På plats på Waterfront i centrala Stockholm fanns bland andra Sveriges tidigare statsminister Fredrik Reinfeldt för att i ett inledningstal ge sin syn på en ny världsordning.
”Det är inte alltid så lätt att se förändringar när de sker, utan det görs oftast i efterhand”, säger han och pekar på två starka geopolitiska trender.
Den ena är den auktoritära populismen och återkomsten av den starke mannen.
”Då är det inte bara Trump, som många tänker direkt, utan Xi Jinping, Putin, Bolsonaro, Erdogan, Orban och Kaczynski, starka män som tenderar att göra det som de själva och deras familjer tror är rätt.”
De starka männen har eldat på den aggressiva nationalismen.
”Den upplyser oss om att odla vår särart istället för att predika samhörighet. Inget har varit starkare de senaste åren, vilket leder till en värld som glider isär.”
Den andra starka geopolitiska trend som Fredrik Reinfeldt lyfter är klimatförändringen.
”Vårt sätt att leva är inte hållbart, vår livsföring skapar en klimatutmaning. Det är motsatsen till de starka männen, det är nämligen en insikt om att det vi gör påverkar varandra och att multinationalism är viktigt. De två trenderna rimmar inte väl med varandra”, säger han men lägger till:
”De hittar dock varandra lite i rotsystemet. De som oroar sig för klimatet vill ibland begränsa flöden av människor och varor mellan länder och står därmed för en protektionism som förenar de två trenderna. Men det vanligaste är dock att de inte drar i samma riktning”
Fredrik Reinfeldt konstaterar också att den rådande pandemin är ett underligt sätt att åstadkomma det som de båda trenderna syftar till.
Vår tids optimism är samtidigt den tekniska utvecklingen och digitaliseringen menar han.
”Den binder ihop människor och vi kan ta del av världen i våra mobiler. Men även detta blir ett verktyg i den starke mannens händer, som exempelvis attacker på etablerade fakta. Digitaliseringen utmanar också vår arbetsmarknaden med teknikövergångar som går allt snabbare.”
Andra optimistiska händelser han plockar fram är USA-valet där ett verkligt skifte nu stundar, att den första personen i Storbritannien, en 90-årig kvinna, vaccinerats och en känsla av hopp för klimatet.
”Det finns en förändrad syn bland investerare och de privata företagen. Hållbarhet har gått från ett måste till ett integrerat sätt att tänka”, säger han och pekar på bilden som pryder denna veckas förstasida av den brittiska tidskriften The Economist där kolet förpassats till historien.
I en paneldiskussion på temat ”Hur går vi vidare” medverkade Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, Magnus Billing, vd för Alecta och Sven-Olof Johansson, vd för Fastpartner.
”Arbetsmarknadens motståndskraft har varit mycket starkare än vad vi trodde”, säger Annika Winsth medan Magnus Billing påtalar en utmaning med det låga ränteläget.
”Tillgångsprissättningen är lite satt ur spel med den låga ränta vi har. Det är lite problematiskt.”
När Sven-Olof Johansson får frågan om hur pandemin drabbat hans verksamhet svarar han:
”Det är en väldigt liten del av portföljen som drabbats hårt, runt 2 procent. Merparten av aktörerna tror på en bra återhämtning under förutsättning att vaccineringen går som det är tänkt. Vi möter en stor optimism.”
Han menar att den ändrade situationen på kontorssidan är en fortsättning på det som sågs redan innan pandemin.
”Vi försöker konvertera de stora ytorna till mer flexibla kontorsytor för de nya snabbväxande bolagen. Sedan måste det skapas kontorsmiljöer som är mycket trevligare att vara i än att vara hemma”, säger finansmannen Sven-Olof Johansson.
