en kompis eller förälder, tycker Per-Olof Lindh.
”Jag tror man kan få mycket hjälp genom att leta upp någon i sin nära krets som kan hjälpa till med de här bitarna och få en på rätt köl.”
Innehåll från SkandiaAnnons
Så undviker du att gå in i väggen – psykologens råd
Att låta arbetet gå före hälsan är en alltför vanlig fallgrop. Här är psykologens tips på hur man kan minska stressen, och vilka varningssignaler från kroppen du behöver ta på allvar.
De flesta vet att det inte är optimalt för hälsan att omedelbart svara på alla mejl som trillar in, hoppa över lunchen eller att skjuta upp träningen. Trots det kan det vara lätt att pressa sig ytterligare lite till.
Men att stanna upp och bryta den här negativa cykeln kan vara mycket värt. För längre perioder av tydlig överbelastning utan återhämtning kan i slutändan leda till utmattningssyndrom, konstaterar Magdalena Wiik.
Hon är legitimerad psykolog hos Skandias samarbetspartner Sophiahemmet Rehab Center och betonar vikten av att hitta en balans mellan belastning och återhämtning.
Låt hjärnan vila
– Intensivt tankearbete är ansträngande på motsvarande sätt som att bära tungt. Man orkar fokusera en kort stund och efter det behöver man återhämta sig.
Magdalena Wiik är legitimerad psykolog på Sophiahemmet Rehab Center.
Vi behöver ta regelbundna ”tankepauser”, enligt Magdalena Wiik.
– Då planerar eller problemlöser vi inte, utan låter bara tankarna vandra utan att agera på dem, säger hon.
Även fysisk aktivitet och återhämtning är viktigt för att må bra. Men för att få tid till det krävs det också att man kan säga nej till saker. Det kan vara svårt, eftersom ett beteende många gånger styrs av kortsiktiga konsekvenser.
– Om det känns bra på kort sikt att beta av en överfull inkorg, hjälpa en kollega eller att leverera i tid, så gör vi det. Även om det innebär att gympasset avbokas eller att vi får springa till förskolan med andan i halsen, säger Magdalena Wiik och fortsätter:
– Man kanske tänker: ”Så skönt att bli klar!” eller ”Jag ska ta hand om mig sen”. Problemet är om detta beteende pågår under för lång tid.
Individperspektivet är en bit i pusslet. En annan handlar om vad arbetsgivaren kan göra. Alla arbetsplatser behöver ett förebyggande arbetsmiljöarbete, menar Magdalena Wiik.
– Det är viktigt att du som medarbetare antingen vet vilka uppgifter som ska prioriteras om tiden blir knapp, eller vem du ska fråga om prioritering eller stöd. Det är också viktigt att du kan ta flera pauser under dagen samt att det finns en variation i arbetsuppgifterna.
Skandias hälsoekonom Jenny Wiener framhåller att arbetsgivare har kraftfulla verktyg de kan använda för att minska sjuktalen – och på samma gång minska det mänskliga lidandet och öka det egna företagets lönsamhet.
– Vi har jobbat tillsammans med våra kunder med modeller med tyngdpunkt på det förebyggande. Kvittot är väldigt tydligt: vi har satsat långsiktigt med förebyggande insatser tillsammans med våra kunder och har lyckats mer än halvera antalet sjukskrivningar de senaste 15 åren, säger hon.
Skandias hälsoekonom Jenny Wiener.
I modellen finns en inbyggd morot genom att kundföretag som arbetar förebyggande och blir friskare också betalar lägre premier. För det lönar sig att tidigt agera på tecken på ohälsa och förhindra att de leder till sjukskrivning, betonar Jenny Wiener.
– Det enskilt viktigaste inslaget i Skandias förebyggande hälsoförsäkring är våra dedikerade hälso- och rehabvägledare som koordinerar, anpassar och följer upp insatser före, under och efter sjukskrivning. Det är en modell med låga trösklar för tidigt stöd, säger hon.
Den som har vård- eller hälsoförsäkring hos Skandia genom sitt jobb kan kontakta Hälsoslussen för att få tillgång till förebyggande hjälp. Oavsett om problemen beror på jobbet eller är privata, går det att höra av sig dit för att få råd och stöd av Skandias samarbetspartner, Sophiahemmet Rehab Center.
– Man kan inte söka för tidigt. Det krävs energi för att skapa förändring. Vi ser ibland det motsatta: att man väntar alldeles för länge vilket endast gör rehabiliteringen mer utdragen, säger Magdalena Wiik.
