ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS MARKNADSNYTT BEVAKNINGAR
ANNONS
Så slår coronaviruset mot ekonomin

Fiasko för Anderssons företagsakut

  • Sverige finansminister Magdalena Andersson meddelade den 25 mars att staten skulle inrätta en företagsakut för att stödja små - och mellanstora bolag som drabbats av corona-krisen. Foto: Amanda Lindgren

Regeringens så kallade företagsakut ser ut att bli en rejäl flopp. Staten garanterar genom Riksgälden banklån till krisande företag på upp till 100 miljarder kronor, men hittills har bankerna bara beviljat 189 miljoner i lån med hjälp av borgen från staten.

Det var den 25 mars som finansminister Magdalena Andersson meddelade att staten skulle inrätta en företagsakut för att stödja små- och mellanstora bolag som drabbats av corona-krisen. 

Ansvaret för att genomföra åtgärden lades på Riksgälden som den 3 april öppnade ansökningar om garantier, där staten står för 70 procent av risken och bankerna för resten. Enligt en intervju med generaldirektör Hans Lindblad i Svenska Dagbladet samma dag var intresset stort bland bankerna för att delta.

Intresset från bankerna för att nyttja Riksgäldens garantier tycks i ljuset av det ha varit desto lägre. Fram till och med den 24 april hade bara totalt 189 miljoner i faktiska lån beviljats, enligt Riksgälden. 

Enligt vad Di erfar beror det låga intresset sannolikt på de dåliga villkor som Riksgälden ger bankerna. Di rapporterade redan i början av april att det fanns ett stort missnöje bland både företag och banker med hur villkoren utformats. Kritikerna har bland annat ifrågasatt att bankerna blir skyldiga att driva in lån som inte återbetalas även om borgensåtagandet träder in.

”Antingen är de inkompetenta på Riksgälden eller så tror de att bankerna är det”, sade en bankchef till Di i början april. 

Malin Hasselblad Wennström, pressansvarig på Riksgälden, hävdar att de 189 miljonerna ”visar att utlåningen i programmet har börjat komma igång, och det måste fortsätta”.

Hon påpekar att processer och rutiner måste komma på plats innan utlåning startas, varpå låntagare ska identifieras och kredit prövas, och endast ett fåtal institut har enligt henne kommit igång med rapporteringen.

”Det är också sannolikt så att företag kommer att överväga helheten av beslutade och aviserade åtgärder, såsom permitteringar, anstånd och omställningsstöd, innan de ökar sin upplåning”, uppger hon i ett mail till Di, och fortsätter:.

”Vår bedömning är därmed att det kommer att ta ytterligare flera veckor innan det går att värdera hur åtgången är. Virusspridningen och den fortsatta utvecklingen spelar självklart också in.”

Riksgälden följer hela tiden, tillägger hon, hur bankernas utlåning går och kan fördela om garantiramar från kreditinstitut som inte levererar utlåning så att de kommer till maximal nytta för företag och jobb.

I samband med sin kvartalsrapport i onsdags sade SEB:s vd Johan Torgeby till Di att han anser att det ”finns mycket rätt tänk” i Riksgäldens företagsakut, men påpekade att små företag inte agerar lika snabbt som storföretag samt att många av dem – mer än 90 procent, enligt undersökningar från Svenskt Näringsliv som Johan Torgeby åberopade – inte vill låna pengar oavsett vem som garanterar lånet för banken.

”Och banken är ju fortfarande skyldig att ha en sund kreditprocess”, sade Johan Torgeby, som inte gick ut med hur mycket pengar SEB hade lånat ut via företagsakuten. Banken är dock, påpekade han, positiv till åtgärden som sådan och både deltar i den och lånar ut genom den.

Angående kritiken från olika håll mot programmet nämner hon att det har tagits fram i dialog med bankerna, att det är förståeligt att företag efterfrågar olika slags stöd, och att företagsakuten ska ses som ett komplement till andra åtgärder.

Frank Vang-Jensen, vd för Nordea som rapporterade samma dag som SEB, sade i sin tur att även han tyckte att de statliga verktygen för kreditgivning i coronakrisen är bra, och att Nordea hade beviljat ett tiotal lån med statlig garanti samt utvärderade många låneförfrågningar.

”Men det är viktigt att komma ihåg att många företag inte anser att ytterligare lån är den bästa lösningen. Vi för alltid en dialog med kunder som behöver hjälp om vad som är den bästa lösningen för dem, men generellt välkomnar vi de här paketen”, sade Nordeachefen.

Per den 30 april hade 59 banker anslutit sig till garantiprogrammet. 78 låneansökningar hade kommit in och garantier på 39 miljarder ställts ut, enligt färska siffror från Riksgälden.

 

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer