För sista gången städar Sylvia Namataka, 28, den gulmålade tvåplansvillan som ska säljas i Saltsjö-Boo utanför Stockholm. Visningen för spekulanterna börjar om bara några timmar. Hon har städat huset varannan vecka under det senaste halvåret och säger att hon kommer att sakna det.
”Det är alltid roligast att städa köket, det är också den del som kunderna ger mest beröm för. När ett kök är ordentligt städat kommer också lusten att laga mat”, säger hon.
Scenariot är typiskt: Familjen som bor i huset gör avdrag på skatten för halva kostnaden, och precis som många andra av städföretaget Hemfrids anställda är Sylvia Namataka född utomlands och har en utbildning i bagaget, i det här fallet en kandidatexamen i företagsekonomi vid Jomo Kenyatta-universitetet i Kenyas huvudstad Nairobi.
Städningen blev en inkomst så god som någon annan när hon flyttade till Sverige 2015. På sikt hoppas hon kunna gå vidare i karriären.
”Min filosofi är att vi alla föds till städare, vi måste tvätta vår kropp och våra kläder, eller städa i våra hem. Skillnaden är att jag får betalt för att göra det”, säger hon.
Sylvia Namatakas yrke har vind i seglen, svenskarnas sammanlagda rutavdrag hamnade på 4,57 miljarder kronor under januari–november 2018. Alexandra Jansson, verksamhetsutvecklare på Skatteverket, säger att hon räknar med att siffran för helåret 2018 blir större än fjolårets 4,64 miljarder kronor.
”Rutavdraget har ökat för varje år sedan möjligheten infördes i juli 2007. Under de senaste åren har det dessutom breddats till att omfatta fler och fler tjänster”, säger Jansson.
”Det är de som har de högre inkomsterna som gör de större avdragen.”
Städtjänsterna dominerar med 73 procent av den totala summan. Alexandra Janssons förklaring är att just städning i hemmet var en av de första tjänsterna som rutavdraget innefattade. Ari Kouvonen, näringspolitisk expert på branschorganisationen Almega Hemserviceföretagen, har samma uppfattning.
”Det var så det började, redan från början var det störst fokus på städning. Det kan också vara så att många vill slippa städa för att man kanske inte tycker att det är så roligt”, säger Kouvonen.
Almega Hemserviceföretagen räknar med att uppgången fortsätter i fyra–fem år innan den planar ut.
”Det finns alltid en viss försiktighet i början av en ny reform, och sedan blir det en spridningseffekt. Man får höra att grannen eller vännen har anlitat ett städföretag för att få mer fritid”, säger Ari Kouvonen.
Han hoppas att fler kunder börjar ställa frågan om företagen som städar i hemmet har kollektivavtal. I dagsläget är 250 av dem anslutna till Almega, det vill säga endast en mindre del av branschen.
”Det skulle jag givetvis önska. Det har att göra med att man som företagare gör rätt för sig, och att man ger rätt förutsättningar till sina anställda.”
