1515
Annons

Rekordmånga söker skuldsanering: ”Oroande i en högkonjunktur”

Trots låg arbetslöshet och slutet på en högkonjunktur, tvingas allt fler att söka om skuldsanering.

Första halvåret visar på rekordsiffror.

Foto:Jessica Gow/TT

Totalt hade nästan 10.900 personer ansökt hos Kronofogden vilket är lika med en ökning på cirka 15 procent jämfört med 2018. Det betyder en ny rekordnotering samtidigt som antalet ansökningar ökar i samtliga förutom fyra län i landet.

”Vi vet att det finns ett uppdämt behov. Folk har svårt att ta sig ur de här ekonomiska kniporna som man har hamnat i. Man skaffar sig skulder och har svårt att hitta de här extra medlen för att lösa problemen. Det andra är att tiden från att man sätter sig i skuld till att man söker skuldsanering har blivit kortare”, säger Per-Olof Lind, enhetschef på Kronofogden till TT.

En lagändring 2016 gjorde det enklare att ansöka om skuldsanering, bland annat genom att den går att utföra via en nätansökan samt att det är färre uppgifter som efterfrågas. Att antalet ansökningar därför initialt skulle öka var därför knappast överraskande, att utvecklingen så kraftigt håller i sig tre år senare kan ses som mera anmärkningsvärt.

Detta särskilt som det ekonomiska läget ändå får ses som gynnsamt med låg arbetslöshet och låga räntor.

”Det som oroar oss mest är att den här ökningen sker i en ganska så kraftig högkonjunktur. Man kanske inte ska måla fan på väggen men vad händer när arbetslösheten ökar eller ränteläget stiger och kostnaderna ökar för exempelvis el och bensin”, frågar sig Per-Olof Lind.

Skälen till de ekonomiska problemen är oftast stora förändringar i livet, till exempel skilsmässa, eller sjukdom. Ytterligare en faktor har dock blivit tydlig på senare år:

”Spelskulder är något som ökat de senaste åren. Går man däremot långt tillbaka i tiden så lånade man kanske enbart till hus och bil. Nu lånar man till fler saker, tar köp på avbetalning och har inte riktigt tid att spara ihop köpen vilket gör det betydligt lättare med att dra på sig skulder.”


Boom i bryggeriet – antalet tillverkare har ökat 700 procent

Trots pandemirestriktioner ökar antalet tillverkare av alkoholhaltiga drycker i Sverige. Frågan om gårdsförsäljning är fortsatt het samtidigt som intresset för lokalproducerat växer så det knakar. Sedan 2010 har antalet tillverkare ökat med 710 procent.

”Det är ett styrketecken som lovar gott för svensk dryckesindustri”, säger Anna Kaijser.

Från vänster: Ölbuteljering på Oppigårds bryggeri; En flaska whisky av det svenska märket Mackmyra; Gintillverkning hos Hernö Gin i byn Dala utanför Härnösand.
Från vänster: Ölbuteljering på Oppigårds bryggeri; En flaska whisky av det svenska märket Mackmyra; Gintillverkning hos Hernö Gin i byn Dala utanför Härnösand.Foto:Beulah Falkeström; TT; Jesper Frisk

Under pandemin fortsatte antalet svenska dryckestillverkare öka, i slutet av 2021 uppgick antalet till 728 producenter. Det visar den årliga Dryckesbranschrapporten som bland annat LRF Lokal Mat & Dryck står bakom. Rapporten bygger på statistik från SCB:s Företagsregister och Föreningen Svenskt Vin.

”Det är ett styrketecken som lovar gott för svenskt lantbruk och dryckesindustri att vi har så stor tillväxt i den här sektorn”, säger Anna Kaijser, branschansvarig på LRF Lokal Mat & Dryck.

Dryckestillverkning är fortsatt ett av de snabbast växande segmenten inom svensk livsmedelsindustri.

”Det speglar att människor intresserar sig för svenskt och lokalt. Intresset för lokalproducerad dryck går hand i hand med att intresset för lokalproducerad mat växer. Det här är en ny våg entreprenörer som är väldigt dedikerade för dryckeshantverket”, säger hon.

Enligt Anna Kaijser skapade pandemin en oro hos producenterna samtidigt som det påverkade människors resande och vardagsmönster. Det gav allt lokalproducerat en skjuts och fler dryckestillverkare började producera.

”Det vi ser nu med Ukrainakrisen är annorlunda, med stigande produktionskostnader blir det väldigt kämpigt för de minsta producenterna”, säger hon.

Anna Kaijser, Branschansvarig LRF Lokal Mat & Dryck
Anna Kaijser, Branschansvarig LRF Lokal Mat & DryckFoto:Pressbild

Ölbryggerier utgör närmare 75 procent av dryckestillverkarna. Men den största ökningen de senaste åren finns bland tillverkare av spritdrycker som gin och whisky. 2020 och 2021 ökade antalet producenter med 20 procent respektive år. Samtidigt som Sverige sakta men säkert börjar röra sig mot att bli ett vinland. 

”Det tillkommer nya vingårdar varje år, i Sverige finns goda förutsättningar att etablera vinodlingar på flera platser där man kan finna gynnsamma förutsättningar för att skapa ett gott mikroklimat. Exempelvis en södersluttning med rätt förhållanden gällande vind och fuktighet”, säger Anna Kaijser.

En omstridd fråga om lokalproducerade drycker handlar om gårdsförsäljning där kritiken emot är fortsatt stark. Utredaren Elisabeth Nilssons tredje utredning om gårdsförsäljning är ute på remiss och redan nu har ett flertal tunga remissinstanser lämnat in sina remissvar. 

”Om frågan om gårdsförsäljning landar i ett positivt svar så skulle det ha otroligt stor betydelse för hela landsbygdens besöksnäring”, säger Anna Kaijser.

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?