1515
Annons

Regeringen vill slopa straffrabatt för unga – M vill gå längre: ”Halvmesyr”

Regeringen vill avskaffa straffrabatten för 18–20-åringar vid allvarlig brottslighet. De ska också kunna dömas till livstids fängelse, föreslår regeringen.

En halvmesyr, enligt Moderaterna.

Foto:Lars Schröder/TT

Straffreduktionen ska tas bort för 18–20-åringar vid allvarlig brottslighet där minimistraffet är ett års fängelse eller mer. I dag är praxis att en 18-åring får en straffreduktion med 50 procent.

”Om man plötsligt fördubblar straffet för en 18-årig rånare, exempelvis, så tror jag att det får en avskräckande effekt”, säger justitieminister Morgan Johansson (S).

Han säger att förslaget riktar in sig på brott som begås på ett systematiskt sätt och av personer som har en kriminell livsstil. Därför går gränsen vid fängelse på ett år. 

Brott som omfattas av lagförslaget är exempelvis mord, dråp, rån, grov misshandel, våldtäkt och grovt vapenbrott. Det ska även bli möjligt att döma ut livstids fängelse till personer inom den aktuella åldersgruppen.

”En 18-20-åring kan vara ledare i en grupp, vilket innebär att om vi tar bort en del av de här individerna, så kan vi i vissa fall bryta spetsen av de här gängstrukturerna”, säger Johansson.

TT: Ser du en risk för att ännu yngre kan utnyttjas i gäng om man slopar straffrabatten?
”Det är klart det kan finnas en sådan risk men jag tycker inte att det är ett argument för att inte skärpa straff för 18–20-åringar, utan att göra mer för de yngre”, säger Johansson och hänvisar till en kommande utredning som bland annat ska titta på att förlänga tiden i sluten ungdomsvård. 

Det politiska trycket på att slopa ungdomsrabatten är hårt. Inte minst efter alla gängrelaterade skjutningar med unga gärningsmän. Hittills har alla partier utom Vänsterpartiet tryckt på för att dagens straffrabatt ska slopas.

”Det är en halvmesyr”, säger Johan Forssell, rättspolitisk talesperson för Moderaterna.

”De allra flesta som begår brott i den här åldersgruppen kommer fortfarande att få en automatisk straffrabatt eftersom den enbart avskaffas för brott över en viss gräns. Vi vill avskaffa straffrabatten helt.”

Regeringen har arbetat länge med frågan om slopad ungdomsrabatt. Tidigare förslag har fått hård kritik av tunga remissinstanser, bland annat för att forskningen visar att förmågan till att bedöma konsekvenser av sina handlingar inte är fullt utvecklad förrän en bra bit efter myndighetsåldern. Andra pekar på risken att unga som döms fördjupar kontakter med kriminella inne i fängelset.

Men justitieministern ser ingen sådan risk.

”Inte om man jobbar på rätt sätt i Kriminalvården”, säger Morgan Johansson.

”Men då måste vi ha dem i Kriminalvården och inte ute på gatorna, vilket de ofta är nu på grund av straffreduktionen. ”

Regeringen tillsätter även en utredning om straffmätning vid flerfaldig brottslighet, eller mängdrabatten som det ofta kallas. Utredningen ska redovisas 2023.

”Vi vill ha en skärpt syn på flerfaldig brottslighet för att man ska använda hela straffskalan i större utsträckning.”

”Jag tror det kan vara viktigt för att bryta kriminella karriärer”, säger justitieminister Morgan Johansson.

Justitieministern förklarar bakgrunden till behovet av att ändå ha en mängdrabatt:

”Om man bara skulle stapla brott ovanpå varandra och ge varje brott enskild påföljd skulle det ge orimliga påföljder. Till exempel skulle fem inbrott ge samma straff som en grov våldtäkt. Man måste ta hänsyn till den samlade brottsligheten”, säger justitieminister Morgan Johansson.

Billigare att köra elbil – trots högt elpris

Trots höga elpriser är det fortfarande billigare att köra elbil än bensin- och dieselbilar.

”Men det är klart, fortsätter elpriserna att öka kraftigt resten av året, så minskar de här skillnaderna”, säger Sofia Linder, chefsekonom på branschorganisationen Mobility Sweden.

Elbilar, som ofta har ett dyrare inköpspris än motsvarande som drivs på bensin och diesel, har kunnat locka med billigare milkostnad. Och det gäller fortfarande, trots att elpriserna har gått upp.

”Ser man på helåret och drivmedelskostnaden att köra en bil så är det fortsatt en stor fördel för elbilen”, säger Sofia Linder.

Priset på el varierar kraftigt mellan de fyra elprisområdena som Sverige är indelat i, och är dyrast i södra Sverige. Därför är det främst där som prisskillnaderna mellan att köra en elbil och bensin- eller dieselbil vid vissa tillfällen skulle kunna jämnas ut.

”Beroende på hur både bensin- och dieselpriset och hur elpriset utvecklas de kommande månaderna, så kan det för en enskild månad bli så att driftkostnaderna är i nivå med varandra eller att elbilen skulle kunna vara dyrare att köra”, säger Sofia Linder.

Om man räknar på att en bensinbil i snitt kommer en mil på 0,73 liter, var milkostnaden i augusti omkring 14:40 kronor. Om man jämför med att en elbil i snitt drar 2 kilowattimmar på en mil, behöver kilowattpriset vara runt 7:20 kronor för att milkostnaden ska vara lika hög som för bensinbilen. 

Bilköparna verkar inte ha skrämts bort av de höga elpriserna. Antalet nyregistrerade elbilar i augusti tyder på att intresset för att skaffa elbil fortsätter att öka.

”Det är ju fortfarande så att alternativen som de flesta har, alltså bensin och diesel, också är relativt dyra nu”, säger Carl-Erik Stjernvall, teknisk rådgivare på konsumentorganisationen M Sverige.

Men det finns också andra orosmoment kring elen som kan få bilköpare att fundera en extra sväng kring hur det skulle fungera med en elbil. En sådan fundering är om elen rent generellt kommer att räcka i och med att allt mer el behövs, enligt Carl-Erik Stjernvall.

”Där tror jag väl att det är en bild som kanske inte når tillräckligt många, just att vi har ett rätt stort överskott, och exporterar mycket el”, säger han.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera