1515

Rekordmånga unga söker hjälp för skulder

Aldrig förr har så många unga ansökt om skuldsanering hos Kronofogden.

Myndighetens enhetschef Per-Olof Lindh oroas av utvecklingen.

”Många unga riskerar att bli långvariga kunder hos Kronofogden”, säger han.

Under första halvan av 2020 ansökte drygt 15.000 personer om skuldsanering – en ökning med 41 procent jämfört med samma period förra året. Särskilt stor var ökningen för unga mellan 18 och 34 år, där det handlar om en fördubbling.

”För första gången i mitt liv är jag väldigt oroad över ungas ekonomiska kompetens och status”, säger Per-Olof Lindh.

”Har man väl fått de här problemen så är det svårt att komma ur om man inte agerar så fort man kan”, fortsätter han.

Lindh tror att den största anledningen till den stora ökningen av ansökningar är en förändrad lagstiftning 2016 samt en ny e-tjänst som gör det lättare att ansöka.

”Vi lanserade e-tjänsten vecka 5 och på en vecka så dubblerades antalet ansökningar”, säger han.

För att bli beviljad skuldsanering måste den ansökande ha så stora skulder att den inte kan betala tillbaka pengarna inom en överskådlig framtid. Kronofogden gör då upp en delbetalningsplan med målet att få den skuldsatte fri från skulder efter fem år.

Men unga har oftast inte samlat på sig tillräckligt stora skulder för att få hjälp av myndigheten. Av de yngre får hela 80 procent avslag på sin ansökan. De förväntas kunna ta hand om sina skulder själva.

”Det finns för dålig information om vad man ska göra när man drar på sig skulder och framför allt vad en skuldsanering innebär”, säger han.

Många unga söker hjälp eftersom de har missuppfattat vad en skuldsanering egentligen innebär. De tror att myndigheten enkelt kan skriva av skulderna efter en ansökan, säger han.

”Många har en skuld på 30.000–40.000, det är mycket pengar, men det handlar snarare om att man måste lära sig ekonomi”, säger Lindh.

För den som ändå behöver hjälp med sina skulder ger han rådet att kontakta kommunens budget- och skuldrådgivare. Men allra viktigast är att ta hjälp av en kompis eller förälder, tycker Per-Olof Lindh.

”Jag tror man kan få mycket hjälp genom att leta upp någon i sin nära krets som kan hjälpa till med de här bitarna och få en på rätt köl.”


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?