1515
Annons

Regeringens makt kan stärkas vid kris

Regeringens makt vid allvarliga kriser i fredstid kan behöva stärkas.

En parlamentarisk kommitté ska nu utreda om grundlagen bör ändras.

”Det här är ju känsliga frågor, naturligtvis. Var ska gränsen gå? Hur mycket makt ska man lägga på regeringen”, säger justitieminister Morgan Johansson (S).

Enligt honom har regeringen i Sverige sämre förutsättningar än regeringar i andra länder att hantera civila kriser.

”Sverige sticker ut. Vi har jämförelsevis små befogenheter”, säger Johansson.

Kommittén, som ska bestå av ledamöter från partierna, ska ledas av hovrättspresident Johan Hirschfeldt. Den ska vara klar 15 november 2023.

Morgan Johansson pekar på att regeringen i vid krig och krigsfara redan har särskilda befogenheter.

”Där har vi en ordning där vi kan fatta särskilda beslut snabbt. Men den ordningen har vi inte vid civila kriser”, säger han.

Det kan till exempel handla om naturkatastrofer, smittspridning eller terroristattentat.

Regeringen anser att coronapandemin har visat på brister när det gäller regeringens befogenheter. Den parlamentariska kommittén aviserades redan strax före jul förra året då Sverige var mitt i den andra smittvågen.

Att ge regeringen ökade befogenheter vid civila kriser kräver ändringar i grundlagarna, regeringsformen och riksdagsordningen. Eftersom grundlagsändringar kräver två riksdagsbeslut med val emellan, kan framtida regeringar få ökade befogenheter vid civila kriser tidigast 2026.

När det gäller krigsfara eller krig finns i dag regler om särskilda befogenheter för regeringen. I ett sådant läge kan riksdagen ersättas av den så kallade krigsdelegationen, som består av talmannen och 50 riksdagsledamöter.

Vice riksbankschefen gör sin sista dag på jobbet: ”Lite tråkigt”

Förste vice riksbankschefen Cecilia Skingsley slutar på Riksbanken och svarar på frågan om hon ville efterträda Stefan Ingves och vad hon prioriterar som chef för globala BIS Innovation Hub.

GÅR VIDARE. Förste vice riksbankschefen Cecilia Skingsley gör sin sista arbetsdag på Riksbanken den 15 augusti för att en månad senare bli chef för internationella centralbanksorganisationen BIS Innovation Hub i Schweiz.
GÅR VIDARE. Förste vice riksbankschefen Cecilia Skingsley gör sin sista arbetsdag på Riksbanken den 15 augusti för att en månad senare bli chef för internationella centralbanksorganisationen BIS Innovation Hub i Schweiz.Foto:Jack Mikrut

Din sista arbetsdag efter drygt nio år. Hur känns det?
”Lite tråkigt. Jag ser samtidigt fram emot mitt nya uppdrag, men det är mycket att plocka ihop och rensa ut och framför allt ska jag säga adjö till alla kollegor.”

Vad kommer du att sakna mest?
”Kollegorna, men också stoltheten över att vara en del i ett väldigt skickligt maskineri. Riksbankens hantering i början av pandemin var som en välspelande symfoniorkester. Dels alla stödåtgärder inom loppet av 14 dagar för att ta Sverige genom chocken, men också att man som chef är ansvarig för de anställdas väl och ve. Vi skickade i stort sett hem hela arbetsstyrkan.”

Vilken var din bästa dag på jobbet?
”När Riksbanken fyllde 350 år 2018 arrangerade vi en global konferens i riksdagshuset. Alla kom – med Fed-chefen Jerome Powell i spetsen! Det kändes som att hela världen kom när Riksbanken bjöd in. Det var en väldigt rolig känsla.”

Vad ångrar du?
”Ånger är inget konstruktivt tillstånd att vara i, men när jag var ganska ny 2013/14 underskattade jag kraften i inflationsnedgången.”

… och underskattade kraften i inflationsuppgången 2021/22?
”Det är väl uppenbart.”

Du har bolån med rörlig tremånadersränta i Swedbank. Vad säger du till dem som oroas över skenande boräntor?
”Jag ger inga privatekonomiska råd. Var och en är ansvarig för sitt risktagande och sina marginaler.”

Riksbankschefen Stefan Ingves slutar vid årsskiftet. Ville du bli hans efterträdare?
”BIS, Bank for International Settlements, erbjöd mig att bli chef för deras avdelning Innovation Hub. Arbetar man i direktionen måste man kontakta riksbanksfullmäktige och ansöka om att bli entledigad. Vad vi pratade om därefter är inget som jag vill utveckla.”

Du tillträder den 14 september i Basel, Schweiz. Vad står överst på din nya agenda?
”Att göra långdistansbetalningar enklare, snabbare och billigare. Inom EU kan det ta en dag, mellan kontinenter 7-14 dagar. De flesta tar pengar, det vill säga att göra ekonomiska värden flyttbara och värdestabila över tid, för givna. Så är det inte överallt. Det vill jag förbättra.”

 

 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera