1515
Annons

Regeringens samordnare ser möjligheter i brexit

Genom att utnyttja brexit planerar regeringens samordnare för life science, Anders Lönnberg, att ge ytterligare skjuts åt sektorn.
”Sektorn har i dag ett exportvärde på 90 miljarder kronor. Det ska vi se till att öka”, säger han.

Anders Lönnberg, regeringens samordnare för life science.
Anders Lönnberg, regeringens samordnare för life science.Bild:Petter Cohen

Regeringen Löfven har utsett life science till ett prioriterat innovationsområde. I april i fjol utsågs därför Anders Lönnberg till regeringens samordnare inom området.

”Vi som högkostnadsland vill vara i sådana här sektorer med högt förädlingsvärde. Det ger oss möjligheter att utveckla välfärden och individers privatekonomi”, säger Anders Lönnberg.

Han berättar om en dansk undersökning som visade att en arbetad timme inom life science-sektorn bidrar med 1.900 kronor till landets BNP. Det är mer än fyra gånger över genomsnittet i det danska näringslivet, som ligger på 450 kronor.

”Kom också ihåg att Astra Zeneca varje år är Sveriges största skattebetalare. Det här är en sektor som ger en massa intäkter till staten”, konstaterar han.

Därför är ett av Anders Lönnbergs huvuduppdrag att lägga förslag på hur Sverige ska kunna kapitalisera på den världsledande svenska forskning som bedrivs inom området.

”Vi ska se till att sektorn skapar tillväxt och fler jobb. Tittar man på uppfinningar per capita inom det här området så ligger vi i absoluta världstoppen. Men vi har en betydligt mindre andel som blir företag än andra länder”, säger han.

När Anders Lönnberg i januari lämnar en rapport till regeringen över de första 1,5 åren sedan utnämningen kan han blicka tillbaka på en lång rad sådana förslag.

Ett axplock är en omstrukturering av det statliga riskkapitalet och ett antal förslag som syftar till att ge småföretag tillgång till myndigheternas och storföretagens avancerade utrustning.

”Vi har konstaterat att den infrastruktur som finns i landet utnyttjas till 35 procent. Genom att på olika sätt öka samverkan mellan akademin, näringslivet och hälso- och sjukvården vill vi effektivisera sektorn”, säger Anders Lönnberg.

I hans ögon öppnade sig dock en unik möjlighet för svenskt jobbskapande på midsommarafton i år, då britterna röstade för att Storbritannien ska lämna EU.
Med 60 miljarder pund, cirka 690 miljarder kronor, i omsättning och 220.000 anställda, är nämligen Storbritannien en gigant inom läkemedelsindustrin.

Men de stora läkemedelsföretagen är i hög grad internationella och därför är det en fördel att ligga inom den stora inre marknaden som EU utgör.

Därför tror Anders Lönnberg att Sverige kan ta en stor bit av den brittiska life science-kakan, om och när britterna lämnar EU. Ett första steg vore att locka Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, till Sverige.

”Alla internationella läkemedelsjättar måste åtminstone ha representation nära EMA. De japanska bolagen har tydligt deklarerat att de också vill vara etablerade nära myndigheten”, säger Anders Lönnberg.

Möjligheten att locka hit EMA tror han är goda. Han anser att Sverige, med en stark lokal myndighet i Läkemedelsverket och sin utbredda infrastruktur i sektorn, är den bästa kandidaten.

”Vi har en hel del objektiva fördelar, inte minst Karolinska institutet. Om Storbritannien lämnar EU så är KI det högst rankade medicinska universitetet i unionen och en myndighet som EMA är starkt beroende av närheten till ett toppuniversitet”, säger han.

Enligt Anders Lönnberg finns egentligen bara ett argument mot att flytta EMA till Sverige. Det är att det redan finns en europeisk myndighet i landet.

”Men det finns det i de andra realistiska kandidaterna också och då kan man vända på argumentet och säga att vi har Smittskyddsmyndigheten. De har väldigt mycket med EMA att göra. Till exempel så är det en lång lista av vacciner på väg in som ska godkännas av båda myndigheterna”, säger han.

Det är dock långt ifrån säkert att EMA i slutänden hamnar i Sverige.

”Jag rädd att Frankrike och Tyskland helt enkelt beslutar sig för att ta varsin av de europeiska myndigheterna som finns i London, läkemedel och bank. Dessutom har vi en okänd faktor och det är vilka andra frågor som är uppe när det här ska beslutas av EU:s regeringschefer, det vill säga vilka frågor och intressen man har att köpslå med. Men vi måste arbeta hårt för att övertyga de 26 andra länderna.”


Innehåll från Cancer Research KIAnnons

Samverkan är nyckeln till framtidens cancervård

Anna Martling, professor i kirurgi vid Karolinska Institutet, och Hans-Gustaf Ljunggren, professor vid Karolinska Institutet.
Anna Martling, professor i kirurgi vid Karolinska Institutet, och Hans-Gustaf Ljunggren, professor vid Karolinska Institutet.Foto:Andrea Björsell & Ulf Sirborn

I takt med att fler tekniker utvecklas och ser dagens ljus talas det alltmer om ett paradigmskifte inom cancervården. Några som är måna om att driva forskningen framåt genom samverkan är Karolinska Institutet. Med en gemensam satsning på precisionsmedicin med Karolinska Universitetssjukhuset och cellterapier för cancerpatienter vill de sätta patienten i första rummet. 

Forskning, innovation och utbildning inom bland annat cancer står högt i kurs hos Karolinska Institutet. I februari 2021 etablerades Precisionsmedicinskt centrum Karolinska (PMCK) – ett virtuellt centrum med syfte att skapa förutsättningar för att ta precisionsmedicin hela vägen från forskning in i hälso- och sjukvårdens vardag. Anna Martling, professor i kirurgi vid Karolinska Institutet, menar att precisionsmedicin är den enda – och rätta – vägen att gå. 

– Begreppet precisionsmedicin är på fleras läppar. Anledningen till att det är så aktuellt är att vi ser en utveckling som är remarkabel. Vi har en fantastisk utökning av nya kunskaper, tekniker och diagnostiska verktyg där vi också genererar mer och mer data på varje patient. Cancerområdet är ett av de områden som har kommit längst inom utvecklingen av precisionsmedicin, drivet av utvecklingen av ny kunskap och nya tekniker, målstyrda mer precisa läkemedel samt nya biomarkörer, säger hon. 

Läs mer om precisionsmedicin här

Unikt samarbete

Precisionsmedicin syftar till att ge patienter behandling och vård som är skräddarsydd utifrån patientens behov och förutsättningar. Fördelarna är många och ger vinster för både individ och samhälle. Bland annat möjlighet till tidig diagnostik och effektivare behandlingar. 

– Vi måste rigga sjukvården så att vi kan nå vårt mål – att kunna erbjuda rätt behandling i rätt tid till varje enskild patient. PMCK är ett unikt samarbete mellan Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset som hoppas göra det här möjligt, säger Anna Martling. 

Ett annat centrum där samverkan står i fokus är NextGenNK. Centrumet är Vinnova-finansierat och syftar till utvecklingen av nästa generations cellterapier mot cancersjukdomar. Företrädare är aktörer inom akademin, hälso- och sjukvården och industrin. 

–  Centrumet koordineras av Karolinska Institutet och samarbetar med Karolinska Universitetssjukhuset och ett tiotal framstående nationella och internationella industripartners. Mycket av den utveckling som sker inom cellterapier sker i synergier mellan dessa områden, säger Hans-Gustaf Ljunggren, professor vid Karolinska Institutet. 

Här läser du mer om NextGenNK

”Ett spännande fält”

Han förklarar att många industrier och företag ser fördelaktigt på samarbete med universiteten där man kan få del av ny kunskap. Samtidigt får universiteten ta del av nyttiggörande upptäckter i praktiken. 

Sedan centrumet startades upp i början av januari 2020 har forskningen gått snabbt framåt. 

– Vi har nya läkemedelskandidater, i form av tumörspecifika immunceller, i klinisk prövning. Det är ett spännande fält med stor utvecklingspotential där vi hoppas kunna göra stor skillnad i framtidens cancerbehandling. Dock är det inte enkelt med terapier. Det handlar om levande läkemedel som ska fungera som mini-missiler för att eliminera tumörceller hos den cancersjuka patienten. Men, genom samarbete mellan de olika parter tror och hoppas vi att vi kan driva vården framåt och göra skillnad, säger Hans-Gustaf Ljunggren. 

Fakta: Cancer Research  
Cancer Research KI är en paraplyorganisation för cancerforskningen vid KI med över 300 forskningsgrupper. Genom kombinationen av cancerforskning - med forskare inom ett flertal olika discipliner - och klinisk onkologi, verkar organisationen för att främja nya upptäckter som kan hjälpa patienter och gynna samhället. Till organisationens uppdrag hör även att synliggöra spetsforskningen inom cancerområdet vid KI. Här kan du läsa mer om Cancer Reseach KI.  

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Cancer Research KI och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?